Så har jag gjort en riktigt chockerande upptäkt. Min grodprins är inte alls en grodprins. Han är inte ens en groda. Han är padda. Denna förfärande insikt drabbade mig i förrgår kväll. Då fick jag besök av en riktig groda. Det var helt andra takter i den. Skutt, skutt, skutt så var den inne i köksfarstun. Hoppsan, sade jag, och började försiktigt, för att inte skrämma honom, gå mot honom. Skutt, skutt, skutt, så var han redan flera meter utanför köksdörren och hoppade vidare över gräsmattan och försvann med några rejäla hopp vidare in i nattens mörker.

Vilken tur att jag har insett mitt fatala misstag och vilken tur att jag aldrig kysste det jag trodde var min grodsprins, för jag har aldrig hör talas om att paddor kan förvandlas till prinsar. Men söt är han i alla fall, min lilla halvtama padda.

Länkar till tidigare inlägg om grodprinsen:
Presentation och foto av paddan, alias ”Grodprinsen”
Paddan, alias ”Grodprinsen” i badkaret