Libyen – vad händer där och varför?
Jag har aldrig varit speciellt intresserad av Libyen och bara följt med med ett halvt öra i politiken vad gäller detta land.
För 10 år sen och lite mer:
– Jaha Ghadafi är en knöl och ska hatas. Jag struntar i varför.
– Ojdå, libyska piloter tränas i Växjö (klarläggande: redan på 70-talet). Jaså jaha.
– Libyen påstås ligga bakom Lockerbie-kraschen. Varför det då? Jag struntar även i den saken.
– Omkring 2003: Jaså, Ghadafi är inte persona non grata längre. Han betalar för Lockerbie och tas nu till nåder igen av Västvärlden. Jaha ja.
Så börjar protesterna i Tunisien för några månader sen, sprider sig till Egypten och i båda fallen tvingas sedan lång tid sittande ledare avgå.
Det är ju bra att folk protesterar och man hoppas verkligen att folken når sina syften, verklig demokrati (var finns sådan förresten?). Men jag väntar med att fälla mitt omdöme efter att vi sett vad som kommer ut av protesterna. Det kan ju, om det vill sig illa, sluta med att folk luras rejält och med att det bara blir nya USA/Israel-marionetter som styr. Vi vet aldrig vad som försiggår bakom kulisserna och säkert är väl att Västmakterna, med USA och Israel i spetsen, inte sitter med armarna i kors utan agerar intensivt för att behålla kontrollen över de här länderna även i fortsättningen.
Men jag är imponerad och gläds över de fredliga demonstrationerna och protesterna och följer händelserna med visst intresse även om jag inte ett ögonblick tror att vi får veta vad som verkligen sker i det fördolda. Inte tror att vi får adekvat information om det som blir väsentligt för framtiden i de här länderna. Jag litar nämligen aldrig blint på nyhetsrapporteringen och definitivt inte när det handlar om politiska kriser av något slag och framför allt inte när det handlar om Mellersta Östern.
Så sprider sig protesterna till Libyen och plötsligt är Ghadafi återigen en riktig gangster.
– Vad nu då. Det var ju inte länge sedan han omfamnades av Västvärldens ledare. Inte nog med det, här handlar det ganska snabbt om våld och rena kriget mellan de protesterande och Ghadafis regim. Det här verkar inte alls likna de fredliga, icke väpnade protesterna som vi sett i de andra länderna, Tunisien och Egypten.
Nu rapporteras det om hur Ghadafi skjuter folk hej vilt och hur demonstranterna tar till motvåld tämligen direkt och inom några dagar ser det mer ut som ett regelrätt inbördeskrig än som fredliga protester mot regimen, som i de andra länderna.
Jag orkar fortfarande inte sätta mig in situationen ordentligt. Men så kommer FN med beslut om att det ska inrättas ett överflygningsförbud i Libyen. Ovanpå detta börjar svenskar tala om att vi borde delta och skicka ner JAS Gripen för att skydda civila i Libyen (i enlighet med FN-beslutet), som enligt rapporterna bombas av Ghadafis flyg. Dessutom finner jag att stora delar av den svenska vänstern stödjer dessa krav. Nu blir jag verkligt intresserad.
Jag drabbas dock av en obehaglig känsla. Det är något som inte stämmer här. Vad är det egentligen som händer i Libyen? Det handlar bara om magkänsla än så länge men när jag grips av en sådan då vill jag veta mer, verkligen förstå vad som händer och varför det händer. Det enda jag vet hittills är ungefär det jag redovisar ovan, samt att Libyen har olja och att jag hört intervjuer med Ghdafi tidigare där han inte alls verkar vara den galna person media gör honom till. Fast visst, jag har ingen föreställning om att han är en ängel. Inte heller jag är totalt opåverkad av propagandan mot honom.
Alltså börjar jag försöka sätta mig in skeendet genom att läsa vad jag hittar på nätet och finner då att det är nästan omöjligt. Det verkar som om ingen egentligen vet varken hur det ser ut i Libyen eller vad som sker där. I varje fall är det ingen som ger någon helt trovärdig redogörelse av det
Vad får jag fram. Jo först att folket i Libyen tycks ha det relativt bra jämfört med folk i en del av de andra arabstaterna, att Ghadafi faktiskt har använt oljepengarna till att skapa drägliga förhållanden i Libyen, att folk har gratis sjukvård, gratis utbildning ända upp till och med universitetsnivå, precis som fallet var i Saddams Irak. Sådant ses ju inte med blida ögon i USA där folk betalar stora belopp för att ge sina barn högre utbildning. Eftersom Ghadafi har baktalats otroligt under många år så anser jag mig inte ha anledning att betvivla dessa uppgifter i Wikipedia om landet. Vidare får jag veta att oljan finns i östra delarna av landet. Det får jag väl också tro på.
Jag får också veta att Ghadafi är kritisk till att de andra arabstaterna har förrått palestinierna i Israel. Det, inser jag, är skäl nog att göra honom till djävulen själv i Västvärldens media.
Men, de där ”oppositionella” eller ”rebellerna” som de också kallas, vilka är de? Varför gör de uppror och vad vill de åstadkomma, förutom att göra sig av med Ghadafi och varför vill de göra sig av med honom? Ja se nu blir det avsevärt mycket knepigare att få trovärdig information. Nu får jag klart för mig att inte ens de länder i Väst, som med Frankrike agerar för ett överflygningsförbud i Libyen, England ex., riktigt vet vilka rebellerna är och vad de står för. Ghadafi hävdar att de är Al Qaida-anhängare och gangsters och Väst vet inte alltså.
Men vidare:
Ghadafi är en av dem som nationaliserade sitt lands naturresurs, oljan, när han gjorde sin revolution 1969 och detta nationaliserande har han gemensamt med den folkvalde socialdemokraten Allende som nationaliserade koppargruvorna (och som störtades med USA:s hjälp 1973) med Iran, som många ledande politiker i USA för närvarande försöker hitta skäl att bomba, med Chavez som är vald med god majoritet ett antal gånger men trots det framställs som en förfärlig diktator i media, och som USA har försökt störta flera gånger. Och vad mera, Ghadafi har nyligen tydligen hotat att sälja sin olja till kineserna istället för till Väst.
Han har dessutom tydligen försökt att skapa en afrikansk maktsfär som motpol till USA, som å sin sida nyligen inrättat ett organ för Afrika och som börjat intressera sig alltmer för det Afrika som kineserna skaffar sig alltmer inflytande över. Somliga menar alltså att orsaken till att USA gärna bombar Libyen och vill avsätta Ghadafi är att man vill stoppa kinesernas inflytande över länder med viktiga råvaror, olja bl.a.
Jag är alltså inte mycket klokare än tidigare. Vilka är rebellerna i Libyen? Är de hederliga demokrater eller är de bara ute efter makten i Libyen och över oljan?
Den förvirrade bild som framträder när jag försöker förstå är skäl nog, för mig, att ställa mig synnerligen kritisk till det bombande av Libyen som vi nu ser. Men det yttersta skälet är att bombande alltid leder till civila offer och man kan inte skydda civila genom att bomba dem. Det gick inte i Irak, inte i Afghanistan och det går inte i Libyen heller, där civila nu också drabbats av USA:s och andra västländers bombningar.
Det faktum att Västvärlden struntar i de protesterande som beskjuts i Bahrain och i Jemen gör ingripandet i Libyen ännu mer skumt. Det faktum att man lät Israel bomba Gaza utan att ingripa för att skydda civila gör inte saken mer trovärdig.
Så min slutsats, delvis på grund av motstridig information om Libyen och om vad som sker där, är att det handlar om två ting, dels att skaffa sig kontroll över Libyens olja, dels att förhindra att kineserna får mer inflytande över länder med viktiga naturresurser, huvudsakligen olja och inte alls om att skydda civila. Att det vidare handlar om en uppbyggnad av en front mot Kina men även mot Ryssland som, i värsta fall, kan förebåda ett storkrig i framtiden, om alltmer begränsade naturtillgångar och resurser, mellan Ryssland/Kina å ena sidan och USA/Västvärlden å den andra.
Ställer vi i Sverige upp på USA:s sida idag kommer vi garanterat att sitta illa till den dagen detta eventuella men inte osannolika storkrig utbryter. Det där med neutralitet är något att värna om, eller snarare att ta på allvar inför framtiden. Så jag anser inte att Sverige ska delta i försöken att avsätta Ghadafi, som förresten inte var vad FN gav mandat för men som uppenbarligen är syftet nu med USA:s, Englands m.fl ingripande i Libyen.
/Kerstin
Tillägg kl 17.00:
Jag fortsätter förstås att läsa om Libyen och försöker få fram mer om vilka rebellerna är och vad som händer. Hittar då ett par artiklar som inte verkar lovande. Två av dem, en i DN, en i The Telegraph, berättar om hur rebellerna beter sig fruktansvärt mot civila och mot folk de tror är Ghadafi-anhängare. Det verkar alltså inte som om Sveriges bombivrare kämpar för sant demokratiska krafter precis.
Ovanpå detta svarade Ekot 15/3 på min fråga tidigare, om vart de spärrade pengarna tar vägen, att ”USA undersöker möjligheten att överföra pengar till rebellsidan i Libyen från de tillgångar som har tagits i beslag från diktatorn Muammar Kadaffi”. Så dit tänkte eller tänker sig USA att Libyens, alternativt Ghadafis, tillgångar skulle/ska slussas. Verkar inte direkt gynna de civila i Libyen. Snarare verkar det vara vapenhjälp till de rebeller som, vad senare rapporter tycks implicera, inte förefaller ett dugg mer humana än Ghadafi.
Tillägg kl 20.15:
Även Englands styrande anser sig ha rätt att dela ut Libyens, eller om de är Ghadafis, tillgångar som det behagar dem. I DN läser vi således: Storbritanniens erbjudande om att lämna över sammanlagt 1,4 miljarder dinarer i sedlar (cirka 8 miljarder kronor) till landets nya finansminister, gett oppositionen vissa finansiella muskler. Sedlarna, som är tryckta i England, skulle ursprungligen skickats till Khaddafi, men kommer nu i stället levereras till Benghazi.
Det verkar inte vara någon riktig ordning på det där kontospärrandet och hur de spärrade pengarna ska hanteras alltså. De kan tydligen användas till vad som faller det spärrande landet in, för att utrusta ena sidan i inbördeskrig bl.a.
Tillägg kl 21.05:
Jag slog uppenbarligen inte på rätt ord när jag letade efter information om vilka rebellerna var. Nu börjar andra komma med intressanta länkar om saken. Jag tackar Ekonomikommentarer för de tre sista nedan.
/Kerstin
Länkar:
- Libyen, Wikipedia
- Telubbaffären (om libyska piloter i Växö), Wikipedia
- Detta har hänt. Striderna i Libyen, DN
- Libyen hotar kasta ut Statoil, Metro
- Islamister utpekade i Libyen. Svt
- Aktuellt från ett kafébord, kommentar på
- Alternativjournalen om Libyen
- Libyen utlyste nytt eldupphör, Kuriren
- Hur är Khadaffis Libyen?
- SR:s rapportering om Libyen
- Flying the flag, faking the news. John Pilger
- ”Operation Libya” and the Battle for Oil: Redrawing the Map of Africa by Prof Michel Chossudovsky, Global research
- Libya in the Cross-Hairs of a ”Humanitarian War”: A ”No-Fly Zone” is Equivalent to an Act of War by Mahdi Darius Nazemroaya, Global research
- Libya: White House moves towards war, seeking regime change or partition by Brian Becker, Global research
- African dissent on no-fly zone counts, by Amb. M K Bhadrakumar, Global research
- All Out War on Libya, Surge in the Price of Crude Oil…”Humanitarian Wars are Good for Business”…. Speculators Applaud….by Michel Chossudovsky, Global research
- ”Operation Libya”: Recognizing the Opposition Government Constitutes a Pretext for Military Intervention by Mahdi Darius Nazemroaya, Global research
- To the Shores of Tripoli. Blundering into Libya, Anti War.com
- In Search of Monsters, Maureen Dowd, New York Times
- The manipulative pro-war argument in Libya, Glenn Greenwald, Salon
- Another NATO Intervention? Libya: Is This Kosovo All Over Again? Diana Johnstone. counterpunch.org
- The Price of the Ticket. The US, Libya and Oil, Conn Hallinan,counterpunch.org
- ’SAS unit’ captured in Libya, Guardian
- The New York Review of Books. The Battle for Libya, Nicolas Pelham
- Libya: Britain to step up support for rebel forces fighting Gaddafi, the Telegraph
- On Civilian Casualties, Craig Murray
- Blood in the Desert. Bombing Libya: 1986 – 2011, Thomas C. Mountain, counterpunch.org
- Why Nothing Good Will Come of This. Intervening in Libya, Vijay Prashad, counterpunch.org
- Högerns affärer med Libyen, Pierre Gilly
- A Wafer-Thin No-Fly Zone, Pen & Sword
Länkar till tilläggen:
- Rebellerna anklagas för övergrepp i östra Libyen, DN
- Libya: it wasn’t supposed to be like this in free Benghazi, The Telegraph
- USA kan finansiera libyska rebeller, Ekot
- Svårt klara en långdragen konflikt i Libyen, DN 25/3
- Libyan rebel commander admits his fighters have al-Qaeda links, The Telegraph
- Anti-American Extremists Among Libyan Rebels U.S. Has Vowed To Protect, Huff.Post
- Paraded on Libyan TV, the rebel ’Al Qaeda fighter’ from Britain, Mail Online
27/03 10:12 at 10:12
Bra skrivet, Kerstin.
Håller med dig om att det, storpolitiskt, handlar om att Kina håller på att få ett ”alltför” stort inflytande i Afrika. Se bara exemplet Sudan som exporterar största delen av sin olja till Kina.
Sudans olja finns i de södra delarna av landet. Och helt plötsligt restes krav på självständighet i södra Sudan, ivrigt påhejade av ”det internationella samfundet”.
Libyen:
Fredliga och spontana demonstrationer övergår inte från en dag till en annan i regelrätt inbördeskrig utan att någon form av organiserad planering ligger bakom och har planerat för det.
Har samma magkänsla som du.
27/03 10:12 at 10:12
Det känns skönt att läsa ditt inlägg. Äntligen en gnutta tvivel och försök till resonemang. Frågor.
Låt mig för en gångs skull skriva en längre kommentar.
I början tog jag rebellernas (förresten, väldigt lika dem i Afghanistan) sida då jag sett bilder på Liveleak av sönderskjutna kroppar som styckats i delar av grovkalibrig ammunition.
Jag tänkte att den där gubben är nog inte att leka med, samtidigt som jag hade alla de tillrättalagda massmediebilderna av honom i mitt undermedvetna.
Folket gör uppror även i Libyen, så långt så gott, alla vill väl ha frihet.
När FN-maffian börjar tala om resolutioner och flygförbudszoner så luktar det gammal kolonialpolitik som jag sett tidigare. Vem minns auktionerna över de irakiska oljekällorna sommaren 2005 eller var det 2006? Vem fick kontrakten? Någon?
I min fantasi lekte jag med tanken. Den upp över öronen skuldsatta västvärlden som måste skära ner i allt som heter det sociala ska ut i nytt krig under täckning av FN resolution med demokrati och frihet som förevändning. Rebellerna attackerar Libyska militärpositioner, och dessa besvarar elden för att därefter slås ut med demokratiska bomber. Rebellerna kan därefter avancera tills de stöter på nya militära posteringar. I förlängningen resulterar detta i ett grönt kort på att attackera militären. Hur långt kan detta sträckas? Tills det som är kvar av militärstyrkan är upptryckt mot landets västra gräns? Kommer de deserterande soldaterna beviljas flyktingstatus när de lämnar landet? Hur stor är diktatorns arme? Kommer vi få veta hur många som egentligen dog för att de civila och rebellerna inte skulle dö?
Idag visar det sig att det går till precis på det viset. Det är ingen svartmagi från min sida.
På något sätt är detta krig intressant. Västvärlden behöver inte längre landsätta trupper, de manövrerar bara luftområdet så sköts arbetet på marken av sådana som hade fått mängdrabbat på fribiljetter till Guantanamo om detta hade varit år 2001. Man får maskera sig och skjuta på militären om man befinner mig i Libyen men ack ej i Afghanistan…
Var är SAS soldaterna med de sprängmedelsbestyckade-diplomaterna som påträffats av rebellerna under händelseförloppets tidiga fas? Kan domstolen i Haag sig an fallet eller tillhör de fel lag?
Hur skulle man å andra sidan agera för att bli av med diktatorn och befria folket?
Bomba honom som man försökt med tidigare? Frysa ut och mjölka av honom med sanktioner? Stödja oppositionen med pengar och paketerade demokratilösningar? Skicka in FN observationer?
Jag skäms faktiskt över att inte ha något bra svar här.
Må hända att jag är en byfåne med bristfällig information och begränsat förstånd men jag väntar fortfarande med spänning på auktionen över oljerättigheterna.
2011,2012, 2113 eller lär det dröja ända fram till 2016?
27/03 11:08 at 11:08
Intressant inlägg.
Så här skriver Nationalencyklopedin om Libyen:
”Det sociala trygghetssystemet stammar från 1957 men har byggts ut kraftigt under senare år. Hälso- och sjukvården är, liksom medicin, kostnadsfri. År 1982 fanns 5 210 läkare (1 per 629 inv.) samt 74 sjukhus med 14 000 sängplatser. Förväntad livslängd vid födseln har ökat från 48 år (1965) till 63 år (1990). Spädbarnsdödligheten har minskat men är fortfarande mycket hög. Förutom fri sjukvård finns en del offentliga trygghetsanordningar som ålderspension, föräldraledighet, sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Alla får subventionerade livsmedel, billiga bostäder och fri utbildning. 70 % av arbetskraften är statligt anställd, men bara 5 % av kvinnorna är yrkesaktiva.”
Nu återstår att fråga sig om NE inte i själva verket bara sprider propaganda i stället för fakta?
27/03 12:20 at 12:20
[…] 1, 2, 3, 4, 5, 6, DN, 1, 2, 3, 4, 5, SvD, 1, 2, 3, Exp, 1, Dagen, 1, 2, SVT, 1, Kerstin, […]
27/03 13:13 at 13:13
Mycket bra, Kerstin. Och en utredande framställning, som gör att vad du kommer fram blir ytterst trovärdigt.
Som gammal man kommer jag ihåg liknande utbrytningsförsök som nu i Libyen. Tänker på Katanga och Biafra.
27/03 13:32 at 13:32
Alexander:
Jo, det där med att det så snabbt, på bara något dygn nästan, hade utveckats till väpnad konflikt tyder ju på att det inte bara handlar om spontana och fredliga demonstrationer.
Marcin:
Jodå, det finns de som undrar hur det kan komma sig att USA har råd att skicka iväg massor av missiler (omkring 150 tror jag det var när jag läste siffran tidigare) som lär kosta 600.000/st. tror det var dollar, när man inte har råd att ta hand om sina egna sjuka och behövande hemma. Det har man förstås överallt, om man vill. Men nu vill man inte istället vill man att alltmer pengar ska forsa upp till eliterna i Väst.
De där SAS-gruppen tillfångatogs först av ”rebellerna” fullpackade tydligen med både pass och spaningsutrustning, men sen har de släppts.
Och jag tror det är i Guardian (se länk ovan) som Cameron förklarar att de var utsända för att ta kontakt med rebellerna för att få reda på vilka de var och vilka man skulle tala med. Alltså ett påstående, eller erkännande, vilket det nu är, att man inte vet vilka det är man lierar sig med. Men det är förstås en lögn det där också. För som det påpekas, man skickar inte ut folk i det syftet på det sättet, fullt beväpnade.
Lasse Strömberg:
Är det i NE du har läst de där siffrorna?
I Wikipedia står det att medelåldern idag är 76 år.
Som sagt, alla har olika uppfattningar om allting vad gäller Libyen, vad det verkar.
Jag trodde, när jag satte igång att leta att jag skulle hitta mer data om landet, som dessutom var kontrollerbara på något sätt, men det lyckades jag inte göra.
Så visar det sig dessutom att man i Storbritannien tycks vara inne på att bistå rebellerna med vapen. Då är man ute i ett annat ärende än att försvara civila och då går man utanför FN-mandatet.
Sixten Andreasson:
Och jag tycker att jag inte kom fram till någonting som förklarar vad som egentligen händer i Libyen. Mest motstridiga uppgifter och olika åsikter om saken. Men just det ger ju anledning att ställa sig skeptisk och kritisk till Västs bombningar, som för övrigt aldrig gynnar civila.
En sak är i alla fall klar. Det återstår att bevisa att Ghadafi dels mördade en massa folk direkt och att han hade mördat i stort sett alla civila i de delar där de väpnade upproren pågår, om han hade kunnat kämpa ner dem. Sådant är ju bara tro och lösa spekulationer och lite svåra att ta på allvar ens när det gäller Ghadafi.
27/03 14:03 at 14:03
Jag tittade på en sida med FN-statistik. http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/socind/childbearing.htm Mödradödlighet kan vara en bra indikator på hur det står till i ett land. Libyen ligger ungefär som Tunisien men bättre än Egypten, och oerhört mycket bättre än en hel del stater i svarta Afrika och arabvärlden. I samma tabell kan man jämföra mängder av länder, och det ger en del perspektiv.
27/03 15:41 at 15:41
Björn Nilsson:
Jaha, och så sägs det på flera olika håll att Ghadafi är socialist men en som förkastat både kommunismen i Sovjet och andra socialistiska exempel och försökt genomföra en egen variant. Den tycks ha gått ut på att det finns en massa råd på lägre nivåer till vilka folk har fått välja representanter medan de däremot inte har kunnat rösta bort Ghadafi själv. Men om detta är sant, vet jag förstås inte. Det finns, hur otroligt det än låter med tanke på den massiva hatpropaganda som Ghadafi har utsatts för, en del som försvarar honom med samma emfas som svenska bombliberaler försvarar Israels bombningar av Gaza eller nyliberalismens framfart i världen.
Så fortfarande, man vet inte riktigt vad man ska tro.
27/03 18:00 at 18:00
Bra skrivet, och jag delar många av dina misstankar. Det där om libyska piloter i Växjö är ganska pikant och låter inte alls otroligt, men vet du mer om det? Hittar inget om det via Google.
27/03 18:08 at 18:08
Det sägs inte bara ”på flera olika håll” att Ghadaffi är socialist etc. Han byggde upp det han kallade den islamska eller arabiska kommunismen, som ett alternativ till sovjetkommunismen, men med ett liknande rådsbaserat samhälle, med sjukvård, skola etc. Västvärlden isolerade Libyen, och ville tvinga på dem västerländska idéer mot att de skulle lätta på handelsembargot. (”u-hjälp med krav på mänskliga rättigheter” och man släppte Lockerbiemannen mot att Libyen betalade skadestånd). Nu kommer det rapporter om att rebellerna inte är mycket bättre än gangsters. Undrar om Sarkozy nu ångrar sig? Kina, Italien och Ryssland håller sig utanför. I vems ledband ska Sverige gå?
27/03 19:17 at 19:17
Ekonomikommentarer:
Jodå jag minns den där historien väldigt bra, så bra att jag trodde den hände betydligt senare, men så är det, ju äldre man blir desto fortare går tiden.
Här kan du läsa om Telub-affären.
Pierre Gilly skriver en del om det här ser jag nu.
Hundmamman:
Jovisst ja, kommunist, hemskt, gräsligt odjur per definition, djävulens sändebud på jorden. Och då är ju alla kommunistens motståndare förstås underbara människor däremot. Så var det ju i Spanien ex, där Franco var jättegullig, allt sedan han störtat den lagligt valda socialistiska regeringen därstädes. Även Pinochet blev väl närmast hjälte i Västvärlden efter en tid.
– fast det är visst inte riktigt så enkelt.
27/03 19:43 at 19:43
Kommer dessutom på att orsaken till att han togs till nåder igen dels var att han slutade utveckla ”massförstörelsevapen”, gissar att därmed avses atomvapen, dels släppte in utländska oljebolag i Libyen.
Nu har hans fall, liksom fallet Saddam, sutgiltigt bevisat att det sämsta man kan göra, om man är diktator och har kärnvapen eller sådana på gång, är att avveckla dem för att tillfredsställa Västvärldens krav. För har man atombomber tycks Västvärlden dra sig för att angripa och försöka avsätta en.
27/03 20:51 at 20:51
Tack! Kolla förresten gärna in detta, skrivet i etablerade medier. Nu börjar det bli riktigt snurrigt:
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/libya/8407047/Libyan-rebel-commander-admits-his-fighters-have-al-Qaeda-links.html
http://www.dailymail.co.uk/news/article-1366665/Rebel-Al-Qaeda-fighter-Britain-paraded-Libyan-TV.html
http://www.huffingtonpost.com/2011/03/19/extremists-among-libya-rebels_n_837894.html
27/03 21:00 at 21:00
Ekonomikommentarer säger:
Tack för de länkarna. Mycket intressanta.
Det verkar alltså som om Ghadafi hade alldeles rätt när han talade om oppositionen som skummisar och Al Qaidaanhängare mm. Det verkar vidare som om USA ännu en gång håller på att bygga upp sig en fiendestyrka i ett arabland.
Inte för att jag trott att Gadhafi är en ängel, som sagt, men fortfarande verkar han inte riktigt så galen som han beskrivs som, även om han är makthungrig och, liksom diktatorerna i andra arabländer och USA, kan behandla motståndare mycket illa.
Visserligen har jag redan en väldigt lång länklista på inlägget, men jag lägger till de här länkarna där i alla fall.
27/03 21:04 at 21:04
Du kan lugnt utgå från att du inget får reda på genom att följa media, som vänder sig till den stora allmänheten, och allra minst från ”public service”-kanalerna. Åskådningsexemplet kan vara Jugoslavien, där västs ingripanden såldes på ungefär samma sätt som attackerna mot Libyen idag. Du får veta mer om verkligheten genom att läsa en av dina efterföljande referenser, Diana Johnstone, hon som blev tabubelagd i Sverige för sin bok Dårarnas korståg – Jugoslavien, Nato och västliga villfarelser efter ingripande från storinkvisitorn själv, han Maciej Zaremba på DN. Han som lyckades få en journalist sparkad från den tidning som bland sina paroller hade tryckfrihet som ledstjärna – och detta bara för att hon DJ hade blivit intervjuad. Vilket sedan kostade den tidningen stora medlemspengar i en efterföljande AD-dom.
Vi vet idag mycket väl vad som hände i Jugoslavien, men ännu tjuga år efter det första kriget, det i Kroatien, får den stora allmänheten inte informeras –för att den inte ska kunna dra sina egna slutsatser om krig och till exempel jämföra med dagens försäljning av kriget mot Libyen.
Jag har med egna ögon sett resultaten av Natos terrorbombningar 1999 alldeles efter att de skett, av barnbördshus i Belgrad, av sjukhus med splitterbomber i Nis, av ekonomiskt viktiga fabriksanläggningar i Kragujevac och Kraljevo, av petrokemiska anläggningar i Novi Sad, Pancevo och Smederevo med enorma giftutsläpp i Donau som följd. Tror du att detta intresserat en enda journalist i det fredsinriktade EU? Nähäpp! Så här kan du gå genom fredsfrågan i de stora medierna, du kan kolla vad som presenteras om ekonomi, inklusive det nya offentliga pensionssystemet. Absolut inget som stör överheten!
Nå, SVT har ju lelle Knutsson som inrikespolitisk kommentator. Såg du hans babbel kring Juholts tal igår. Något mer pinsamt är svårt att tänka sig. Fredriksson är ju likadan – om utlnadet. Men så håller de på, bara för att du – och än mer de andra – ska hålla sig lugna!
27/03 21:16 at 21:16
Kerstin: Jag har svårt att tro att det bara är ”skummisar” i oppositionen – det är nog många vanliga människor där som avskyr Khadaffi också.
Problemet som jag ser det är att Sverige ger sig in i kriget på den ena sidan som allierad till de här figurerna som beskrivs i artiklarna. Den här sammanblandningen mellan vän och fiende på de två olika fronter där Sverige kommer att kriga är ännu konstigare än de skiften mellan allians och fiendskap som utspelade sig i Orwells 1984.
27/03 21:20 at 21:20
Jan Hagberg:
Jodå, jag har läst Diana Johnstones artikel, den som jag länkar till, och jag var också väldigt överraskad över rabaldret efter att hon framträtt i Ordfront Magasin, som jag också läste då förstås. Det var faktiskt en ganska stor skandal det som hände då.
Och nej, jag köper nog inte vad som sägs i media, i varje fall inte allting :-).
Hörde dessutom inte vad som sades på TV om S-kongressen. Jag orkar inte ens lyssna till de där ”analytikerna” de har i TV numer. Så det gör jag inte.
Apropå det så skrev ju DN faktiskt lite om rebellernas beteende (länk ovan), men gjorde vad man kunde för att förringa deras tydligen förfärliga beteenden, så att de inte skulle förfalla lika hemska som man framställt Ghadafis beteenden. Då var The Telegraph betydligt vassare i sin beskrivning och kommentar i frågan.
Jag vill väl inte påstå att sanningen kommit fram nu, men bilden börjar i alla fall bli aningen mer nyanserad.
Ekonomikommentarer:
Nejdå, jag tror inte alls att alla de protesterande var/är gangsters. Men risken är ju att det är de som är de ledande och i varje fall har man anledning att tro att det var de som såg till att protesterna urartade till rent inbördeskrig så snabbt, just det som förbryllade mig alltså.
27/03 22:04 at 22:04
Kerstin:
Varken du eller jag orkar med eländet som dessa så kallade kommentatorer matar oss med. Men ibland ramlar man över det av ren slöhet.
Och oavsett vad vi tycker om kvaliteten, ett antal redaktörer och redaktionsledningar anser det så viktigt att svenska folket får sig detta infantila gods till livs. Ett annat sådant förutsägbart program med förutsägbara kommentatorer, som håller sig helt inom stängslet är God morgon världen. Hualigen!
27/03 22:21 at 22:21
Ja, det blev en helt annan typ av revolt än den i Egypten.
28/03 00:13 at 00:13
Jan Hagberg:
Det dystra är ju att ibland går man på det som sägs fast man försöker lyssna kritiskt
Ekonomikommentarer:
Ja, tyvärr blev det det.
28/03 20:46 at 20:46
Jag vet egentligen inte mer än andra om vem som är mest ”god” i Libyen.
Ett par saker kan man dock konstatera:
– Ingen av sidorna är änglar – det är dessutom rätt sällsynt i krig (och det är ett inbördeskrig vi ser)
– Usa är väldigt motvilligt med på denna konflikt, intialt ville man inte alls lägga sig i av olika skäl.
– Storpolitiken har alldeles säkert ngt litet finger med i spelet, som ngn ovan nämnde så börjar Ryssland men framförallt Kina få lite för mkt makt nere i Afrika för en del västländers smak. Likväl så tror jag inte det är det största argumentet.
– Hur mkt ett vapen kostar per styck är rätt irrellevant. Dels handlar det om småpengar i det stora hela, dela har pengarna redan spenderats när beställningen gjordes (eller iaf när dom levererades), för eller senare måste dom förbrukas eller skrotas. Det man kan ifrågasätta är hur mkt Usa’s försvarsbudget är jämfört med annat…
– Av ngn anledning så propagerades för en intervention av vänstern denna gång, iaf innan det stod klart att det var NATO som skulle stå för ledningen i detta ingripande.
– Det är bra mkt lättare att bege sig in i en konflikt än att dra sig ur.
Att JAS skall användas tror jag tyvärr har mer med att få detta flygplan ”battle proven” och att visa att man vill dra sitt strå till stacken, än att man faktiskt gör en insats för libyens folk…
Sen tycker jag förvisso att Ghadaffi i sig inte verkar speciellt sympatiskt heller – en diktator, sjukhus eller ej, som använder artilleri och attackplan för att slå ned demonstranter – som dessutom vid det laget inte var krigiska – är inte riktigt en person att sympatisera med tycker jag !
/K
29/03 01:57 at 01:57
Klas2k:
Nejdå, jag hyser inga illusioner om att Gadhafi (eller hur 17 man ska stava namnet, kommer på att själv stavar det olika varje gång jag skriver det) är någon god man. Han är säkert av samma skrot och korn som övriga ledare i MÖ och även i Västvärlden.
Sedan tror jag inte att USA är ointresserat. Man vill bara att NATO och andra ska ta på sig mer av kostnaderna och ansvaret eftersom det nog börjar bli svårare att sälja in nya krig på hemmaplan.
Vad de där missilerna kostar är inte irrelevant. Skickar man iväg dem behöver man ju nya att ha i beredskap. Och det handlar ju inte om smör som ruttnar eller surnar.
29/03 20:48 at 20:48
Angående det där luftanfallet mot den egna befolkningen har Russia Today följande att säga:
http://www.youtube.com/watch?v=TncgsS0FDWg&feature=player_embedded
29/03 21:26 at 21:26
Tack Jonas för länken.
Jag har lagt in filmen på inlägget som kom efter detta.
31/03 10:35 at 10:35
[…] SvD, 1, DN, 1, 2, SVT, Motvallsbloggen, 1, Teckentydaren, Björnbrum, Frasse, Sjöstedt, […]
01/04 17:53 at 17:53
[…] på Motvallsbloggen här […]
16/04 05:33 at 05:33
[…] – Risken ökar för utdragen konflikt, W Hansson, AB Tidigare inlägg om Libyen på Motvallsbloggen här, här, här och […]
07/06 16:46 at 16:46
Jag kom på en teori när jag själv bloggade om ämnet och letade information.
Kan det vara så här?
Vill man med alla möjliga medel bekämpa alla praktiska exempel som visar på vettiga alternativ till det banksystem som styr väst/världen därför att man vill kunna införa sitt ”new world order”-system när USAs ekonomi faller och världen kräver en förändring.
Alltså NWO-systemet kanske låter helt fantastiskt i de flestas öron då skiten träffar fläkten men det man i själva verket gör är att man förslavar människorna mer raffinerat än idag.
26/08 10:03 at 10:03
Bra skrivet! Känner mig också förvirrad ang.Libyen. Fri skola, fri sjukvård,gratis universitetsutbildning, ingen svält mm. Tidigare presenterades Libyen som ett av de mest utvecklade länderna i Afrika med Khaddafi som en (något exentrisk) landsfader
Den klassiska regeln: Välfärd skapar ingen revolution stämmer inte här – eller så har massmedia (as usual) farit med osanningar. Bra och intressanta kommentarer.
25/08 01:58 at 01:58
[…] IV – eller: Hur Socialdemokraterna konspirerar mot svenska folket, Motvallsbloggen 15/10 2010 – Libyen – vad händer där och varför? Motvallsbloggen 27/3 2011 – Mer om Libyen och Nej till svenskt bombande i Libyen 29/3 […]