Politik/ekonomi12/02 12:54
Läser både här och där att OECD anser att Sverige har en ekonomi som är lika stark som Pippi. Har tyckt att liknelsen är lite konstig, men nu förstår jag vad som menas. Man menar förstås att den svenska regeringen gör som Pippi, stoppar pengarna i en kasse och förvarar dem under sängen istället för att investera dem för framtidens behov, i infrastruktur och för att få nyttigt arbete gjort – exempelvis.
Pippi bodde väl också i ett hus som var tämligen skraltigt och som brast en hel del vad gällde underhållet, om jag inte missminner mig.
/Kerstin
Länkar:
- OECD: Svensk ekonomi stark som Pippi, DN 20/1 2011
12/02 14:27 at 14:27
[…] att detta med finansieringsproblemet är en ickefråga och påpekar precis som andra påpekat att vi inte alls har en så skraltig ekonomi (men kan vi få det om vi monterar ner en massa i samhället som vi byggt upp?). Han menar att det […]
12/02 16:17 at 16:17
Man kanske snarare borde säga att ”Sveriges ekonomi har pippi”?
12/02 16:59 at 16:59
Björn Nilsson:
Och just därför att den låter bli att använda pengarna förnuftigt har den Pippi.
Sedan är det nog så att ”Pippi” inte betyder samma sak på andra språk som på svenska, så ekonomerna i OECD har nog inte haft just betydelsen ”dåraktighet” i åtanke. Däremot torde alla som läst Pippi Långstrump, vilket gäller väldigt många i Europa (m.fl. länder), känna till att hon förvarade sin kasse med guldpengar i ett skåp (oj, var det väl) och inte lät dem arbeta för sig :-).
13/02 10:49 at 10:49
Den dagen OECD upptäcker att Sverige inte längre har något att sälja så kanske deras omdöme ändras?
13/02 12:20 at 12:20
”- Vi ser att hushållens skulder fortsätter att öka i snabb takt. Det är en risk. Om vi får ett internationellt bakslag kan det bli ett problemområde, sade Borg och underströk att regeringen ska värna Sveriges starka offentliga finanser.”
Säger Borg
Men förstår inte grabben det fundamentala sambandet här? Var tror Borg att de sk starka statsfinanserna kommer ifrån?
Förstår han inte att vi hade haft mindre aktivitet i hemmaekonomin om hushållen inte belånat sina bostäder för konsumtion? Om inte hade det varit högre arbetslöshet, lägre skattintäkter och högre offentliga utgifter. Alltså Borg borde istället för detta gnällande om hushållens lånande uttrycka sin tacksamhet till dessa hushåll då det är de som ordnar de sk starka statsfinanserna och inte det enfaldiga mähäet Borg.
Det har ju varit återhämtning i exportsektorn, ett visst exportnetto och inte minst lager och inverteringar som hämtat sig från absoluta bottennivåer. Så kunde vi också häromdagen läsa i bladet att USA återigen rapporterade extraordinärt rekord i handelsunderskott för 2010.
Där har vi förstås en betydande förklaring till att den svenska exportsektorn kunnat återhämta sig en del. Den inhemska ekonomin har hushållens lånade hållit flytande och de utrikes affärerna har återigen USA dragit, alltså inget säger ingenting kan tillskrivas Borg och alliansen som i stort mest suttit på händerna under krisen och hoppats att USA ska dra igen (kan man förmoda). Varför DN oxh OECD hyllar detta är och förblir ett mysterium. I sin oförskämda okunnighet börjar de alla att peka finger åt den tappra skara bostadsägare som dödsföraktande lånar allt mer för Borg ska kunna ha sk starka statsfinanser. Världen är uppochner.
13/02 15:01 at 15:01
lasse:
Menar du att Sverige håller på att bygga upp samma typ av lånefinansierad ekonomi (kosumtion) som USA gjorde, den som sprack när subprimemarknaden kraschade?
13/02 15:17 at 15:17
Nu är nog inte skojeriet inom den svenska huslånemarknaden som den var i den hårt drivna amerikanska. Inte heller är där väl samma finasiella överbyggnad med huslånen som grund. Men där som här hålls konsumtionen och den ekonomiska aktiviteten uppe med att folk lånar istället för att folk har tillräckliga inkomster för att motsvara konsumtionen.
Enligt en modell som BKN (bostadskreditnämnden) har så är det närmare hälften av tillväxten i den privata konsumtionen sen år 2000 som är en effekt av att folk lånar, enligt riksbankens uppskattning ska det var ca 3% i ökning per år i den disponibla inkomsten som är pga lån.
13/02 18:26 at 18:26
lasse:
Säger du ovan att staten måste ha reserver att kasta in i bankerna om/vid nästa krasch, svenskar inte kan betala sina skulder till bankerna (eller rättare sagt, räntorna)?
13/02 19:51 at 19:51
Om jag förstått det rätt ställde Borg upp med halva BNP i garanti 2008 när de svenska kapitalisternas spekulationsekonomi i Baltikum höll på att gå åt skogen. EU och IMF trädde då in och vred om armen på balterna och tvingade staten att ta över utlandsskulden, i motsats till privatpersoner och företag dör stater sällan eller går i konkurs. Då försvann också ca 200 miljarder från offentlig sektors sk sparande, en del av den utställda garantin, pengarna har förvisso kommit tillbaks.
Som lagar och bestämmelser i vårt system är konstruerat kanske det skulle behövas sk reserver men realt är det förstås inget som hindrar att vi skulle kunna göra som USA.
Som Bernanke förklarade på 60 minuts:
Scott Pelley (60 minutes): “Is that tax money that the Fed is spending?”
Ben Bernanke: “It’s not tax money. The banks have accounts with the Fed, much the same way you have an account in a commercial bank. So, to lend to a bank, we simply use the computer to mark up the size of an account that they have with the Fed.”
Som moneymaster Alan Greenspan förklarade:
”[A] government cannot become insolvent with respect to obligations in its own currency. A fiat money system, like the ones we have today, can produce such claims without limit.”
Alltså nyckeln här är att det handlar om den egna valutan, är det fråga om någon annans valuta så är läget förstås ett helt annat. Men även det går att hantera på olika sätt, man kan jämföra Island och Irland. Island vägrade att ta över bankernas skulder i utländsk valuta, tror det slutade med att skulden skrevs ner med 60%, så har också Island återhämtat sig ganska bra trots ett besvärligt läge, klart bättre än Irland ser ut att göra.
17/02 02:05 at 02:05
Kan inte säga att jag hänger med helt här.