De borgerliga lyckades vinna regeringsmakten 1976. De satt i två perioder och 1982 vann Socialdemokraterna tillbaka regeringsmakten. Det sägs idag från socialdemokratiskt håll, framför allt från de s.k. ”förnyarnas” skara, bland annat har Mona Sahlin menat det, att man inte kan vinna valen på att bara vara de utslagnas parti, varför S måste föra en politik för den välbärgade medelklassen istället, föra en borgerlig skattesänkarpolitik alltså. Det kan ju då vara intressant att titta lite på vad Olof Palme vann tillbaka makten från de borgerliga på inför 1982 års val:

Olof Palme – Om den svenska modellen (1980)

Olof Palme – Därför är jag demokratisk socialist
Partiledardebatten inför valet 1982

Olof Palme gav inte upp de socialdemokratiska idealen bara för att S hade förlorat två val eller för att vinna tillbaka makten alltså. Han dagtingade inte med sitt samvete eller vände den ideologiska kappan efter vinden. Varför, undrar man, måste S göra det idag och just när borgerlighetens utslagningspolitik börjar bli tydlig för allt fler människor? För att SN (tidgare SAF) och de borgerliga partierna lyckats att med sin propaganda få de flesta att föredra egoismens och utslagningens samhälle framför ett samhälle som garanterar majoriteten av löntagarna största möjliga frihet och de flesta människorna frihet från förtryck och utsugning? Varför har SN och högern i så fall lyckats med sin propaganda?

/Kerstin