april 2006


Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia30/04 18:10

Detta, som sades i Ekot i morse, var inte viktigt nog att upprepas under dagen:

I New York höll, under lördagskvällen, en demonstration mot kriget i Irak. Enligt arrangörerna samlades omkring 300 000 människor.

– Det här är ett självvalt och onödigt krig. Bush har ljugit för oss, spionerat på oss och vi förlorar pengar, liv och heder. Det säger människorrättskämpen Jesse Jackson innan han tågar iväg i fredsdemonstrationen längs Broadway.

Ideologier/propaganda&Internationell politik30/04 16:11

Presenterar idag ett kort urdrag ur en artikel i Washington Post av Mahvish Khan, som lyckats komma in och intervjua en del fångar i Guantanamo Bay:

Mousovi är läkare från staden Gardez i Afghanistan, där han arresterades av US-trupper för 2,5 år sedan. Han berättar att han hade återvänt till Afghanistan i Augusti 2003, efter 12 år i exil i Iran, för att hjälpa till återuppbygga sitt hemland. Han tror att någon angav honom för USA-trupperna bara för att kunna få ut belöningen på upp till 25.000 dollar, som erbjöds var och en som kunde ange någon taliban eller någon al-Qaida- medlem.

Medan jag översätter från pashto beskriver Mousovi, något tvekande, sitt liv sedan han arresterades. Han transporterade till flygbasen Bagram nära Kabul i östra Afghanistan, ha kastades, med påse över huvudet samt med munkavle — in i ett 3,5 fot brett och 7 fot långt skjul. Han säger att han blev slagen regelbundet av civilklädda amerikaner, att man hindrade honom från att sova genom att spela upp ljud av sirener som tjöt natt och dag. Han beskriver hur han drogs runt i ett rep, hur han utsattes för extrem hetta och köld. Han säger att han knappast sov under en hel månad.

Han vet inte varför han fördes till Guantanamo Bay. Han hade hoppats att han skulle släppas fri vid de militära förhandlingarna (min anm: ungefär ”häktningsförhandling” i den speciella militärdomstol som inrättades för Guantanamofångarna) i december 2004. Istället anklagades han för att ha stått i kontakt med talibaner och för att ha skickat pengar till motståndsrörelsen. När han frågade efter bevis sade man att bevismaterialet var hemligstämplat. Följaktligen sitter han i fängelse, långt från sin fru och sina tre barn……..

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig när jag kom till Guantanamo Bay, men det var inte denna trötte och sorgtyngda man. Regeringen säger att han är en terrorist och ett monster, men när jag tittar på honom ser jag bara den som han säger att han är — en läkare som ville starta en läkarmottagning i sitt hemland.
(min översättning.)

Hur kan man försvara en stat som beter sig så här mot människor? Jag förstår det inte, men jag vet att vi har partier inom det borgerliga blocket som gör just det, och några som eventuellt bara undviker att ta avstånd från dessa grava kränkningar av oskyldiga människor.

Motvallstanten30/04 01:19

bild

Ideologier/propaganda&Massmedia&Motvallstanten29/04 19:34

bild

Tillägg: Länk till NMI, som kritiserar DN idag – igen för att man har fel ”rubrik” på en artikel, av Disa Håstad, om tillståndet i Ryssland.

Ideologier/propaganda&Vem tipsar/vad skrivs?28/04 02:41

Idag fick vi alltså på Ekot höra om att MUF i Malmö blivit ålagda att betala tillbaka 157.000 kronor, som man orättmätigt tagit ut i aktivitetsbidrag.
Det har tydligen skrivits någon liten notis om detta i någon rikstidning tidigare, vilket gått mig förbi, men med tanke på den cirkus som utlösts i de rikstäckande tidningarna, och i radio och TV, om varje försyndelse som SSU har begått någonstans i landet, är det minst sagt förvånande att riksmedia tagit så liten notis om vad som förevarit inom MUF och moderaterna i Malmö. I synnerhet är detta förvånande som högern så envist hävdar att massmedia är vänstervridna och i synnerhet är detta förvånande som affären har omskrivits ett flertal gånger i Sydsvenskan liksom omtalats i lokalradion därstädes.

Börjar man gräva i affären blir den faktiskt riktigt underhållande samtidigt som det blir ännu konstigare att de större tidningarna inte skrivit spaltmetrar om saken. Det handlar tydligen om en riktigt häftig sörja där även det moderata moderpartiet haft sitt finger med i spelet.

Enligt Sydsvenskan (4/2 2006) hoppade före detta MUF-ordföranden Ardavan Khoshnood av i protest då: ”Han är övertygad om att föreningen fuskar med bidragen och har även polisanmält förbundet för bedrägeri. Hela styrelsen, revisorerna och riksdagsmannen Tobias Billström är medvetna om det, hävdar den avhoppade ordföranden”.
Patrik Reslow, tidigare ordförande i MUF och dåvarande revisor, säger att: ”Uppgifterna om bidragsfusk får Ardavan Khoshnood stå för själv. Det pågår just nu en omfattande revision av både ekonomin och ledarskapet i Muf.
Det var då det!

Så går man vidare och hittar Ardavan Khoshnoods egna pressmeddelanden om saken och där bjuds man på en fantastisk läsning, som avslöjar både MUF och moderaterna som verkligt obehagliga organisationer. Här kan man läsa Ardavan Khosnoods egna åsikter, om vad som förevarit inom MUF i Malmö, och det är inte småpotatis han kommer med, tills han till slut deklarerar sitt utträde ur moderata samlingspartiet, som han helt förlorat förtroendet för.

Med tanke på att Ardavan Khoshnood är läkarstuderande, och en sådan tillmättes mycket stor trovärdighet när det gällde att smutskasta Anna Sjödin (SSU:s ordförande) för inte så länge sedan, så får vi väl lov att sätta samma tilltro till Khoshnoods berättelser. Här några smakprov från hans beskrivning av hur det kan gå till inom MUF och moderaterna:

05/02 – 2006 Pressmeddelande 2:
Det är otroligt hur mycket den partipiska, som så ofta kritiseras hos socialdemokraterna, även förekommer inom Malmö Moderaterna
…………..
Här bör det också läggas till att revisorerna var fullt medvetna om bidragsfusket och deras underskrifter finns på våra bidragsansökningar.
………………
23/02 – 2006 Öppet brev till Sven Otto Littorin
Jag tycker det är förvånande på varför ledningen i Stockholm ej agerat. Jag ber er om att ta utvecklingen i Malmö på fullt allvar. Moderaterna i Malmö befinner sig i djup kris, där allt handlar om hot, förtal, kupp och andra form av omoraliska och oetiska handlingar som försvinnande av pengar till missbruk. Tyvärr är Malmö MUF en stor del av detta.

27/02 – 2006 Öppet brev till Sven Otto Littorin 2
Tyvärr finns det både homoförakt bland en del av de anställda, och tyvärr, även, en del invandrarförakt. Personligen har jag blivit kallat för både ”kamelryttare från Arabien” och ”en blatte från Iran”. Jag har även fått utstå med grova förnedringar om homosexuella, bland annat speciellt av den ovannämnda kvinnan. Samma kvinna har även hotad med att ”kastrera Tobias Billström”, för att Tobias Billström hade fått ett problem med att närvara vid ett projekt i Malmö, under namnet ”politiker akademin”.

Att kalla sina medarbetare för ”hora”, ”slampa”, ”inkompetent”, ”hårig schimpans”, ”tjock” med mera, har varit vardagliga mobbningar på arbetsplatsen i Malmö moderaternas lokal, som i ett fler tal tillfällen har urartad i bråk bland de anställda.

Vad som bekymrar mig som en muffare, är den utveckling som tagit plats i Malmö MUF med bidragsfusk, omfattande alkoholmissbruk och även drogmissbruk. Det sistnämnda, hos en person som Malmö MUF:s valberedning, idag den 27:e februari 2006, gett förtroende till.

Alltså, SSU-ordförande Anna Sjödin påstås ha kallat en vakt på Crazy Horse för ”svartskalle” och det väckte stor uppmärksamhet och indignation i massmedia, men när en annan läkarstuderande påstår vad Ardavan Khoshnood påstår här, då är massmedia inte speciellt intresserade. Men denne invandrade läkarstuderande kanske kritiserar fel parti?

Vi får också läsa om ett årsmöte, i MUF/Malmö, där man inte har aktuell medlemsförteckning varför betalande medlemmar inte tillåts rösta och där det till slut krävdes att mötet skulle göras om senare, när aktuell och gällande medlemslista förelåg.
Om detta årsmöte skriver Ardavan Khoshnood:

28/02 – 2006 Pressmeddelande 4
En alltmer desperat Billström försökte gång på gång att tysta ned en av medlemmarna under namnet Arvin Khoshnood, varav Arvin frågade om han inte hade yttranderätt och Tobias Billström sade framför hela årsmötet: ”Jag bestämmer, du har ingen yttranderätt”.

Och det blir bara värre och värre, eller kanske riktigt bra till slut:

28/02 – 2006 Pressmeddelande 5
I samband med det fusk som tog plats på Malmö MUF:s årsmöte och den fiasko som uppstod, har jag, Ardavan Khoshnood, idag, den 28 februari 2006, klockan 20:57:38, i ett mail till Camilla Wesdahl, ombudsman för MUF Skåne, förklarat att jag helt och hållet avgår från MUF och Moderaterna.

Ett parti som baserar sig på fusk, omoraliska och oetiska handlingar, homofobiska uttalanden och inte minst smutskastar islam och andra religioner, är inget plats för mig…………..
Att kalla islams profet, Mohammad, för pedofil, eller påven för en ”maktkåt nazist”, eller gå så pass långt att säga man vill ”avrätta homosexuella”, är saker och ting jag ej kan gå med på.

Jag skäms över att bli kallad för moderat och jag skäms över att jag la mer än 3 år av mitt liv på en förening och ett parti, där allt handlar om alkoholmissbruk och försäljning av alkohol till minderåriga som i några olika fall krävt att jag har tvingats blanda in mig och använda min medicinska expertis. Även maktkamp och hot om att frimureriet kommer att förstöra livet för en, om man ej följer ledningen, är exemplar på hur ruttna moderaterna är inifrån.

Jag tror på frihet, demokrati och kärlek till människor, och just därför kan jag ej längre vara moderat.

Så kan jag förstås inte låta bli att citera vad förre ordföranden i MUF; Ardavan Khoshnood, skriver om moderaternas förhållande till massmedia:

12/03 – 2006 Pressmeddelande 7
Ett annat chockerande uttal från Tobias Billström är när han öppet säger i samma artikel att ”andra tidningar varit mer förstående vad gäller moderaternas önskan att tysta ner det här.”

Det är verkligen chockerande att se hur Billström erkänner att moderaterna försökt tysta ned det hela. Varför skulle man göra det i vår demokrati? Vad har Billström och moderaterna att vara rädda för?

Ännu värre är det att Billström menar att andra tidningar inte skrivit något, för att moderaterna har bett dem om det. Vad hände med yttrandefriheten och pressens självständighet? Är det då sant att moderaterna styr den svenska median?

Slutligen Ardavan Khoshnoods beskrivning av dagens situation:

26/04 – 2006 Pressmeddelande 11
Detta visar klart och tydligt att riksdagsmannen Tobias Billström, som jag hela tiden sagt visste om bidragsfusket och till och med hamnade i ett stort bråk med mig om varför jag vill sluta med det, inte har rätt att representera Malmös befolkning i riksdagen. Detta visar att Patrick Reslow som hela tiden varit revisor och själv skrivit under de felaktiga pappren, också är lika infekterad som Tobias Billström.

Med fritidsnämndens beslut har det kommit fram att jag hela tiden pratat sanningen medan riksdagsmannen Tobias Billström, kommunfullmäktigeledamoten Patrick Reslow och MUF ordföranden Björn Wretfeldt, varit de stora lögnerna.
(Samtliga pressmeddelanden kan läsas här)

Allt detta har det varit förvånande tyst om i våra rikstäckande media. Det hade varit mums för dessa, föreslår jag, om det hade handlat om SSU (eller om UngVänster) istället för om MUF.

Tillägg: Nytt på Skandalkalendern

Politik/ekonomi&Vård/omsorg27/04 14:05

Många fångar har koncentrationssvårigheter rapporteras på Ekot, och ska därför medicineras mot denna åkomma. Undrar om det är Strattera man ska stoppa i dem, det preparat mot ADHD som läkemedelsföretaget Eli Lilly tagit fram? Ett preparat som inte använts så länge men som man nu börjar se riskerna med.
Se exempelvis FDA, som varnar för medlet. eller Aftonbladet där man kan läsa om risken för självmordsbenägenhet, en risk som även föreligger med antidepressiva medel (SSRI).

Men, det finns även andra medel som används vid behandling av det man kallar ADHD, centralstimulerande sådan, och ingen av preparaten är riskfria, de flesta medför mer eller mindre allvarliga biverkningar.

Det är inte utan att man kommer att tänka på hur man tidigare i historien använt interner för medicinska experimenten.

När man nu dessutom har beslutat att fängelserna ska bli rökfria miljöer får man räkna med problem. Eftersom det inte tycks vara helt ovanligt att människor som drabbas av depressioner vid försök att sluta röka, som somliga gör, ordineras SSRI och/eller lugnande preparat, undrar man varifrån idén om att förbjuda rökning på våra fängelser kommer, ett rent sataniskt beslut för övrigt.

Vi vet ju numer att läkare betalas av läkemedelsföretagen för att ordinera SSRI, under täckmanteln ”forskning” och att läkemedelsföretagen betalar läkarna mer pengar för deras medverkan än exempelvis oberoende forskar kan erbjuda dem för kontroller av medlens verkningar. Så här säger, enligt artikel i DN av Ingrid Carlberg, Björn Mårtensson, en fri läkemedelsforskare på Karolinska:

Björn Mårtensson beskriver en verksamhet helt på företagens villkor. Här finns inte bara problemet med sekretessbelagda forskningsresultat. De oberoende forskningsråden satsar sällan sina pengar på läkemedelsstudier. De forskarna är nästan alltid hänvisade till företagen för sin finansiering.
Här uppstår det problem, menar Björn Mårtensson. Företagen och sjukvården har så olika intressen. Företagen vill enbart betala forskning som visar hur bra medicinen är, kanske pröva den mot nya sjukdomar (min kursivering). Sjukvården, däremot, vill göra långtidsstudier och gå till botten med användningen. Det är sällan sjukvården drar det längsta strået.
Björn Mårtensson vet vad han talar om. För några år sedan lyckades han och några kollegor få en miljon kronor av Landstingsförbundet för en helt oberoende studie av allmänläkares användning av just Cipramil. I den här världen är det nästan en saga.
Men när forskarna började kontakta tänkbara läkare hade ingen tid. Det lilla utrymme läkarna kunde avsätta för studier gick helt och hållet åt till läkemedelsindustrins forskningsuppdrag. Och få var beredda att skifta. Företagen kunde betala tio gånger mer än Karolinska sjukhusets ynka tusen kronor per patient. Dessutom skötte företagen allt det praktiska med blanketterna åt läkarna, samt erbjöd både utbildning och konferenser.
— Vi hade tänkt oss en sex månader lång studie med tusen patienter, en stor så man verkligen skulle kunna dra några slutsatser. Vi fick in trettio patienter, sen la vi av. Det blev så tungt. Vi förstod att vi aldrig skulle komma i mål.

Tillägg: Ny lucka öppnad på Skandalkalendern

Ideologier/propaganda&Internationell politik26/04 13:33

Idag vill jag slå ett slag för Albas senaste nummer, som ägnas åt konflikten i Mellanöstern. Klicka på Alba-symbolen uppe till vänster på bloggen för att komma direkt dit.

Tillägg: Se även Motvallsbloggen om konflikten

Ideologier/propaganda&Massmedia&Vem tipsar/vad skrivs?26/04 00:31

Det var en mycket intressant debattinlägg om journalisternas politiska hemvist vi kunde läsa i DN debatt idag, nämligen redovisningen av en undersökning gjord av Kent Asp. Han konstaterar att:

Tre partier är överrepresenterade. Miljöpartiet är mest överrepresenterat – andelen miljöpartister är nästan fyra gånger så stor i journalistkåren som bland allmänheten. Därefter kommer vänsterpartiet och på tredje plats folkpartiet.

Detta tycks stämma illa med mitt förslag, utifrån Skandalkalender, att massmedia inte är vänstervridna? Men förklaringen får vi när vi läser följande:

De journalister som bevakar ekonomi och politik i de riksspridda Stockholmsmedierna står långt till höger om resten av journalistkåren. Bland ekonomi- och politikjournalisterna stöder en majoritet den borgerliga alliansen, 26 procent är moderater och 23 procent folkpartister. Bara var femte är socialdemokrat..

En annan inflytelserik grupp är de journalister som har till huvuduppgift eller enda uppgift att dagligen följa och rapportera om politik, ekonomi och samhälle………I denna inflytelserika grupp av journalister är moderaterna största parti. Andelen moderatsympatisörer är ungefär lika stor som hos allmänheten. Folkpartiet är något mindre, men andelen folkpartisympatisörer är nästan dubbelt så stor som hos allmänheten………
Det mest underrepresenterade partiet är socialdemokraterna – både i jämförelse med allmänheten och med journalistkåren i sin helhet.

Det stämmer alltså i själva verket ganska bra med resultaten i Skandalkalendern, som handlar om inrikespolitisk propaganda. Må vara att det finns många vänsterinriktade journalister men dessa tycks alltså inte ha så stort inflytande över rapporteringen inom området ifråga.

Ska vi gissa att våra större rikstäckande massmedia, som ju är borgerliga, inte bryr sig så mycket om de politiska preferenserna hos journalister som sätts att skriva om lämpliga blomsorter för balkonglådorna eller om hur Misse kom ner ur trädet med hjälp av brandkåren, alternativt om vem som hade sex med vem i Big Brother eller om hur man behandlar dementa mormor inom äldrevården, medan man är mer nogräknad när man väljer journalister att skriva om politiska och ekonomiska frågor?

Ideologier/propaganda24/04 00:54

Eftersom det nu till och med höjs röster som, visserligen lite försåtligt men dock, ifrågasätter demokratin, vill jag här citera Alex Carey, som jag nämnt tidigare. Alex Carey, som tyvärr dog för mer än 10 år sedan, undervisade i psykologi och industriella relationer vid universitet i New South Wales, i Australien och han hade studerat hur propaganda fungerade och genomfördes både i USA och i Australien.

Utdrag alltså ur Alex CareysTaking the Risk out of Democracy. Corporate Propaganda versus Freedom and Liberty, 1997 (översättningen är min)

I mitten av 1930-talet hade man utvecklat en välorganiserad propaganda, en kampanj för att sälja in idéer och värderingar, som stämde med fri företagsamhet, till det amerikanska folket.
……
1948 kostade amerikanska affärsintressens anti-New Deal/socialist/kommunistpropagana 100 miljoner dollar per år….vid slutet av kriget hade affärsmännen insett att allmänheten kunde tyglas för deras syften på samma sätt som man kunde leda dem i krig för nationens skull…
…….
Företagens och industrins användande av propaganda för att kontrollera den allmänna opinionen ökade.
…….
1929 hade det publicerats en artikel i the American Journal of Sociology av Barnays med titeln *Manipulerandet av den allmänna opinionen, där han också tackade sociologer för den hjälp han hade haft av deras arbeten…..
…….
Lasswell konstaterade cyniskt att eftersom ‘massorna fortfarande är okunniga och viskepliga’ hade anländandet av demokratin till Amerika, och till andra länder, framtvingat utvecklandet av en helt ny teknik för kontroll, huvudsakligen med hjälp av propaganda’. För propaganda, fortsatte Lasswell, ‘är ett sätt att mobilisera massorna som är billigare än våld, mutor eller andra tänkbara kontrollmetoder’….Dessutom, menade han, .. att propaganda var viktig i en demokrati eftersom ‘människor ofta är dåliga på att bedöma sina egna intressen’ och därför måste de övertygas med hjälp av propaganda att göra val som de annars inte skulle göra.
…….
1947 var ett stort antal socialvetenskapsmän och universitetsinstitutioner aktivt engagerade i att möjliggöra metoder för samsynsproduktion (consent-engeneering) huvudsakligen för att de arbetade åt företagen.
…….
1948 spenderade amerikansk företagsamhet 1.000 miljoner dollar per år på gräsrotspropaganda- Pengarna var ägnade att övertyga amerikanerna om att deras intressen överensstämde med företagens.
…….
1980 visade en attitydundersökning att ‘proportionen av amerikaner som tyckte att det var för mycket av statliga regleringar’ – en fråga som ligger propagandisterna i den Nya Högern mycket varmt om hjärtat, hade ökat från 42% till 60%
……..
Återigen, som 1919-21 och 1945-50, hade ett av företagen sponsrat angrepp på den allmänna opinionen resulterat i en omsvängning till konservatism över hela landet – Och trots detta, har inga sociologer på allvar frågat sig vad det innebär för demokratin att opinioner köps på det här sättet. (Sid 79-84)

Svenskt Näringsliv, SN, tidigare SAF, var tämligen sena att agera på samma sätt som de amerikanska företagen men under sjuttiotalet började företrädare från SAF lära sig från sina kolleger och åsiktsfränder i USA hur propagandaslipstenen ska dras. Sedan dess plöjer Svenskt Näringsliv ner miljoner varje år, i samma sorts propaganda som man utsatt amerikanska folket för sedan 20-talet, pengar som samtidigt är propagandahjälp åt moderaterna.

Det började (om jag inte missminner mig) med att man inrättade tankesmedjan Smedjan (som just har gått i graven och ersatts av andra fora) och bokförlaget Timbro och fortsatte med inrättandet av ett antal underorganisationer, som Ung företagsamhet m.fl, vars samband inte ska vara tydliga för allmänheten eftersom människor ska tro att de likartade idéer de möter/matas med från dessa organisationer, kommer från många olika håll och därför måste vara riktiga. Beteendevetare vet nämligen att det är lättare att övertyga människor om dessa tror att många tycker det som de ska övetygas om.

Inför valet i höst intensifierar SN sin propaganda och sitt kampanjande, inte minst via olika bloggar och hemsidor, som framför allt når de unga, som alltid är lättare att påverka än äldre människor.

Tillägg 24/4 kl. 13.40: Lyssnar just på ett radioprogram med relevans för inlägget ovanVetenskapsradion Forum

Internationell politik22/04 22:46

När Berlusconi äntligen avgår, då förklarar han att han ska använda varje parlamentariskt medel för att få Prodi på fall. Vidare sade han, enligt ekot, att han aldrig kommer att ringa upp Prodi och erkänna sig besegrad.

Så talar en god förlorare, en stor man, en man med djup känsla för demokrati och för ansvarstagande för sitt land.

Nästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster