Damascus Battle French reporter Eye witness Full story (24/7 2012)

Och Sveriges Radio lyckas inte hitta en enda syrier som stödjer Assad, eller som är emot de våldsmän, legoknektar, som terroriserar och mördar oskyldiga i Syrien. Mycket underligt detta, med tanke på att omkring  80% av syrierna stödde Assadregimens förslag till ny konstitution. Det borde ju rimligen gå att hitta någon av dessa och intervjua för att ge en mer allsidig bild av vad som händer och vad syrierna tänker och tycker. Men i SR intervjuas bara ”rebeller” som man nu börjar kalla dem. Deras reportrar lyckades inte heller hitta en enda av alla dem som demonstrerade för Ghadafi när upproret i Libyen hade startat.

När de svenska reportrarna berättar om hur de tar ställning i sådana här kriser förklarar de att de tar ställning för de svagare mot förtryckande regimer. Det är ju ett vällovligt ställningstagande, det gör jag också, men det gäller också att fundera lite över vilka de protesterande är, vad de representerar och vill åstadkomma och vilka konsekvenserna för människorna blir om de revolterande, som reportrarna tar ställning för, vinner krigen. Om man, efter en sådan analys, finner att regeringars störtande leder till en mycket värre situation för människorna, för ”de förtryckta”, då kan man inte vara för upprorsmakarna.

Har människorna det verkligen bättre i Irak för att de är av med Saddam? Har de det bättre i Libyen för att de är av med Ghadafi? Får de det bättre i Syrien om de fundamentalistiska islamisterna vinner kampen och lyckas avsätta och döda Assad? Hur går det då med alla minoriteterna i Syrien, exempelvis med de kristna, som är 10% av befolkningen? Eller med druserna, kurderna, shiamuslimerna och alawiterna? Situationen i Syrien blir nämligen och med mycket stor sannolikhet mycket, mycket värre om regimen störtas av ”rebellerna” än den är i Libyen nu efter att Västmakterna lyckades döda Ghadafi. Där är situationen hemsk fortfarande:

In fact, according to Nasser al-Hawary of the Libyan Observatory for Human Rights, “The human rights situation in Libya now is far worse than under the late dictator Muammar Gaddafi.” (Inter Press Service, July 14) This statement is telling, especially given that its source is a political opponent of the former government. (1)

(Min översättning: Faktum är, enligt Nasser al.Hawary , vid Libyan Observatory for Human Rights, att ”Situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i Libyen är mycket  värre nu än de var under den nu döde diktatorn Muammar Gaddafis tid.” (Inter Press Service, July 14) Detta uttalande är talande, i synnerhet med tanke på att det görs av en som var politisk opponent till den tidigare regeringen.)

Irak är, som bekant, heller inte i närheten av den mönsterdemokrati USA sade sig vilja införa där, när man avsatt Saddam. Dessutom har både irakierna och libyerna förlorat mycket av den infrastruktur de hade. De har sämre elförsörjning, sämre vattenförsörjningen, sämre med jobb, utbildning, sjukvård och ovanpå detta är Irak delvis kontaminerat av bomber med utarmat uran som lett till ökande antal missbildade barn, ett problem som ingen kan se slutet på ens.

Iraq terror blitz a chilling message to Assad from Al-Qaeda (utlagd 24/7 2012)

/Kerstin

Länkar:
1) Human rights disaster unfolding in Libya, Derek Ford, Global Civilians For Peace In Libya 24/7 2012(Citat: Earlier this year, the NTC proposed a “glorification law,” which made praising the Gaddafi government or criticizing the anti-Gaddafi uprising an offense punishable by up to life imprisonment. While the law was nullified in June, its effects remain. Teachers in Libyan schools are afraid to discuss the last 42 years of their country’s history for fear of reprisal, and there are reports that history textbooks have been censored in accordance with the law. The reality unfolding in Libya is yet another illustration of the “freedom” and “democracy” that U.S. and NATO bombs deliver. )
1) US-backed Occupied Libya: Putting Lipstick on a Frog, Farirai Chubvu, Libya S.O.S 25/7 2012 (Citat: The Mediterranean would be turned into a Nato-controlled lake, after securing regime-change in Syria and Lebanon, while Libya would provide a beachhead for future interventions in Africa. Jibril is the living embodiment of this policy. US-trained, he was a protégé of Saif al-Islam Gaddafi, the son of the Libyan leader….  Libya is being torn apart by ethnic conflicts, tribal clashes and fighting between militias that has seen hundreds if not thousands of people killed since the end of the Nato intervention. 
Benghazi, the centre of Libya’s oil production and the so-called cradle of the revolution, has demanded autonomy for Cyrenaica and greater control over oil wealth. The elections were marked by violence, with the interim government deploying 30 000 to 40 000 security forces. Benghazi witnessed a 48-hour oil production stoppage and numerous attacks on election officials in protest at the distribution of seats in the new Congress, which is seen as ceding too much power to Tripoli.
Om vänsterns i Väst stöd för rebellerna: In the face of irrefutable evidence that the Benghazi movement had been co-opted by US imperialism from an early stage, these petty bourgeois elements came out in favour of a pro-capitalist and bourgeois movement, the NTC, whose victory — on the back of a Nato blitzkrieg — would inevitably subordinate the region more fully to the dictates of the major powers and global corporations.
- Libya’s Prisoners Languish, Mustafa FetouriGlobal Civilians For Peace In Libya 24/7 2012 (Om några av alla de fängslade i Libyen som varken vet varför de fängslats eller har fått en chans att försvara sig i en rättssal och som blev hoppfulla när NTC-polis tog över ansvaret för deras fängelse, Citat: At least he has a lawyer now, who explained that he should have been freed long ago but the interim government is afraid of the “revolutionary brigades.” Despite the fact that his incarceration is illegal and took place outside the law, the government “dare not free anybody at least for now,” the lawyer said because the militias would become very angry at the government.)
- Mahmoud Jibril: Washington’s Man in Tripoli, Stephen Lendman, Libya S.O.S 18/7 2012
- Welcome to ”New” Libya and Meet Mahmoud Jibril, Libya S.O.S 11/7 201
- CRUISE MISSILE ”SOCIALISTS”: WHEN JUSTIFYING IMPERIALIST INTERVENTION GOES WRONG, Syria 360° 19/7 2012 En mycket bra analys av händelserna i MÖ, och en analys av varför det inte är rätt för vänstern att ta ställning för de s.k. rebellerna i ex.Libyen och Syrien: Color revolutions usually include the formation of coherent and unified pro-imperialist political forces, which draw upon public discontent with economic distress, corruption and political coercion. They involve several operations, including the creation of division and disunity in the military and an intense propaganda campaign. The extent to which color revolutions are successful is largely dependent on the level to which the targeted state is already destabilized by the time street protests take place.
Elements who participate in such street protests are often a small part of the population and do not represent the sentiments of the majority of the people, much less the interests of the working class.  In fact, many participants in the protests may not support the agenda of the right-wing leadership and its imperialist sponsors. Still, the imperialist propaganda campaign utilizes the protests, however large or small, to promote regime change and the ascension of a client state. The imperialists are not fools to do so; this is precisely what such “democratic” movements produce absent an alternative working-class and anti-imperialist opposition. Själv kommer jag, när det gäller den vänster som ställt upp på de västliga legoknektarnas sida i Libyen och nu i Syrien, att tänka på de svenska kommunister som började försvara Hitler för att Stalin hade ingått en nonaggressionspakt med honom, varvid de hamnade alldeles fel. )
- Is Libya the Next Somalia? Thomas Mountain, counterpunch.org 25/7 2012
- BBC Covers Up War Crimes. Misleads Over Syrian Security Operations, Tony Cartalucci, Information Clearing House (fr. Land Destroyer) 25/7 2012 (Svenska media är inte ensamma om att föra ut den mest oförställda och lögnaktiga krigsppropaganda.)