augusti 2012


Internationell politik31/08 00:52

US Military execute injured iraqi – then cheer ! (outlaid 17/3 2008)

Jodå, de blir gravt psykiskt skadade, och många av dem blir aldrig människor mer. En del av dem kommer hem så småningom och förstör livet för sina närmaste också.

/Kerstin

Rekommenderade artiklar:

Iraks barn. ”Var det värt priset?”, Bie KentaneIraksolidaritet 
Saudi Islam, 9/11, and Further Dangers, Daring Opinion nov 2008

Ideologier/propaganda&Internationell politik30/08 03:30

För flera månader sedan såg jag en YouTube-video med en intervju med Robert Fisk, som vistats i och rapporterat från MÖ under många år och som kan området, där han gav i stort sett samma bild av skeendet i Syrien som vi matats med i Västmedia och det var helt klart att han fördömde Bashar al Assad. Inte så konstigt eftersom Assad-regimen länge varit känd som en stenhård diktatur med ruskiga fängelser med tortyr och misshandel. Jag tyckte trots detta, när jag lyssnade till Robert Fisk, att han var rigid som inte förmådde sätta in det som hände i sitt rätta sammanhang och det förvånade mig.

Så hittar jag några artiklar av honom i Belfast Telegraph. I den första, The Syrian army is far from squeaky clean, skriver han om hur arméer i krig alltid, av den egna sidan, beskrivs som moraliska och stridande i enlighet med de internationella krigslagarna, medan de alla i själva verket förvandlas till råa omänskliga sällar under krig:

Take the Syrian army. It kills civilians but claims to take every care to avoid ”collateral damage”. The Israelis say the same. The Brits say the same, the Americans and French. And of course, when an insurgent group – the Free Syrian Army or Salafists – set up positions in the cities and towns of Syria, government forces open fire on them, kill civilians, thousands of refugees cross the border and CNN reports – as it did on Friday night – that refugees cursed Bashar al-Assad as they fled their homes.(1)

(Min översättning: Ta den syriska armén. Den dödar civila  men hävdar att gör allt för att undvika ”collateral damage”. Israelerna säger samma sak. Britterna säger samma sak, amerikanerna och fransmännen. Och naturligtvis, när en motståndsgrupp – Den Fria Syriska Armén eller Salafister – sätter upp baser i städer och byar i Syrien, så öppnar regeringssyrkorna eld mot dem och dödar tusentals civila, tusentals flyktingar korsar gränsen och CNN rapporterar – som man gjorde i fredagsnatt – att flyktingarna förbannade al-Assad när de flydde sina hem.)

Efter att ha nämnt alla hemskheter som Västmakternas arméer har på sina samveten skriver han något som får mig att haja till:

The Syrian military, whether it admits it or not – and I’m not happy with the replies I got from Syrian officers on the subject last week – work with the shabiha (or ”village defenders” as one soldier called them), who are a murderous, largely Alawite rabble who have slaughtered hundreds of Sunni civilians. Maybe the International Court in the Hague will one day name Syrian soldiers responsible for such crimes – be sure they won’t touch the West’s warriors – but it will be impossible for the Syrian army to write the shabiha out of the history of their war against the ”terrorists”, ”armed groups”, Free Syria Army and al-Qa’ida.(1)

(Min översättning: Den syriska armén, vare sig den erkänner det eller inte – och jag är inte glad över svaret jag fick från syriska officerare om saken förra veckan – arbete med shabiha (eller ”byförsvarna som en soldat kallade dem) som är mordiska, i  huvudsak alawitiskt slödder som har slaktat hundratals sunnitiska civila. Kanske kommer den Internationella domstolen i Haag en dag att hävda att syriska soldater är skyldiga till sådana brott  – men var så säker de kommer inte att röra Västvärldens krigare – men det kommer att vara omöjligt för den syriska armén att skriva ut shabiha ur historien om deras krig mot ”terroristerna”, beväpnade grupper”, Den Fria Syriska Armén och Al Qaida.)

Här nämner alltså även syriska officerare dessa mystiska ”shabiha”, som vi läst en hel del om och som beskrivits som Assads hemliga dödspatruller och som jag misstänkte bara var ett sätt att skylla på Assad för vad rebellerna gjort. Så är det kanske inte, i alla fall inte i alla fall. Därmed får vi en förklaring till vad denna grupp sannolikt är för något och varför den är hatad av Assad-moståndare, nämligen privata pro-Assadmiliser som inte står under befäl av några ordinarie officerare eller agerar på uppdrag av regimen utan agerar på egen hand. Men detta är min gissning eftersom jag utgår ifrån att regimen inte är korkad. Detta innebär dock inte att jag tror att den syriska armén aldrig begår några skändligheter. Robert Fisk tycks emellertid anse att shabiha är vad den allmänt i Väst påstås vara, en hemlig regeringsgtrupp som mördar och begår illdåd, och att officerarna ifråga bara försöker skylla ifrån sig:

The attempted disconnect has already begun. Syrian troops are fighting at the request of their people to defend their country. The shabiha have nothing to do with them. (1)

(Min översättning: Försöken att avskilja sig har redan börjat. Syriska trupper slåss på det syriska folkets begäran för att försvara deras land. Shabiha har ingenting med dem att göra.)

Fisk förefaller, verkar det som här, fortfarande ha lite svårt att tänka sig att det kanske inte förhåller sig riktigt som media i Väst rapporterar och att inse att det kanske trots allt är läge att försvara syrierna från vad som i själva verket är ett förtäckt USA/Nato-krig mot Syrien. Han börjar kanske ana att den s.k. Fria Syriska Armén, de utmålat snälla, som opponerar mot den regim han sedan länge känt som en järnhård diktatur, inte heller är några änglar då måste han istället angripa den reguljära armén för att kunna behålla sin uppfattning eller för att kunna nyansera bilden. Men, han har ju rätt när han skriver att inga stridande i krig är änglar. Vi får nog anta att det har uppstått sådana här våldsbenägna pro-Assadgrupper också, som bidrar till våldet. Det är så det brukar gå när det blir allmän oro av det här slaget. Till slut börjar de som angrips slå tillbaka med samma medel.

Vad Robert Fisk så berättar i den andra artikeln, av idag, två dagar efter den förra artikeln, och om hemskheterna i Daraya, (2) ligger däremot mer i linje med vad den syriska regimen envisas med att hävda, att det är den s.k. Fria Syriska Armén, oppositionskrigarna, som begår åtminstone en del av de hemska våldsdåd som Västmedia alltid beskyller ”Assads armé” för, dvs den syriska värnpliktsarmén. Nu har han själv varit med den syriska armén när den gick in Daraya och sett vad som hänt där samt talat med människorna i staden:

The men and women to whom we could talk, two of whom had lost loved ones on Daraya’s day of infamy four days ago, told a story different from the version that has been repeated around the world: theirs was a tale of hostage-taking by the Free Syria Army and desperate prisoner-exchange negotiations between the armed opponents of the regime and the Syrian army, before President Bashar al-Assad’s government forces stormed into the town to seize it back from rebel control. (2)

(Min översättning: De män och kvinnor som vi kunde tala med, varav två hade förlorat sina kära under skändligheterna mot Daraya för fyra dar sen, berättar en annan historia än den som har upprepats runtom i världen: deras historia talade om gisslantagan av den Fria Syriska Armén och desperata förhandlingar om utväxling av fångar mellan oppositionen och den syriska armén, innan President Bashar al-Assads regeringsstyrkor stormade in i staden för att ta den tillbaka från rebellerna.)

Sen berättar Robert Fisk att det var en hemsk situation i Daraya när han kom in där tillsammans med den syriska armén. Massor av döda människor på gatorna och dessutom blev hans bil beskjuten av krypskyttar. Så vidare om vad människor i Daraya berättade för honom:

Another man said that, although he had not seen the dead in the graveyard, he believed that most were related to the government army and included several off-duty conscripts. ”One of the dead was a postman – they included him because he was a government worker,” the man said. If these stories are true, then the armed men – wearing hoods, according to another woman who described how they broke into her home and how she kissed them in a fearful attempt to prevent them shooting her own family – were armed insurgents rather than Syrian troops. (2)

(Min översättning: En annan man sade att, även om han inte hade sett de döda på begravningsplatsen, så trodde han att de flesta där var relaterade till regeringsarmén och att de inkluderade flera värnpliktiga på permission. ”En av de döda var en brevbärare – de inkluderade honom för att han arbetade för regeringen”, sade mannen. Om dessa historier är sanna då måste de beväpnade männen – som bar huvor, enligt vad en annan kvinna berättade, som beskrev hur de bröt sig i hennes hem och hur hon kysste dem i ett skräckfyllt försök att förebygga att de sköt hennes egen familj – vara beväpnade upprorsmän snarare än syriska trupper.)

Jag avslutar så med följande citat ur artikel nr 2:

Any widespread investigation of a tragedy on this scale and in these circumstances was virtually impossible yesterday. At times, in the company of armed Syrian forces, we had to run along empty streets with anti-government snipers at the intersections; many families had barricaded themselves in their homes. (2)

(Min översättning: Varje grundlig undersökning av en tragedi av den här magnituden och under dessa omständigheter var praktiskt taget omöjlig igår. Vid vissa tillfällen, i sällskap med de beväpnade syriska trupperna, tvingades vi springa utmed tomma gator med anti-regimkrypskyttar i korsningarna; många familjer hade barrikaderat sig i sina hem.)

Det här är lite andra tongångar än dem jag hört tidigare från Robert Fisk.

/Kerstin

PS: (Bloggarens syn på händelserna i Libyen och Syrien, eller varför jag vägrar att medverka i krigspropagandan)

Länkar:
1) Robert Fisk: The Syrian army is far from squeaky clean,Robert Fisk, Belfast Telegraph 27/8 201
2) Inside Daraya, Syria: How a failed prisoner swap turned into a massacre. The first Western journalist to enter the town that felt Assad’s fury hears witness accounts of Syria’s bloodiest episode, Robert Fisk, Belfast Telegraph 29/8 2012

Fler länkar:
Worse and worse, and no end in sight, The Economist 1/9 2012 (Så här beskriver The Economist samma händelse.)
Robert Fisk: ‘Rebel army? They’re a gang of foreigners’
Our writer hears the Syrian forces’ justification for a battle that is tearing apart one of the world’s oldest cities, The Independant 23/8 2012
 (Ännu ett inlägg från Robert Fisk som ger intryck av viss förvirring från hans sida.)
Gangs of Aleppo. The Arab Spring succumbs to post-state violence, Willian S. Lind, The American Conservative 28/8 2012
Saudi Islam, 9/11, and Further Dangers, Daring Opinion nov. 2008

Livsfrågor&Massmedia28/08 00:16
fyrklöver Mohamed Omar har gett ut en skrift, En opeiätares bekännelser, i vilken han förklarar sig, ber om ursäkt, alldeles väldigt, för att han under några år intog antisemitiska ståndpunkter, efter att Israels bombningar i Gaza gjort honom rasande. Hans upprördhet i det fallet är inte är svår att förstå. Upprörda blev alla anständiga människor över vad Israel utsatte människorna i Gaza för. Alla slog dock inte över

på det sätt som Mohamed Omar här erkänner att han gjorde och som han fördömdes för av hela det svenska kulturetablissemanget.

När jag nu har läst Mohamed Omars skrift, om vars innehåll man kan läsa mer på andra bloggar, Pierre Gillys och Björn Nilssons ex, varför jag inte refererar innehållet här, tycker jag att Mohamed Omar är en stark person. Det ska mycket av inre styrka och mod till för att gå ut och be om ursäkt för och förklara sina allmänt kända felsteg som han gör i den här skriften. Inte många människor klarar av att göra en sådan avbön offentligt. Att han berättar om sin bakgrund gör honom dessutom till en mer levande människa, i alla fall i mina ögon. Sen vet jag inte om han hade behövt ursäkta sig så mycket som han gör.

Han gjorde en resa in i en religion, som säkert kommer att ha berikat och utvecklat honom, precis som han skriver. Det har, enligt honom själv, gett honom djupare insikter, både om honom själv och om medmänniskorna.

Jag träffade Mohamed Omar, och utbytte några meningar med honom, under de Nordiska Fedssamtalen i Degerfors för några veckor sen. Han verkar vara en trevlig ung man som ärligt menar vad han skriver i denna skrift. I varje fall jag är beredd att förlåta och glömma och jag hoppas innerligt att alla andra också är det.

Med tanke på vad han berättar om sin utbildning blir jag dessutom mycket imponerad av hans skrivarbegåvning och förmåga att uttrycka sig, så tar han väl vara på den i fortsättningen borde han kunna gå långt på författarbanan.

Lycka till i fortsättningen Mohamed Omar. Och tack för att jag fick lära känna dig lite bättre genom din skrift.

/Kerstin

PS: Boken kan beställas via Mohamed Omar: “Genom att sätta in 72 kr (60 kr för boken, 12 kr för porto) på pg-konto 548413-4. Ange namn och adress. Han skriver att han postar skriften så fort han hinner!”

Ideologier/propaganda&Internationell politik26/08 02:27

Varför berättar ingen i våra media för oss att den syriska armén är en värnpliktsarmé?

Om värnpliktsarméer, till skillnad från vad gäller legoarméer, vet man att de är mycket svårare att få att skjuta på den egna befolkningen medan legoarméer skjuter på dem man betalar dem för att beskjuta. Vi har bara i och med detta anledning att inte tro på påståenden i våra media om hur den syriska armén mördar och torterar människor i Syrien. Detta vet upprorsmännen själva. Därför talar de om Shabiha, som skulle vara en slags (alawitisk) specialstyrka som terroriserar syriska folket och mördar och torterar. För varje tänkande människa är det omöjligt att tänka sig en sådan specialstyrka med tanke på att Bashar Al Assad har fullt klart för sig vad Västmedia skriver om hans regim och hans illdåd i akt och mening att få argument för att bomba eller invadera landet. Han har ingenting att vinna på att försöka utöva den typen av terror mot befolkningen, som jag skrivit mer om tidigare.(1) Däremot är sådana påståenden god propaganda att föra fram av upprorsmännen, som ju kan räkna med att de blir trodda och citerade i Västmedia vilka omrimligheter de än vräker ur sig.

Hur ser nu den syriska armén ut? Jo enligt Wikipedia (2) kan Syrien mobilisera c:a 645.000 man. Hur många som finns i armén just nu (eller vid varje tidpunkt) avstår man från att tala om (undrar varför?). Sen berättas att majoriteten av de värnpliktiga soldaterna är sunniter, vilket väl är naturligt eftersom majoriteten av befolkningen tillhör denna grupp. Däremot, sägs det, är de ledande inom armén alawiter, alltså tillhör samma grupp som Al Assad. (Den syriska regimen är dock noga med att inte tala om gruppernas olikheter eller utpeka sådana speciellt, precis som vi i Sverige inte har gjort det tidigare.)

Vad innebär nu dessa fakta? Jo, arméns soldater torde, eftersom syriska unga män, sedan 2011, gör en värnplikt på 1,5 år (tidigare hade de längre värnplikt), bestå av ett genomsnitt av befolkningen i Syrien. Det må vara att höjdarna inom armén är alawiter men vad skulle den mindre klicken aktiva toppar kunna åstadkomma mot resten av armén om denna stod på upprorsmännens sida i konflikten, som de borde göra enligt Västmedias krigspropaganda. Denna propaganda gör ju gällande att upprorsmännen, som bekämpas av armén, agerar i ”hela det syriska folkets namn och intressen” och har hela det syriska folket bakom sig.

Om armén alltså står på det syriska folkets sida, som den sannolikt gör, och om majoriteten av detta folk ville bli av med Al Assad och istället genast styras av den s.k. oppositionen, skulle majoriteten inom armén ha hyst samma uppfattning och ha arresterat topparna, tagit över kommandot över armén samt avsatt Al Assad för länge sen. Höjdarna skulle inte haft mycket att sätta emot i det fallet. Detta har inte skett. Därmed kan vi vara ganska övertygade om att  ”det syriska folket”, som de styrande i USA, Nato, Qatar och Saudiarabien ömmar så för, inte alls hyser de åsikter som påstås i våra media (och som påstods även om det libyska folkets inställning till Ghadafi utan minsta bevis).

Vi kan istället vara tämligen övertygade om att Bashar Al Assad har armén och därmed huvuddelen av det syriska folket bakom sig  mot de  s.k. rebellerna, även om det finns en del grupper av soldater som deserterat och gått över till upprorssidan (sannolikt färre än vi ska bringas att tro dock (3) ).

Förutom att vi får svaret på frågan om varför upprorsmännen/oppositionen inte har vunnit segern för länge sen får vi härmed också svaret på frågan om varför media inte har informerat oss om den syriska arméns sammansättning och uppbyggnad. Denna opposition borde ha vunnit en hejdundrande seger redan inom några dagar, om Västs ledande politiker och våra media talade sanning, eftersom den då hade omfattat nästan hela den syriska armén.

Man kan jämföra mitt resonemang här med hur det gick till förra gången USA lyckades konspirera med den venezuelanska överklassen och ett antal högre militärer om att avsätta Hugo Chavez.

Dessutom kan man läsa in sig på hur det gick till när lägre officerare avsatte den fascistiska regimen i Portugal 1974 (Wikipedia är sparsam med information om detta dock). Själv besökte jag mina föräldrar, som bodde i Lissabon något år vid den tiden, en kort tid efter det som kom att kallas nejlikerevolutionen.

Tillägg 26/8 kl 16.30:
Vi kan också jämföra med vad som hände i Egypten, där armén först sköt på demonstranterna på Tahrirtorget i Kairo och sedan, förmodligen på order från USA m.fl., slutade skjuta. Då föll Mubarak som en sten.

Eller jämföra med Tjeckoslovakien. Där tvingades den ryska arméledningen byta ut de styrkor som man skickade in i Tjeckoslovakien för att krossa upproret, i augusti 1968, därför att tjeckerna, som ofta talade ryska, mötte den ryska styrkan med blommor och pratade med soldaterna. Det bröt ner ”stridsmoralen” hos de ryska soldaterna på nolltid.

/Kerstin

Länkar:
1) Syriens kommentar till Houla-massakern, Motvallsbloggen 29/5 2012
2) Wikipedia, om syriska armén (Citat, tillagt kl 16.45, eftersom det verkar pågå ett fullt informationskrig på Wikipediasidor om Syrien och på grund av olika uppgifter på olika Wikipediasidor om saken: The President of Syria is the commander in-chief of the Syrian armed forces, comprising some 646,500 troops upon mobilisation. The military is a conscripted force; males serve in the military upon reaching the age of 18. The obligatory military service period is being decreased over time, in 2005 from two and a half years to two years, in 2008 to 21 months and in 2011 to year and a half.
The majority of the Syrian military are Sunni, but most of the military leadership are Alawites. ….. Most of Syria’s 300,000 conscripts and air force pilots are, however, Sunni.)
3) ‘Bloody bandits and Western lies: What’s really going on in Syria’, intervju med Ankhar Kochneva, RT 8/7 2012
Syrian Christians in 2-week blockade by rebel fighters, residents desperate, RT 25/8 2012
– The Lions of Tawid, The New York Times  (film om hur de ”oppsitionella” behandlar fångar, använder dem som självmordsbombare. Rekommenderas.)
BBC censors video showing dark side of Syrian rebels, Voltairenet.org 24/8 2012 (Endera har BBC ångrat sig och lagt ut videon  igen, eller så var den bara tillfälligt nere.)
Syria crisis: west loses faith in SNC to unite opposition groups, The Guardian 14/8 2012 (Citat: Washington, London and Paris now agree that efforts to encourage a unified opposition around the exile-led Syrian National Council (SNC) have failed, and are now seeking to cultivate more direct links with internal Syrian groups. Min kommentar: Eller så söker man bara ett nytt argument för att få acceptans i Väst för ett kraftigare militärt ingripande i Syrien, och mot det syriska folket, ex: faran med att Syriens påstådda ”massförstörelsevapen”  skulle kunna hamna i händerna på de där hemska jihadisterna som vi ska tro att regeringarna i Väst har upptäckt – alldeles nyss fast vi, som varit specialintresserade av krisen, har känt till detta nästan hela tiden – vem tror på att regeringarna i USA/Nato m.fl inte kände till detta tidigare?)
Russia And China Respond to Obama’s “Red Line”, Moon of Alabama 22/8 2012
The current situation of the Syrian Revolution, Syria Tribune 25/8 2012
320 döda i Daraya – Regimen: Utrensning pågår, SR Ekot (Cecilia Uddén sitter i Kairo och rapporterar och vet därför precis vad som händer i Damaskus! Märkligt dessutom att nästan inga av ”oppositionens beväpnade och stridande krigare” dödas, bara ”människor” och ibland soldater ur den ordinarie syriska armén. Som sagt, oppositionen borde ha vunnit den här kampen redan efter några veckor, vilket väl var vad USA/Nato/Qata/Saudarabien räknade med, både vad gällde Libyen och Syrien.)
Temasida om Syrien, SR  med länkar till  artiklar om Syrien.
Läs även Syrienblogg som har många intressanta och viktiga länkar till sidor som behandlar Syrienkrisen.

Ideologier/propaganda&Internationell politik25/08 01:11

Pål Steigan: Opinionsarbetet i Norge mot Libyenkriget (föredrag vid Nordiska Fredssamtal i Degerfors 3-5/8 2012)

Det Pål Steigan säger i filmen gäller i viss mån också för Sverige, framför allt att man utan att svenska folket egentligen fått veta vad som pågått, förvandlat det tidigare svenska värnpliktsförsvaret till en legoarmé att sättas in överallt i världen, för att föra USA:s krig. De första stegen i den här riktningen togs redan av den socialdemokratiska regeringen och det är en oerhörd förändring av Sveriges utrikespolitik, som alla ledande politiker vet att de inte har stöd för hos svenska folket (har sagt det förr: vad stort sker i politiken numer det sker i tysthet*), och det är en förändring som är mycket farlig för Sveriges säkerhet framöver. Jag har länge tänkt skriva lite om det här men har inte orkat göra det. Det är för förskräckligt.

OM LIBYENKRIGET:
I nästa film ser vi Ola Tunander, freds-och konfliktforskare i Oslo, berätta om bl.a. Libyenkriget:

Ola Tunander, Peace Research Institute Oslo (föredrag vid Nordiska Fredssamtal i Degerfors 3-5/8 2012)

Observera hur man hade organiserat informationen till västjournalister, de där som man vet inte tänker själva och inte klarar av att göra självständig research för sina rapporteringar. Han är lite väl snäll mot journalisterna, tycker jag nog, men låt gå för det, de är bara okunniga, oförmögna att tänka och dessutom alldeles för lata för att göra egna undersökningar varför de blir lätta offer för PR-firmor och regeringspropaganda.

Det mesta av den information som Nils Lundgren kommer med ovan har funnits att tillgå för den som varit intresserad och jag har här på på bloggen skrivit om en hel del av detta redan tidigare.

Det är också intressant att konstatera att vad som nu kommer fram om legoknektarna i Syrien, att de är terrorister och mördarband av värsta slag, det gällde även för upproret i Libyen vilket aldrig kom fram i våra media dock.

OM AFGHANISTANKRIGET
I filmen nedan talar Nils Lundgren om Afghanistankriget, det krig som svenskbetalda legoknektar är med och för på USA:s sida och under USA:s befäl och å allas våra, det svenska folkets vägnar:

Folkrätten, FN:s aggressionsförbud och Sveriges deltagande i Natos krig (föredrag vid Nordiska Fredssamtal i Degerfors 3-5/8 2012)

/Kerstin

Tillägg 25/8 2012 kl. 03.40:
Här ett par exempel på fejkbilder där de syriska numer s.k. ”rebellerna”, försöker lura Västvärlden att ryssarna ger syriska armén ryska tanks, alternativt försöker få oss att tro att ryssarna deltar i kriget på syriska värnpliktsarméns sida, apropå de fejkbilder som omtalas av Ola Tunander ovan.

Länkar:
– Tro inte på nyheterna från och om Syrien, Motvallsbloggen 11/12 2011
*) Varför backar S? Del IV – eller: Hur Socialdemokraterna konspirerar mot svenska folket, Motvallsbloggen 15/10 2010
– Libyen – vad händer där och varför? Motvallsbloggen 27/3 2011
Mer om Libyen och Nej till svenskt bombande i Libyen 29/3 2011
– Om att använda den sista oljan till krig, missiler och bombflygplan, Motvallsbloggen 19/4 2011 (apropå vad Pål Steigan säger ovan.)
– Målet med bombandet i Libyen ändrat och mer om “rebellernna”, Motvallsbloggen 16/4 2011 (apropå vad Ola Tunander säger ovan)

Teknik/teknologi23/08 01:36

Häromdagen undrade jag om det bara var hos mig YouTube-filmer bröts av titt som tätt.  Svaren var väl inte så många att jag kunde avgöra saken. Hoppas få fler svar nu:

De senaste dagarna har nätet börja krångla i allmänhet. Är det bara hos oss eller har fler samma erfarenhet? Nätförbindelsen bara bryts helt plöstligt och flera gånger under dagen, ibland 5-10 gånger/dag och de kan vara ur funktion mellan 3 och 20 minuter varje gång innan anslutningen fungerar igen? Mycket irriterande och ett nytt fenomen.

Uselt fungerar nätet just nu alltså – i alla fall där jag bor, och vi har Teliaabonnemang. Har Telia börjat spara och lagt ner ett antal av sina servrar eller har företaget bara samlat på sig för många abonnenter för den kapacitet man har?

Eller har även andra än Teliakunder fått samma problem de senaste dagarna?

/Kerstin

 

Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia21/08 17:07

Kriget mot Iraks kultur är en av de böcker som jag köpte under konferensen ”Nordiska fredssamtal i Degerfors” för någon dryg vecka sedan.

bok Den här boken borde läsas av alla, i synnerhet av dem som hurrade för Västmakternas krossande av Libyen och som nu hurrar för det pågående krossandet av Syrien. Den visar hur attacken på och invasionen av Irak inte handlade om att ”befria” Irak från Saddam Hussein eller om att införa demokrati i Irak utan om att ta hand om Iraks olja och att krossa Irak totalt och slunga landet tillbaka till medeltiden. Detta åstadkommer USA/Nato på flera olika sätt.

Här får vi information om vad media inte skriver en rad om idag, nästan 10 år efter invasionen i Irak, som ju dessutom föregicks av en tio år lång handelsblockad mot landet under vilken många människor, framför allt barn, dog på grund av brist på läkemedel och rent vatten bl.a. Man såg exempelvis till att Irak inte fick in kemikalier för att rena sitt dricksvatten och detta är ett klart brott mot krigets lagar, enligt vilka en stat inte får vidta åtgärder för att göra livet odrägligt för civila.

Det var denna blockad och dess följder som Madelene Allbright försvarade då hon hävdade att de 500 000 barn som dog på grund av blockaden var ett pris värt att betalas för störtandet av Saddam. Det var förstås USA hon tänkte på, som inte betalade priset bara kammade hem vinsterna. Det var Irak som betalade priset. Med detta uttalande erkände hon dessutom att USA:s styrande inte bryr sig ett dyft om oskyldiga människor i de stater man angriper och bekrigar utan att det bara handlar om USA:s ekonomiska och maktpolitiska intressen, för vilka inget människoliv får stå ivägen, inte ens små barns. Cynismen är avgrundslik.

Vi vet redan, i alla fall vi som tog del av en del av informationen om kriget i Irak, att så fort de amerikanska och övriga Natotrupperna hade besatt landet avsatte de styrkor att vakta oljekällor och oljeministeriet medan ingen brydde sig om att skydda Iraks kulturskatt, muséer, bibliotek och lämningar efter urgamla kulturer. Vi läste om hur muséer och bibliotek plundrades och sattes i brand. Vad vi däremot inte fått veta är hur denna förstörelse av Iraks kulturarv fortgick och fortfarande fortgår på olika och djävulska sätt liksom vi inte fått veta något om övriga förstörande verksamheter. Så byggde invasionsstyrkorna exempelvis baser mitt i urgamla kulturområden och förstörde därmed delar av dessa, viktiga platser där vi faktiskt hittar ursprunget till vår moderna kultur.

I USA talas föga eller inget om att amerikanska eller multinationella militärbaser installerats på gamla antika platser, att amerikanska styrkor schaktar och gräver på legendariska orter som Babylon och Samarra. Satellitbilder visar att ett gammalt samhälle från 1100-talet f.KR. helt jämnades med marken för att ge en amerikansk bas i närheten större utrymme. (Sid 91)

Att försöka utplåna ett folks historia och kulturarv och förstöra människornas kunskaper om sin egen kulturs bakgrund är en känd metod för att krossa en befolkning, som alla krigsmakter har utövat i alla tider. Förstörelse av Iraks antikviteter, gamla skrifter och gamla arekologiska lämningar, är en del av detta utplånande. Någon hög grad av civilisation vittnar detta kulturförstörande inte om.

I Irak genomförde USA/Nato precis ett sådant program som Västmakterna avstod från i Tyskland efter andra världskriget, då man inte genomförde någon systematisk avnazifiering i de tre västkontrollerade delarna av Tyskland. Orsaken var att man fruktade en kommunistisk revolution i Tyskland om man gjorde sig av med alla som hade kunskaper och erfarenhet av administration, för att inte tala om att de gamla nazisterna i administrationen var stenhårt antikommunstiska och därför bra att ha kvar i styret av Tyskland. Dessutom tog framför allt USA hand om, och tvättade en stor grupp akademiker och forskare, varav somliga var nazister, som hämtades över till USA (detsamma gjorde för övrigt Sovjet på sin sida).

Amerikanen Paul Bremer, som i maj 2003 fick ta över ansvaret för Irak efter invasionen, satte däremot omedelbart igång med en ”avbaathifiering” (baathpartiet = det socialistiska parti som Saddam ledde). Lärare avskedades, militärer avskedades, administrativ personal avskedades. Här skulle Irak förändras genomgripande, och på precis det sätt som man visste hade varit förödande i Europa efter andra världskriget.

Överhuvudtaget är de militära ageranden som USA/Nato använder sig av idag, visavi de MÖ-länder som man tänker ta kontrollen över, fullkomligt vanvettiga och i strid med allt man vet om vad som hände i andra världskrigets Europa. Man tänkte och tänker sig, anser somliga, att knäcka regimerna, i Irak, i Libyen, i Syrien, i Iran (som man redan börjat föra det ekonomiska kriget mot och hotar att angripa härnäst) genom att skapa så eländiga förhållanden för befolkningarna i dessa länder att människorna där själva kastar av sig sina ledare, dem som USA/Nato vill ersätta med lydiga knähundar. De som kan sin historia vet att det inte fungerade i Tyskland. Inte ens den enorma bombningen av Tyskland mot slutet av kriget fick det tyska folket att kasta av sig Hitler och det har hittills inte fungerat i något av de MÖ-länder man angripit. Vi får nog gissa att åtgärderna i själva verket har två helt andra målsättningar, att förstöra de angripna ländernas ekonomier och militära resurser för att göra det enklare att invadera dem och/eller ta över kontrollen av dem (via USA-tillsatta ledare), och att också kasta dem tillbaka till medeltiden, precis som man gjort med Irak, så att de varken har organisatoriska eller materiella resurser att genomföra ett effektivt försvar. Ett folk som bestulits sina intellektuella och ledande kulturpersonligheter samt organisatoriskt kunniga personer tappar orienteringen och klarar inte av att samla sig till ett effektivt försvar. Det blir alltså, tänker man sig i Väst, lättare att styra.

Det hemska våld och mördande som man utövat och utövar mot Iraks intellektuella har vi inte heller läst något om i våra media. Det är i huvudsak dessa illdåd som den här boken handlar om. Detta fortgående mördande är också ett led i det systematiska förstörande av Irak som kulturnation och som en modern utvecklad stat. Det handlar helt enkelt om att krossa irakiernas kunskaper om sin bakgrund och sitt lands historia men också om att utplåna alla dem som kan hjälpa lidande irakier. Det pågår nämligen ett systematiskt mördande av Iraks kunskapselit, av akademiker i allmänhet, universitetslärare, professsorer, läkare, tandläkare och av lärare. 2009 beräknades c:a 4-500 akademiker ha mördats, riktat och kallblodigt, av speciella dödspatruller. (sid 141) HumanRights Watch har uppskattat att drygt 300 lärare mördades bara under de första månaderna av 2006. Dessutom har omkring 300 madieanställda mördats. Det verkar som om man, dvs de som står bakom dessa mord, i första hand försöker få akademiker att lämna Irak, då sådana kan få det fruktade brevet en dag, med en kula i och en förklaring om hur lätt det är att tysta honom eller henne. Många försöker då lämna landet, många av dem som inte gjort det har istället mördats. Ingen har någonsin ställts till svars för dessa mord. Det finns, menar en av författarna i boken, tecken som tyder på att västerländska specialstyrkor ligger bakom morden.

Sanningen att säga kunde vi på Saddam Husseins tid normalt tala fritt med våra studenter….Enskilda ministrar kunde alltid kritiseras. Men nu är massor av människor alltför rädda för att säga något i den vägen. (Sid 142)

Resultatet av detta mördande, vid sidan av de mänskliga tragedier de är, är förstås en försämrad läkarvård och tandvård och ett radikalt försämrat utbildningssystem, som också har försämrats genom att man förstört sjukhus, skolbyggnader och universitet. Dessutom försvåras effektiva klarlägganden om hur befolkningen har drabbats av de amerikanska bombningarna med utarmat uran, som sägs ha orsakat ett katastrofalt ökat antal cancerfall och missbildningar. Vidare ökar Iraks analfabetism, som var nästan helt avhjälpt, i skrämmande takt. Dels vågar många föräldrar idag inte skicka sina barn till de skolor som finns eftersom de fruktar att barnen ska kidnappas, dels har många inte längre råd att låta sina barn gå i skolan, framför allt drabbar detta flickorna. Och skriver författaren,”Terrokampanjen mot skolväsendet fortsätter”. (Sid 149)

Det här är sannolikt det öde som väntar Libyen, där vi redan ser tecken på den här utvecklingen, liksom Syrien när eller om USA/Nato lyckas avsätta Al Assad och ta över styret (eller kaoset). Det är helt obegripligt hur en stor del av den västerländska vänstern kan ta ställning för en sådan utveckling i fler länder i MÖ.

/Kerstin

Litteratur:
Kriget mot Iraks kultur. Varför muséer plundrades, bibliotek bränts ner och akademiker mördats. Red. Raymond W. Baker, Shereen T. Ismael och Tareq Y Ismael, Alhambra förlag 2011.

Länkar, rekommenderad läsning:
Manifestation mot USA-imperialismen. ”Irakkriget, det utan tvekan allvarligaste brottet mot folkrätten och FN-stadgan efter andra världskriget”. Sigyn Meder, Indiensolidaritet 4/7 2012
U.S. Drones Patrolling Its Skies Provoke Outrage in Iraq, Eric Schmidth and Michael Schmidtt, New York Times 29/1 2012 (Citat: The drones are the latest example of the State Department’s efforts to take over functions in Iraq that the military used to perform. Some 5,000 private security contractors now protect the embassy’s 11,000-person staff, for example, and typically drive around in heavily armored military vehicles.)
The U.S. Embassy in Baghdad hosts a conference for provincial non-governmental organizations (NGOs), Embassy of the United States, Baghdad, Iraq, jan.2012
Greg Muttitt, Whatever Happened to Iraqi Oil? Greg Muttitt, Tom Dispatch 23/8 2012 (Citat: the first time pre-war oil plans hatched in the Pentagon by arch-neoconservative Douglas Feith’s Energy Infrastructure Planning Group (EIPG). In November 2002, four months before the invasion, that planning group came up with a novel idea: it proposed that any American occupation authority not repair war damage to the country’s oil infrastructure, as doing so “could discourage private sector involvement.” In other words, it suggested that the landscape should be cleared of Iraq’s homegrown oil industry to make room for Big Oil……The first permanent government was formed under Prime Minister Maliki in May 2006. In the preceding months, the American and British governments made sure the candidates for prime minister knew what their first priority had to be: to pass a law legalizing the return of the foreign multinationals — tossed out of the country in the 1970s — to run the oil sector. Avslutningen av artikeln är egentligen ganska optimistisk men lämnar frågan om Iraks framtid öppen.)
In Search of a Sip of Water. The Children are Still Dying, Ramzy Baroud, counterpunch.org 24-26/8 2012
Iraq announces 21 executions in single day: justice ministry, The Daily Star 28/8 2012
– Iraks barn. ”Var det värt priset?”, Bie Kentane, Iraksolidaritet

Ideologier/propaganda&Teknik/teknologi19/08 14:38

Jag undrar om andra människor också ständigt råkar ut för, att YouTube-filmer som uttrycker kritik mot Västs agerande i MÖ, som tidigare i Libyen och nu i Syrien, att videofilmerna bara bryts och inte går att se mer än en kort början på? Eller är det min dator alternativt min uppkoppling som krånglar?

/Kerstin

Ideologier/propaganda&Internationell politik16/08 01:51

En filmserie som är väl värd att ses. Framför allt förklarar de sista två delarna petrodollarsystemet väldigt bra. Så ja, det handlar om USA:s överlevnad som den överlägsna staten, som världspolisstaten.

1/4 Conspiracies: Iraq – Oil And Petrodollar Warfare – Essentials

2/4 Conspiracies: Iraq – Oil And Petrodollar Warfare – Essentials

3/4 Conspiracies: Iraq – Oil And Petrodollar Warfare – Essentials

4/4 Conspiracies: Iraq – Oil And Petrodollar Warfare – Essentials

Tillägg 28/10 2012:
Tyvärr har ovanstående videos tagits ner från YouTube. Eftersom jag inte hittar filmerna någon annanstans på YouYube lägger jag in den här videon istället:

Shocking Truth Behind Petrodollar warfare against Islamic States, Iraq, Libya, Syria, Iran (utlagd 20/12 2012)

Saddam hotade med att börja sälja olja i Euro istället för i dollar.  Även Ghadafi tänkte sluta sälja olja i dollar. Syrien måste besegras innan man kan ge sig på Iran. Så har även Ryssland, Kina m.fl. länder talat om att börja handla olja i andra valutor. Båda dessa länder, liksom Venezuela, står på tur efter Iran. I alla dessa stater har USA redan kaosskapande verksamheter igång, och Sverige hjälper till, liksom med den redan pågående förberedande propagandan mot bland annat dessa länder.

Ett tredje världskrig inte bara kan ligga framför oss utan ligger troligen framför oss.

Vi får väl anta att våra svenska bombliberaler och bombmoderater tycker att det ska bli kul att få vara med den här gången (deras åsiktsfränder och tidigare partikamrater lyckades ju aldrig få svenska regeringen att modigt ställa upp på Tysklands sida, vilket bombfantasterna beklagat djupt i många år), om de hinner tycka något alls när den dagen kommer förstås. En atombomb över Stockholm skulle reducera deras antal ganska snabbt och högst avsevärt, liksom många av oss andra.

/Kerstin

Rekommenderad läsning:
The Recent ”Preferred Plan” And It’s Weak point, Moon of Alabama 14/8 2012 (Citat: The more blood and treasure Iran loses in Syria – even if Assad stays in power longer – the weaker Iran will be. Only with that strategy in mind can one understand why the CIA is blocking weapons from reaching the insurgents: ”Not one bullet enters Syria without US approval,” one official claimed in Istanbul. “The Americans want the [rebellion] to continue, but they are not allowing enough supplies in to make the Damascus regime fall.)
In Syria US Violates International and Domestic Law, Syria 360º 14/8 2012
Obama’s riskless way of endless war will come back to haunt America, Adrian Hamilton, Stop the War Coalition 10/8 2012
Syrian Army takes over Saif al-Dawleh in Aleppo, Counter PsyOps 15/8 2012
US-led Syria siege prelude to dividing entire Eurasia: Analyst, Counter PsyOps 15/8 2012
The Qatari Role In Syria, Ismail Salami, Counter Currents 16/8 2012
Impunity at Home, Rendition Abroad. Normalizing Torture, Alfred W. McCoy, Counterpunch 12/8 2012
High Stake Outcomes Over Non-Issues, Oligarchs at the Gate, Paul Craig Roberts, Counterpunch 14/8 2012
Worrying signs of lawlessness in Libya, Global Civilians For Peace In Libya 2/8 2012
Syrian Uprising Morphs Into Regional and Global Wars, Phyllis Bennis, Information Clearing House 15/8 2012 (Citat: It is telling that Annan directly criticized the Council and its members, especially the five permanent members – Britain, China, France, Russia, U.K., U.S. – known as the Perm Five. While the Council had endorsed the Annan plan early on, there was never any real support for it or for the work of the UN observer team in Syria. Förstod Annan inte från början vad han var utsänd att göra – ge upprorsmakarna mer tid att organisera sig bättre och att utrusta sig bättre, eller visste han hela tiden?)
Nytt møte mellom Israel og USA – USA med lovnader om angrep på Iran juni 2013, Nyheter for aktivister 16/8 2012
Iran kjenner resultatet fra USAs krigføring i Irak – utarmet uran, Nyheter for aktivister 16/8 2012 (med förfärliga bilder på missbildningar på barn i Irak. Att fälla sådana bomber är så ondskefullt att det ligger bortom varje anständig människas fattningsförmåga.)

Internationell politik&Politik/ekonomi15/08 03:23

Tillägg:  Av någon för mig obegriplig anledning gick det inte att kommentera denna post när jag lade ut den och jag hittar inget sätt att koppla på kommentarfunktionen igen, men när jag nu lägger in posten igen går det plötsligt att kommentera, så då gör jag så:

Ursprungligen utlagd 14/8 kl 02.22.
I USA vet alla normalinformerade människor att det är svängdörrar mellan de stora företagen/bankerna å ena sidan och senat/kongress/regering å den andra. Bara ett litet exempel, som dessutom är ruskigt:
Truth about Halliburton and Dick Cheney (utlagd 27/6 2008)

I Sverige ser vi nu en utveckling i samma riktning, hur topparna glider emellan politiken och företagen, hur företagen köper upp politiker sedan de lämnat politiken. Vad är det företagen/bankerna får från dem? Vad betalar de dem för? Har de fått vad de önskat i förskott och betalar för redan utförda tjänster eller köper de sig en kontaktperson rakt in i politiken? Jag gissar att bådadera är fallet.

Jag undrar dessutom fortfarande varför Alliansen inte vill att partierna ska vara skyldiga att visa varifrån de får sina penningbidrag. För att inte tala om frågan om hur/varför Carl Bildt blev utrikesminister – det är ett mysterium. Hur kom det sig? Vet bara att han har goda kontakter med innegrabbarna over there, om inte annat så sedan han lobbade för igångsättandet av Irakkriget.

Varför är Sverige en krigarnation igen förresten?

/Kerstin

Nästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster