Vem är det som bryter vapenvilorna?
Via bloggen Anders spontana utrop hittade jag en artikel i Huffington post, där Nancy Kanwisher, Johannes Haushofer och Anat Biletzki visar, efter ett studium av problemet, att det var Israel som bröt vapenvilan, det brott som ledde fram till dagens bombningar i Gaza. Men ännu viktigare är att de dessutom visar att det finns ett mönster vad gäller brytande av vapenvilor i området. De skriver:
this analysis shows that it is overwhelmingly Israel that kills first after a pause in the conflict: 79% of all conflict pauses were interrupted when Israel killed a Palestinian, while only 8% were interrupted by Palestinian attacks (the remaining 13% were interrupted by both sides on the same day). In addition, we found that this pattern — in which Israel is more likely than Palestine to kill first after a conflict pause — becomes more pronounced for longer conflict pauses. Indeed, of the 25 periods of nonviolence lasting longer than a week, Israel unilaterally interrupted 24, or 96%, and it unilaterally interrupted 100% of the 14 periods of nonviolence lasting longer than 9 days.
De slutar med att konstatera att om Israel vill ha fred så ska de bevara freden när den inträffar, inte vara de första att börja döda igen. Artikeln, som också innehåller diagram, är värd att läsas.
Yonathan Shapira vädjar
Om det som händer nu har en f.d. kapten i israeliska flygvapnet en del att säga:
(Länk till filmen på YouTube)
Om ett TV-program
Det var förresten ett väldigt intressant program på TV igår kväll (8/1), om Camp David-diskussionerna mellan Clinton, Barak och Arafat, där Clinton, Albright, Barak och en medhjälpare till Arafat, m.fl. intervjuades om överläggningarna. Det tycktes, mellan raderna, som om både Barak och Arafat upplevde sig ha religiöst fundamentalistiska knivar i ryggen.
Länkar:
-Anders spontana utrop
– Reigniting Violence: How Do Ceasefires End?, Huffingon Post
– How Israel brought Gaza to the brink of humanitarian catastrophe, Avi Shlaim, prof. i internationella relationer i Oxford, guardian.co.uk
Tillägg 13/1
Klas Sandberg har, på sin blogg Vindskupan en mycket bra genomgång av skéendet som ledde fram till Israels massmördande i Gaza. Även hans föregående inlägg om situationen rekommenderas.
09/01 22:52 at 22:52
Informationen är lite förvirrande för först skriver hon:
“…by killing one or more Palestinians (black), the percentage of times that Palestinians ended the period of nonviolence by killing Israelis…”
Sedan skriver hon: “…Israel killed a Palestinian, while only 8% were interrupted by Palestinian attacks…”
Det är skillnad på de två påståendena. Talar vi om angrepp eller det första dödsoffret?
Enligt vissa källor var den som dödades 5 nov en hamasman som höll på att gräva sig in i Israel. Han besköts och andra hamasmän besvarade då elden och blev också skjutna.
http://www.time.com/time/world/article/0,8599,1866466,00.html?xid=feed-yahoo-full-world-related
11/01 04:36 at 04:36
Anna:
Vad försöker du göra, indirekt försvara Israels användning av bomber över Gaza, med vit fosfor bl.a?
Det finns inga försvar för detta bombande, inte ett enda, inte hur man än vrider och vänder på saken. Israels regerande elit beter sig så svinaktigt att det inte ens finns ord för det, ja det är tom att grovt förolämpa svinen att kalla det svinaktigt. Jag blir så fruktansvärt förtvivlad bara att tänka på eländet.
11/01 11:17 at 11:17
Alltså: att fördömma Israels hantering av palestinafrågan, och framförallt IDF’s cyniska krigsföring där dom totalt struntar i civila offer bla är ju helt rätt.
Men denna vinkling var nog i grövsta laget.
Att Israel dödar först trot jag definitivt på -deras svar på hopplöst inneffektiva raketattacker in mot ett tätbefolkat område ger väl tyvärr den effekten oftast.
Men om Hamas avfyrar 10 rakter/granater in mot Israeliska byar, och sedan Israel svarar med helikopteratacker eller artilleri – men bara Israel träffar någon – började Israel då, det var väl ändå den som SKÖT först som bröt vapenvilan ?
Innebär det att för att skjuta tillbaka måste någon dö ? Man får alltså inte svara på ett hot ?
Återigen missförstå mig rätt – jag tycker inte Israel gör rätt på ngt sätt – men man får väl ändå fundera lite på hur grovt man vinklar saker!
Personligen tycker jag att båda sidor skall sluta upp med våldet: Israel eftersom det skdar ofantligt många civila och oskyldiga, Hamas eftersom det skdar både deras eget folk, och (iof inte i så stor utsträckning) israeler – men framförallt för att en våldspiral inte kan leda till en långvarig fred och en samexistens på lika villkor – som är den enda lösningen på konflikten !!
/K
11/01 12:33 at 12:33
Kerstin:
Bara för att Anna försöker fortsätta att reda ut begreppen i en komplicerad konflikt så ska du inte anklaga henne för att försvara fosforbombning. Enligt den logiken är det ju onödigt att reda ut ”Vem är det som bryter vapenvilorna?” enligt den ursprungliga blogg-postens rubrik.
Om man går till Huffington-rapporten så syns det att de analyserade de första *dödsfallen* efter ett uppehåll. Så när rapporten skriver
”this analysis shows that it is overwhelmingly Israel that kills first after a pause in the conflict: 79% of all conflict pauses were interrupted when Israel killed a Palestinian, while only 8% were interrupted by Palestinian attacks (the remaining 13% were interrupted by both sides on the same day).”
så borde det egentligen stå ” … while only 8% were interrupted by Palestinians that kill first …”
Det är ju också så att Huffington-rapporten räknar ”conflict pauses” som perioder (en dag eller längre) utan dödande. Huruvida dagarna var fria från attacker vet vi inte. Statistiken blir nog då tyvärr ganska svag som indikation på vem som återupptar våldet efter pauser i våldet.
mvh/Peter
12/01 03:52 at 03:52
Anna, Klas och Peter Adler:
Jag har, i en tidigare kommentar om samma ämne på en tidigare inlägg, rekommenderat Anna, m.fl. läsning av tre böcker, nyligen utgivna och på svenska. Där finns svaret på varför jag hyser den åsikt jag gör och lägger skulden för eländet på Israels styrande elit. Det är för långt att dra på en blogg:
Susan Nathan: Ett annat Israel. Min resa över den judisk-arabiska gränsen, (2007).
Ilan Pappe: Den etniska rensningen av Palestina, (2008).
Per Garthon: Palestinas frihetskamp. Historia, analys och personliga iakttagelser, (2008).
Har man läst ex. dessa böcker (det finns många fler nya böcker om ämnet men de flesta är på engelska,) om bakgrunden till ”konflikten” mellan Israel och Palestina och hur den i själva verket har sett ut, till skillnad från den bild vi vanligen får via media, då tycker man inte det känns väsentligt att diskutera de detaljer som Anna tar upp ovan.
Dessutom var det, av allt att döma Israel även denna gång som bröt den senaste vapenvilan, genom att skjuta några palestinier 4 nov. förra året, varvid Hamas började skjuta raketer igen. Så det senaste fallet är bara en bekräftelse på vad de författarna i Huffington Post säger.
Å andra sidan är det helt klart att den här attacken på Gaza har varit planerad sedan en lång tid tillbaka, minst ett halvår, och därför kan Israel inte skylla på de senaste raketerna från Hamas, vilket man emellertid har gjort.
13/01 04:59 at 04:59
Israels ”war crime” är att man inte fullföljer och vinner kriget en gång för alla och tvingar fienden till villkorslös kapitulation.
Ockupation av fienden måste syfta till total slut på fiendens våld och eliminering av den dödliga islamska jihad ideologin.
Tyskland och Japans ovillkorliga kapitulation och påföljande ockupation är utmärkta exempel på hur långvarig fred uppnås.
13/01 14:05 at 14:05
Johnny:
Och därmed har du sagt ditt om saken på den här bloggen. Det finns ingen anledning att diskutera med, eller släppa fram människor som både är gravt okunniga och hyser rent fascistiska åsikter.
14/01 00:42 at 00:42
Kerstin,
om du ska vara bloggare och ha kommenterer måste du vara beredd på att folk har avikande åsikter… det är liksom hela poängen…. eller ska du följa esbati, som raderar allt som inte stämmer med hans världsåskådning….??
14/01 02:15 at 02:15
Anders:
Upprepar man bara samma sak gång på gång på gång, så stryks till slut kommentarerna. Johnny har fått säga sitt åtskilliga gånger redan på den här bloggen. Det räcker med det. Bara att läsa kommentarreglerna.