Dagens socialdemokrater – lika historielösa som moderaterna
Hem till Sverige en stund, och flydda tider, med en påminnelse till S om vad partiet var en gång. Om vad Palme sade om hur politiker ska agera och om vad borgerlig politik leder till.
Tycks mig som om dagens socialdemokrater saknar de insikter Palme hade, eller så bryr de sig inte. Därför kan det vara intressant att höra vad Olof Palme sade i partiledaredebatten inför 1982 års val, det val där S kom tillbaka i regeringsställning igen efter 6 års borgerliga regeringar. Här förklarar han för Fälldin och Ullsten varför han är socialist.
Olof Palme – Därför är jag demokratisk socialist
Videoklippet är från SVT.
Palme avvisar vinstdrivande företag i offentlig sektor
Olof Palme – Industrisamhällets problem (1979)
Vi minns, vi som var med, och många av oss vet vad vi har förlorat de senaste 20 åren.
Vi som började i en skola där man lånade läroböckerna men efter några år fick sådana, nya fina böcker.
Vi som började i en skola där bara de sämre ställda och fattiga klasskamraterna fick en mål mat i skolan men som i tio-tolvårsåldern fick mat i skolan allihop.
Vi som minns hur klasskamraternas kläder avslöjade föräldrarnas ekonomi.
Vi som ofta bodde trångt och omodernt och som inte kunde få lägenhet när vi skulle gifta oss och bilda familj eller flytta hemifrån men som fick se ett samhälle som byggde så det knakade så att vi alla ganska snart kunde flytta in i nya moderna lägenheter med rinnande varmt och kallt vatten och med badrum och kylskåp i köken.
Vi som fick chansen till högre utbildning oavsett vilken plats våra föräldrar intog på samhällsstegen.
Vi ser nu hur allt detta har raserats för våra barnbarn och vi ser hur det gamla Fattigsverige börjar ta form igen, ett samhälle där några kan vältra sig i lyx och överflöd medan andra knappt har mat för dagen.
Vart tog socialdemokratin vägen, vilka var det som slarvade bort den och varför gjorde de det?
Slutligen kan vi jämföra vad Palme sade med vad en annan känd politiker sade:
/Kerstin
15/04 07:58 at 07:58
Dagens S-märkta broilers måste känna sig ganska förvirrade på Första maj: ”Vad gör vi här, varför står de där människorna här och verkar klaga, vi har ju det så bra?”
15/04 09:22 at 09:22
Utomordentligt bra att du letat rätt på dessa videoklipp. Låt posten finnas kvar länge!
15/04 12:09 at 12:09
Björn Nilsson:
Man tycker ju det. De tycks ju tro att alla ”arbetare” har försvunnit de senaste 20 åren, sannolikt för att de själva kunnat gå på gymnasium och betraktar sig själva som medelklass.
Dessutom verkar de inte ha noterat alla negativa konsekvenser av privatiseringshysterin.
I själva verket hade de ju ett starkt stöd av tjänstemän i den offentliga sektorn, som de i onödan såg till att göra arbetslösa under 90-talet. Flera år kunde de ju, med Mona Sahlin och andra, envisas med att tro att nu var Sverige färdigbyggt och fattigdomen avskaffad så nu handlade det bara om att förvalta ett allt borgerligare land med bara borgerliga väljare. Dags för dem att vakna nu – tycker man och se sig omkring, se att precis allt det Palme varnade för i de här filmerna, och lite till, har hänt nu, med den borgerliga politik som förts sedan Palme mördades.
J:
Det här finns nog kvar, åtminstone ett tag till.
15/04 12:49 at 12:49
[…] För övrigt bör alla titta på fyra filmer hos Kerstin på Motvallsbloggen. […]
15/04 13:13 at 13:13
Kerstin: Det handlar om två saker:
1. Att alla som sitter länge vid köttgrytorna börjar uppfatta sig själva som en överklass och kräva privilegier som svarar mot detta. Det var s-politiker som Feldt och Dahlsten som började riva ner välfärdsstaten, inte Reinfeldt eller ens Bildt. Skälet har förklarats lysande av John Ralston Saul: Det är roligare att vara kapitalist för andras pengar än att vara en gråmelerad byråkrat.
2. Den tid du beskriver som bra var bra i hela i-världen, kanske i hela världen. Det var vad fransmännen kallar les treinte glorieuses, de tretti ärorika åren 1945-75, då alla fick det bättre. Det var den stora kondratiev A-fas som byggde på bilism och hushållsmaskiner och de offentliga infrastruktursatsningar som passade mot detta. Den tog slut för att så mycket kapacitet hade byggts upp att folk inte hade råd att köpa allt som kunde produceras – vad marxister kallar en överproduktionskris. Att bara köra på som vanligt blev omöjligt – inte bara för att satsningen på bilism orsakade en klimatkris.
Så det handlar inte om sossarna. Inte minst handlar det om oss själva, att vi tycks oförmögna att ta initiativ till att försvara oss själva. ”I höjden räddarn ej vi hälsa – ni dieu, ni césar, ni tribun” som det står i det franska originalet (folktribunen glömde Menander tyvärr bort…). ”Själva vilja vi oss frälsa, och samfälld skall vår räddning bli” hade han dock kläm på. Så länge vi sitter och väntar på att sossarna ska bli bättre, eller att nåt annat parti ska göra jobbet, kommer allt bara att bli sämre.
Se gärna http://www.folkrorelser.org/blogg/2012/04/05/det-ar-inte-framst-organisationer-som-behovs-nu/ för en närmare förklaring.
15/04 14:45 at 14:45
Redan före valsegern 1982 pratade sk ”sanningssägande” högersossar om att det sk färdigbyggda och att folk sas blivit ”bortskämda” kravmaskiner. Typ Ingvar Carlsson, kanslihushögern etc. Så direkt efter valet slog man till med kraftfull åtstramning, sk taktisk superdevalvering, momshöjning mm som sänkte folks reallöner. 1985 gick man till val med den beramade dalmatiner yuppien i cabben. Iofs en hel riktig bild av vad åtstramningspolitiken skapade, en så kraftig super ”inflation” på börsen att de välbeställdas fickor var så välfyllda att det även blev super ”inflation” på konst och antikvitetsauktioner. Samtidigt nådde antalet socialbidragstagare rekordnivåer. Detta mitt i en uppåtgående internationell konjunktur där löntagare i omvärlden försvarade sina reallöner långt bättre än svensken gjorde med en arbetarregering vid makten. Någon återkomst av 50/0-talets industriboom blev det förstås inte som man trodde det skulle bli, exportföretagen gick förstås bra i den uppåtgående internationella konjunkturen där USA drog med expansiv politik. Investeringarna i de svenska exportföretagen följde i stort konjunkturcykeln på ett normalt sett.
Olof Palme och Rosornas krig – om den interna kritiken mot Palme och partiledningen
Från Olof Palme: samlade radioklipp ur SR:s arkiv, de ger en mycket bättre bild av politikern Palme där politiken relaterar till det aktuella samhällsklimatet.
15/04 16:20 at 16:20
Jan Wiklund:
Det ligger förvisso en del i vad du säger, men det hindrar inte att den traditionellt socialdemokratiska väg som Palme talade för, ökad jämlikhet. mot privatisering av vård och skola mm var en bra väg och en som övergetts sedan dess. Sedan var jag ingalunda nöjd med S politik då men i ljuset av vad som hänt sen var den fantastisk.
lasse:
Nu var det ju också så att de borgerliga hade lånat väldigt mycket pengar och då kom snacket om budgetunderskottet och statsskulden som alla trodde att man måste göra något åt, fast man räknade fel (vilket Grassman visade), och då genom att dra in människors köpkraft, vilket blev effekten av de kraftiga devalveringar som S vidtog efter valet. Det innebar att S redan då började tappa kompassriktningen och ännu värre blev det med avregleringarna efter Palmes död, där allt gjordes i fel ordning (av de tre ”kuppmakarna”, Feldt, Dennis och Åsbrink, under de borgerliga partiernas hurrarop – fast dessa teg och samtyckte och gnuggade händerna i hemlighet egentligen, för att S genomförde precis den politik som de alltid velat föra). Vi hade i praktiken ingen opposition under 80-talet.
Så vad du skriver är ingenting som motsäger det jag vill föra fram här. Fördelningspolitik blir ju i praktiken viktigare ju mindre man har att fördela, vilket S dessvärre aldrig riktigt insett. Men sedan är det ju så att Sverige som nation aldrig varit så rikt som idag, samtidigt som fördelningen blivit alltmer skev och de rikare blivit ofantligt mycket rikare, på de sämre ställdas bekostnad, så hög kostnad för de senare att somliga av dem nära på svälter idag inte minst allvarligt sjuka människor.
Sen är det ju så att vad Palme sade och vad han faktiskt gjorde inte alltid var samma sak. Det är vad han sade jag vill lyfta fram här, för det var bra och som målsättning utomordentligt bra.
16/04 07:45 at 07:45
Härligt inlägg och härliga kommentarer.
Ibland är det riktigt roligt att blogga Synd att det tar sådan tid och läsa allt bara
Jag tackar er och re-bloggar gärna detta.
/Urban
16/04 13:00 at 13:00
Kerstin: Man kanske skulle kunna säga att lite av det äkta reformistiska fortfarande fanns kvar… Det var litegrann som med träd som fortfarande är gröna i oktober. Snyggt, men snart är det slut.
Den strategi för samhällsförändring som dom hade, ända sen gud vet när, dvs folk överlämnar makten till en Ledning som sen genomför samhällsförändringen mot att folket håller käften, fungerade inte och kommer aldrig att fungera på mer än mycket kort sikt.
16/04 13:15 at 13:15
Urban Medin:
Sen är väl det dystra att det nog inte går att föra en traditionell socialdemokratisk fördelningspolitik idag, i den nya ”globaliserade” världen, som man behagar kalla det för att få det att se ut som en naturlag, alltså i en situation när Sverige är utsålt till det internationella kapitalet.
Det dystra är att en av de sista saker Erlander sade om framtiden, när han avgick, var att han var orolig för de stora multinationella företagen. Detta yttrande, tillsammans med Eisenhowers varning, han som något tidigare hade varnat för det militärindustriella komplexet (som nu är just multinationellt och äger även Sveriges vapenindustri), är nog de mest framsynta saker som sades i mitten av 1900-talet. Fast Erlanders oro talas det aldrig om.
Jan Wiklund:
Framför allt fungerar det inte för att det historiska minnet är kort och propaganda är ett så fasansfullt effektivt verktyg för att lura människor, men förstås även för att maktmänniskor till slut kommer att prioritera sin egna situation framför folkets om detta folk inte är kunnigt och har kontroll över makten, som du ju brukar påpeka.
16/04 20:34 at 20:34
Kerstin: Det har du alldeles rätt i.
18/04 22:11 at 22:11
Det är ofta en fröjd att läsa din blogg. Den här posten har har jag kommit tillbaka till tre gånger o även vidarebefodrat.
Tack för ”nostalgika” dvs det du skrivit
om svensk nutidshistoria och socialdemokratin…där har vi mycket gemensamt.
19/04 12:06 at 12:06
Eva Elzinga:
Tack, det är alltid trevligt att höra att någon uppskattar det man skriver.
Roligt att höra från dig dessutom. Det var ju väldigt länge sen. Hoppas att allt är väl med dig.