(OBS: Nya länkar och ett nytt citat nederst, i notapparaten)

Neelabh Mishra skriver i Outlook India.com om ett besök i Syrien.

But Homs was an eye-opener. We reached a spot barely 20 minutes after a three-hour (2-5 pm) gunfight. But it wasn’t security forces that opened indiscriminate fire on opposition demonstrators, as day after day, big media outlets had us believe about Homs. The dead, and the injured in a hospital we visited, were largely women and children. But they’d died from bullets fired by the opposition, not the state troops. Homs wasn’t a town completely up in arms against the ruling Ba’athists, as is being projected. It was divided,….(1)
(min översättning: Men Homs var en ögonöppnare. Vi anlände till en plats bara 20 minuter efter en tre timar lång eldstrid. Men det var inte säkerhetstyrkor som började beskjutning av oppositionella demonstranter, som våra stora media försökt få oss att tro om Homs, dag efter dag. De döda och de sårade på sjukhuset som vi besökte var i huvudsak kvinnor och barn. Men de hade dött av kulor avfyrade av oppositionen, inte från de statliga soldaterna. Homs var inte en totalt beväpnad stad som stod emot det regerande Bathpartiet som har sagts. Staden var delad…. )

Mycket intressant eftersom, som Mishra påpekar, men även andra har sagt, våra media inte talar om sanningen för oss. De arbetar istället ihärdigt vidare som lydiga krigspropagandandister åt USA/Nato/Saudi/Qatar.

Icke västerländska diplomater, säger Mishra vidare, menar att oppositionen består av flera olika grupper med helt olika målsättningar, bönder som är missnöjda med de nya marknadsanpassade politik som Assad har initierat, en progressiv medelklass som vill ha demokratiska reformer, whabitiska fanatiker som backas av andra arabelement huvudsakligen från Saudiarabien och slutligen av folk som avskyr sekularismen och som aldrig accepterat det arabiska socialistiska Baathpartiet och som flytt till och lever i Väst. De senare, säger han vidare, vill förändra Syrien med västerländskt stöd.

Så ännu ett citat ur artikeln av Neelabh Mishra:

Ba’athist Syria has provided free secular space to women and religious minorities like the Christians and Islamic sects like the Shias, the Alawites, the Ismailis and the Druze. Syria is largely an educated, middle-class society: large sections have a stake in women’s emancipation and plurality. These people are alarmed by the political Islam exported by their neighbours. The Assad regime emphasises that the West’s rhetoric of human rights overthrows only secular nationalist Arab regimes, but stops at the doorsteps of autocratic and fundamentalist sheikhdoms willing to play stooge.
(min översättning: Bathpartiet i Syrien har skapat en sekulär stat med friheter för kvinnor och för religiösa minoriteter såsom kristna och muslimska sekter som Shias, Alawiter, Ismailiter och Druser. Syrien består huvudsakligen av en välutbildad medelklass: stora delar har medverkat till kvinnors emancipation och till pluralism. De här människorna är oroliga för den politiska Islam som exporteras av deras grannar. Assad betonar att Västvärldens retorik om mänskliga rättigheter bara gäller sekulära nationalister men inte de autokratiska, fundamentalistiska sheikdömen som är villiga att agera springpojkar.)

Om den sista meningen ovan: Som sagt, det förvånar mig ständigt att våra journalister inte ser detta och undrar, eller är de starkt censurerade? Av vem i så fall? Av sina chefsredaktörer eller av staten eller av bådadera?

I Mr Zine läser vi vidare att:

According to the weekly, it’s a ”limited intervention prepared by the NATO” that is being planned.  ”Support for the civilian and military rebellion, presentation of a resolution to the UN General Assembly, the smuggling of weapons across Syrian borders, necessary contacts with Washington via the NATO . . . such are the issues under discussion among Paris, London, and Ankara,” Le Canard points out. (2)
(min översättning: Enligt the weekley, planerar Nato en ”begränsad intervention”. ”Stöd till civila och militära rebeller, presentation inför FN:s Generalförsamling av en resolution, smugglandet av vapen över Syriens gränser, nödvändig kontakt med Washinton via Nato…är de frågor som diskuteras i Paris, London och Ankara”, hävdar Le Canard.)

Så nog verkar det som om även den syriska resningen, precis som den libyska, är en helt annan historia än den vi får oss till livs i våra media.

/Kerstin

Källor:

1) Syriana Unshrouded. How the West has interfered selectively in the name of democracy, Neelabh Mishra, Outlook India.com 21/11 2011
2) Will French Intelligence Agents Be Training Syrian Deserters? Céline Lussato, Mr Zine 25/11 2011

Fler länkar om ämnet:
- Leading Libyan Islamist met Free Syrian Army opposition group, The Telegraph 28/11 2011
- The Arab Spring : Hello or Goodbye To Democracy? Alan Hart, Counter Currents 25/11 2011
- Libya and ”The Arab Spring”: Neoliberalism, ”Regime Change” and NATO’s ”Humanitarian Wars”, Online Interactive Reader, Michel Chossudovsky and Finian Cunningham and Mahdi Darius Nazemroaya, Global Research 26/11 2011 (med många länkar till artiklar om proteströrelserna i olika MÖ-stater)
- Why Syria Matters: Interview with Aijaz Ahmad, Prabir Purkayastha, Mr Zine 30/11 2011(Citat ur:
The Americans have known from the beginning, the West has known from the beginning, that their only chance in Syria would be if they could establish a so-called ”liberated zone,” preferably on the border with Turkey, which could become a kind of Benghazi . . . which could become a ground for intervention. They have known that there would not be a popular uprising of the kind that you had in Egypt. In Syria there are too many forces afraid of the Muslim Brotherhood. Syria is a genuinely secular country, by and large, for 25% of the population consists of various kinds of minorities. The fact that the Assad regime absolutely insists on secularism gives that 25% a great sense of security in the state. So, there were no grounds that they could use. This is very much manufactured — very much manufactured from the beginning. And the killings of the state personnel have been going on from the beginning. Over a thousand members of the state personnel have been killed so far….. Disinformation in the case of Syria is actually in my view even greater than it was in the case of Libya. . ./Aijaz Ahmad is a Marxist critic in India.)