Väskor som kreti och pleti har förlorar i status
Har radions P1 på i bakgrunden (av gammal vana, en som jag måste förändra), troligen lyssnar jag med ett halvt öra till det nya radioprogrammet ”mode” (ett av de där programmen som ska locka kvinnor upp till 40 – eller så). Hör alltså just en ung dam (låter det som) ondgöra sig över att somliga ger barnen 10.000 i veckopeng, vilket gör att de dyra väskorna bärs av allt möjligt löst folk och därmed förlorat sin status. Det betyder, menar hon vidare och mycket vist, att man lika gärna kan gå omkring med en plastkasse.
Förefaller som om SR redan kommit långt med sin alliansanpassning. Sådana visdomsord som dessa har man förvisso inte serverats i så många radioprogram i P1 tidigare. Så lyssna rikt folk, ge inte era ungar så förbannat hög veckopeng, för hur kommer det att se ut när överklassens kvinnor inte kan skiljas från vanliga bag-ladies?
Länk:
AB kultur, en krönika om struntprogrammet ifråga
03/02 02:11 at 02:11
Den här historien var bra rolig!!! Tack för den.
03/02 02:26 at 02:26
Lidingö-melitta:
Jag stängde av radion eftersom jag inte uppfattade programmet som värt att lyssna på, men det kanske det var? Vad jag kom att tänka på när jag läste ditt blogginlägg, apropå skiljas från vanliga bag-ladies. En gång i tiden, på 70-talet, så blev det populärt med en viss hatt, som kallades Lidingö-melitta! Hatten såg ut som typ lite snyggare tropikhjälm. Resten av klädseln signalerade ”gott ställt”. Jag hade ingen sådan, men bär dock fortfarande plastkassar från Konsum, med blodpudding, falukorv, limpa, mjölk …
03/02 02:30 at 02:30
Tack Eija
En bloggläsare:
Tänk, denna skapelse (Lidingö-melittan) har gått min uppmärksamhet totalt förbi (kanske inte så konstig dock eftersom jag bodde i Göteborg i 70-talets början och senare några mil därifrån, och några Örgryte-melittor hörde jag aldrig talas om). Men jag har missat mycket i livet det är klart.
Av ditt inlägg sluter jag mig dessutom till att du är kvinna. Det är ju vi kvinnor som är så starka att vi orkar släpa hem tonvis med mat varje månad :-).
Jag bär också min mat i platskassar, men dessvärre finns det inget Konsum där jag bor, så det får bli ICA-kassar – till min stora sorg, för jag är medlem i Kosum, eller vad det heter numer.
03/02 02:52 at 02:52
Jag hittade en blogg – ett inlägg om ”Lånta fjädrar”. Tyckte det passade i sammanhanget!
03/02 03:11 at 03:11
Stackars rika knösar, att folk köper plagiat och därmed deklasserar dem. De rika har min djupa medkänsla. Det måste kännas förfärligt.
03/02 10:14 at 10:14
Jag läste nyligen om ett annat fenomen på samma tema, makeover-trenden, en form ev desperat inredning, i en ledare av Göran Greider ”Hemligheten bakom en idyll” apropå Carl Larsson och förra sekelskiftet (24 januari).
Hur folk inte nöjer sig med en 99-kronorskopia av en tapet, utan det ska vara äkta vara som är betydligt dyrare, på så där en 500-1000 kr, vilket gör att ekonomin håller på att gå åt skogen p.g.a. dålig prioritering. Personen ifråga menar att folk kommer att se att det är lågbudgetval!
Tydligen har De köpberoendes riksförening startat för bara några månader sen på vars hemsida man kan gå in och testa om man är köpberoende.
Det ska tydligen bli ett seminarium i Dalarna med Hans Blix där han visst menar att ”Med pengar kan du köpa dig en position, men inte respekt”.
03/02 10:47 at 10:47
Va!? Bär ni hem käket i plastkassar? Själv bär jag hem det i en brun bag från 50-talet, som hustrun inköpte på auktion!
03/02 15:36 at 15:36
Lasse:
Vad lägger du soporna i då?
03/02 16:44 at 16:44
I soptunnan!
03/02 17:31 at 17:31
Lasse:
Jo, det förstod jag kanske, men du tömmer väl inte kaffesump och fläskben och andra blöta hushållsrester rakt ner i soptunnan? Det får vi i alla fall inte göra här utan soporna ska ligga förpackade, vilket innebär att man måste lägga dem i en kasse, och det blir ju platskassar för kassar av papper går ju sönder när de bli blöta, och det får de inte göra.
03/02 21:22 at 21:22
Kerstin:
Vi får plastpåsar av kommunen. De är märkta med brännbart, kompost osv. Sedan har de olika färger, en är röd, en är grön, vit osv.
Sedan lär kommunens sopanläggningar kunna sortera automatiskt efter påsarnas färg så de hamnar rätt. Fan tro´t!
03/02 22:35 at 22:35
Kerstin, om man bor på landet har man väl kompost och kaffesump häller man väl ut på blomlisten?
04/02 01:11 at 01:11
Lasse:
OK, det systemet hade vi i grannkommunen där jag bodde tidigare, men inte här, här får man skaffa sig soppåsarna själv och bäst man kan, det blir plastkassarna från ICA.
En bloggläsare:
Jovisst, vi har kompost, men jag trodde inte att Lasse bodde på landet (mer än under visssa perioder). Trots det blir det en del blaskigt avfall som jag inte lägger i komposten och som kräver platspåsar.
Så min fråga var alltså riktad till folk som bor i en stad. Har för mig att det inte är tillåtet att ha kompost på balkongerna
04/02 03:42 at 03:42
Jag bor i stad. Ingen kompost på balkongen! Sopnedkast i trapphuset. Några blad från telefonkatalogerna i botten på soppåsen, bra uppsugningsförmåga. Grovsoprum på husgaveln – dyrt att tömma. Folk borde fundera över vad som kan slängas i sopnedkastet resp grovsoprummet. Gamla stoldynan, gamla skor och gamla kläder till exempel kan man alltså slänga i sopnedkastet (brännbart). Det behövs inget soprum till det.
05/02 22:15 at 22:15
Jag tror dem som tror att statusprylar bara är beroende av ”alliansanpassning” grovt har misstagit sig. Maken till statusprylsamlande som hos svenska allmänheten – och jag talar inte om nån överklass – finns knappast. Gamla möbler och hand-me-downs som amerikanska ungdomar har varit glada att få har inte dugt åt många unga svenskar. Heder åt alla icke-snobbar överallt.
Omvänd snobbighet är också något att nyttja till att dra åt sig uppmäksamhet. Vi är alla lika stora syndare.
05/02 23:51 at 23:51
A-K Roth:
Ja. nu menade jag nog inte att det här med statusjakt var alliansanpassning, utan det faktum att radions P1 har börjat med program där folk upprörs över att allt möjligt folk går omkring med väskor för 40.000, vilket förstör statusen på dessa väskor. Det där kan knappast vara en fråga som intresserar mer än de allra rikaste, de som blir ännu rikare nu eftersom de får större skattelättnader.
06/02 11:25 at 11:25
Hmmm, måste bara få häva ur mig?
Imorse recenserades tre intressanta böcker i Gomorron Sverige. Bland annat ”Dödens väntrum – en reportagebok” av freelancejournalisten Christer Berglund. Berglund har tid att gå djupare in i det han skriver, kolla stickspår enligt recensenten (Yokiko Duke). Bland annat skriver han om ett mord på en ung hockeyspelare, Peter Karlsson, som blev kallblodigt mördad. Det visade sig att han vara homosexuell och hade stött på en man som definitivt inte var det, på en krog (måtte verkligen ha kollat nyheterna dåligt ett långt tag!?). Denne man slog ihjäl Peter Karlsson. Förbundskaptenen Curre Lindström (?) uttryckte sin upprördhet till offrets föräldrar att deras son blev så förtalad, han kunde absolut inte tro att Karlsson var homosexuell. Och ansåg att detta att påstå att en annan är homosexuell är förtal! Säger en hel del om synen på homosexuella! Pappan visste mycket väl redan om sonens läggning och blev så paff av detta utspel att han bara sjönk ihop.
Min spontana tanke: hur många journalister är homofober de också? Och/eller: det är inte opportunt att försvara homosexuella i media idag?
Yokiko trodde också att journalister idag har så tufft schema att de inte hinner fördjupa sitt skrivande heller. Ja, vad innebär det för vad som förmedlas och för demokratin i stort? (någon mer har varit inne på detta?).
En annan bok som recenserades var ”Vargtimmen” av Denise Mina. Hon skriver om bristen på framtidstro i Thatchers England.
I DD skrev de om Filmkrönikan ikväll i SVT 2, i en artikel med rubriken ”Egoism går före allt”! Om filmen Darling. Där huvudrollsinnehavaren spelas av ”den unga, vackra och självupptagna Eva, som kan allt och lite till om exklusiva kläder och påkostade barer. Hon möter en 60-årig före detta ingenjör spelad av Michael Segerström, som arbetar i en snabbmatsrestaurang. Kulturkrocken är ett faktum och frågan är inte OM utan NÄR Evas idylliska bubbla ska spricka [min kursivering]”. Ja, man är ju inte ung och vacker i all evighet och livet är inte en lång dans på rosor kanske någonsin, men väl värt att leva ändå?! Eller?
Kollade också på temakvällen i lördags om dating och fick en jättestark känsla: men det är ju som om människor OCKSÅ är varor! Som kan köpas och säljas, bytas upp osv.
Göran Greider förtydligar sig också idag apropå en dikt som publicerades på ledarsidan om Fuglesangs rymdäventyr, att den förste mannen i rymden var en kommunist (vilket han dock menar kan vara tveksamt, för då fick ingen vara annat än kommunist! ) och skriver i slutet: ”Men min tanke var följande: Om världen går under så är det på grund av en skenande kapitalism. Därför är risken stor att just den sista människan i rymden är en kapitalist.”
Greider konstaterar också att han skrev dikten ifråga ”i ett anfall av djupaste dysterhet över alla slags makthavare och en rak poetisk text på nio rader kan uppenbarligen få större verkan än en lång essä”. Och Greider är bara 48 år!! Apropå någon som menade att du, Kerstin, på ålderns höst börjat bli reaktionär med din pessimism över människor idag (unga framförallt). Jag delar din pessimism över mänskligheten utifrån vad jag läser på bloggar här och där, fast det är kanske ungdomens opposition mot föräldragenerationen? På ålderns höst kanske de blir (o hemska tanke för dem!?) blir alltmer vänstervridna?
(om jag nu tolkat dig rätt! )? Fast detta ovan verkar inte bara gälla yngre personer, utan också äldre, märkligt nog.
Slutligen svarar Peter Hultqvist (läsvärd) på sin blogg kommentatorer om regeringens flygresor, om uppbragtheten hos många debattörer på nätet när man påpekar saker (avsaknaden av sakliga argument tillbaka?):
”PÅ sitt sätt är det bra att uppmärksamheten kring regeringens flygresor stör Er. Tillsammans med svarta barnflickor, obetalda TV-licenser och en del annat skapar det en oro hos er om att regeringsledamöternas omdöme kan ifrågasättas. Det är nog så många väljare också känner det idag. På kort tid har det varit litet för mycket.
Sedan kommer vi till sådant som försämrad a-kassa, förslag om sänkt förtidspension, höjd trafikförsäkring, nya beräkningsgrunder som leder till sämre sjukförsäkring, högre skatt för pensionärer än andra, skrotad forskning när det gäller arbetsmiljöer och försämrade villkor för visstidsanställda. Det finns många fler exempel. Nog har den nya högerregeringen dragit igång ordentligt med att slå mot vanliga löntagares villkor. Högerpolitiken är mycket tydlig”.
Han får sedan förtydliga:
”Visst är det okey att använda sig av regeringsplanet, men det ska ske med omdöme. Det kanske litet väl frekventa resandet på senare tid har lett till debatt. Var och en och ytterst ministrarna får väl fundera på var gränserna går.
Sedan är det min åsikt att den uppmärksamhet som nu riktats mot högerregeringen är lindrig i jämförelse vad som skulle gällt om den förra s-regering haft samma nivå på resandet, 120 resor med regeringsplanet på en höst är rätt så häftigt.
Jag tror att den uppmärksamhet som nu varit gör att regeringsledamöterna mer noggrant också kommer att kolla andra resealternativ. Det får inte gå slentrian i att använda det dyraste resealternativet”.
Jo, det vore väl bra.
Apropå div. fenomen idag…
Ja, stackars de rika!!!
06/02 23:39 at 23:39
Det är bara bra om man förstör status på alla sorts väskor och annat trams. Stackars statusjagare! Sen finns statusidéer också. Ibland utvecklas de till en sorts religion, politiska idéer komplett med katekes och indoktrination, som kan leda till alla möjliga idéella övergrepp mot sanning och historia.