Lär sig svenska elitsoldater fortfarande hur man torterar?
Tortyr, sådant ägnar sig väl i alla fall inte svenska soldater åt? Jag vet inte, men danska gör det! I Danmark har man just haft sin egen lilla tortyrskandal i Irak, som jag inte kan erinra mig att jag läst om i svensk press, däremot i Politikken. Erinrar mig dessutom vad en svensk ung man berättade för mig för omkring 7-8 år sedan och som chockerade mig den gången.
Den unge mannen hade gjort sin militärutbildning för ett av de svenska elitförbanden. Där hade soldaterna under en period genomgått en behandling som är mycket lik det som man idag beskriver att torterade irakier utsätts för. Även om man kanske inte drev det hela lika långt med våra svenska soldater under utbildning, så var det klart och tydligt en utbildning om hur tortyr bedrivs.
De värnpliktiga fick vara utan mat under längre tid. De sattes avklädda i kalla lokaler och spolades med iskallt vatten. De utsattes för ljus som sattes på och stängdes av och som förhindrade att de kunde sova under natten. Man satte på dem svarta huvor vid somlig behandling etc.
Jag minns idag inte alla de situationer de här pojkarna utsattes för då, några år in på 90-talet, då den här mannen genomgick sin militärutbildning.
Jag lyssnade till den unge mannens berättelse med stigande förfäran och insåg förstås direkt att det handlade om psykisk tortyr.
– Orsaken till behandlingen, sade han, var att vi skulle lära oss stå ut med tortyr om vi hamnade i fiendens händer!
Hela behandlingen var uppenbarligen en sådan som befälet hade lärt sig av tortyrexperter i USA, de där som lär ut hur man torterar folk utan att det ska synas utanpå dem att de har torterats, som handlar om att psykiskt bryta ner folk genom att driva dem till utmattning och genom att utsätta dem för förnedrande behandling.
Så kom det kanske mest chockerande i den unge mannens berättelse: Medan man utsatte de värnpliktiga för en del av denna påfrestande behandling, spelade man Internationalen på plågsamt hög nivå.
Detta, är vad som inom psykologin kallas för aversionsterapi. Genom att man utsätter en person för ordentliga obehag, samtidigt som man exponerar personen för något annat, så lär man honom/henne att även framledes må dåligt inför det personen exponeras för. De värnpliktiga skulle uppenbarligen lära sig förknippa Internationalen med något riktigt obehagligt eller otrevligt, lära sig att avsky detta stycke.
Knappast troligt att de ens vill vistas på ett socialdemokratiskt evenemang efter sådana erfarenheter.
Jag undrar om man från socialdemokratiskt håll är medvetna om vad som pågick i den militära elitutbildningen i början av 90-talet (och då Sovjet redan hade fallit samman!), och jag undrar om denna ”träning” fortfarande pågår.
17/12 02:09 at 02:09
Det är lite underligt att när jag säger något riktigt viktigt och intressant, då kommenterar ingen. I det här inlägget berättar jag att svensk militär har sysslat med att utsätta värnpliktiga för aversionsterapi vad gäller sången ”Internationalen”, och det är tyst som graven i kommentarfunktionen, trots att det handlar om en ganska svår form av politisk verksamhet, som bland annat riktar sig mot socialdemokratin, ett av våra demokratiska partier.
Visste alla detta redan, eller vill man inte tro det jag berättar, eller inser man inte vad det handlar om? Betalar vi skatt för att sådant ska förekomma?
17/12 10:36 at 10:36
Det är nog lite svårt att förhålla sig till det där, skulle jag tro.
Finns en annan metod som använts i sverige. Offret placeras i rymlig mjuk säck, vadderad. Den släpper inte in ljus, och känslointrycken blir vaga. Samtidigt spelas vitt brus på lagom nivå. Tar inte särskilt lång tid innan offret börjar hallucinera.
Antar att det bara använts i utbildningssyfte. Vi i sverige är ju goda..
17/12 20:37 at 20:37
Faidros:
Jag tror att folk inte inser vad det handlar om (bl. om det man kallade hjärntvätt när kommunistiska regimer sysslade med det och som man beskrev som typiskt kommunistiskt, men som kallas aversionsterapi när psykologer sysslar med det) och jag måste erkänna att jag inte vet om det handlade om att lära och öva befälet att tortera folk, eller om det handlade om att lära de värnpliktiga hur man torterar, eller bådadera.
Man sade till killarna att de skulle tränas att stå ut med sådant för detta var vad de kunde råka ut för om de togs tillfånga i krigstid, men det måste ju vara ren bullshit. Såååå påfrestande tortyr som den som man utsätter folk för när det är allvar, kan ju detta inte ha varit, och först när man verkligen har torterats ordentligt vet man vad det innebär och att de allra flesta inte står ut utan börjar prata, även om de börjar prata strunt, anger oskyldig etc.
18/12 18:55 at 18:55
Här kan ni läsa mer om tortyr.
20/12 10:07 at 10:07
Det här är ett mycket bra och viktigt inlägg, Kerstin. Jag har länkat hit på min blogg:
fredag vecka 50
Jag såg att också Krigskrönikan har länkat hit:
Svensk tortyr-”beredskap”? 2005-12-18
Du skriver så klockrent att jag har inte något att tillägga mer än en bugning.
20/12 14:44 at 14:44
Jag undrar om Kerstin kommer bli väldigt upprörd om jag informerar henne om att svenska värnpliktiga även instrueras i hur man dödar människor och spränger byggnader?
Let’s face it: vettig militär utbildning utgår från att soldaterna faktiskt kan komma att bli krigsfångar. Då förbereds de i såväl hur de ska undvika att bli krigsfångar, hur de ska klara krigsfångenskapen och hur de ska kunna fly. Massor av militärer har haft mycket stor nytta av detta – tex. de piloter som 1991 sköts ner över Irak och antingen lyckades undvika att gripas, eller att i TV-sändningar bara rabbla namn, grad och nummer.
Det fungerar naturligtvis inte mot ren tortyr, men är effektivt för att hålla igång de enskilda soldaterna. Waterboarding är tex. mycket mindre effektivt om man dels vet vad som händer, dels varit med om det tidigare.
Om min vision om yrkesarmé blir verklighet kommer Kerstin nog bli ännu mer upprörd, eftersom denna typ av träning är en ren livförsäkring och antagligen skulle vara mycket eftertraktad hos de enskilda soldaterna.
Att spela Internationalen torde vara standard bland svenska officerare. Försvarsmakten har inte sedan 1945 räknat med att invaderas från väster.
20/12 16:22 at 16:22
Gertkvist:
Så ser man till att försöka skapa aversion mot en sång som har viss politisk innebörd. Jag blir dels chockerad över att man utsätter värnpliktiga för tortyrliknande behandling dels och i synnerhet för att man försöker påverka dem i politiskt avseende geom aversionsterapi.
För det första är det nog högst osäkert om man blir bättre på att stå ut med tortyr på grund av träning i att utsättas för sådan. Det kan nog slå precis tvärtom.
För der andra är jag ganska säker på att militären inte har politiskt mandat att utsätta svenska värnpliktiga för den typ av politisk aversionsterapi som man ägnade sig åt.
20/12 18:47 at 18:47
Militären snackar inte om att lära sig ”stå ut med tortyr” (även om värnpliktiga kanske uttrycker det så), utan att
a) kunna hålla igång mentalt och fysiskt under krigsfångenskap och bla rymma
b) minimera de psykologiska skadorna man kan få av krigsfångenskap.
Sådant fungerar – till och med mycket väl. Jag tror inte John Macain hade klarat sju år i nordvietnamesiskt fängelse utan förebyggande träning. Amerikanerna, som tar det här på allvar, undervisar i tre delar: undvika att gripas, klara fångenskapen och rymma. Svenskarna verkar dock rationaliserat bort del 1 och 3.
Sedan är det djärvt att utifrån ett (1) fall extrapolera till hela värnpliktssystemet. Och delen om aversionsterapi tycker jag har väldigt mycket konspirationsteori över sig. Det var troligen någon kapten som vrålade ”Och nu är ni tillfångatagna av ryssen, dumskallar. Så går det om man inte sopar igen spåren/springer snabbt/skjuter först” och sedan startar bandspelaren för att ge lite audioell illustration.
20/12 21:04 at 21:04
OK Gertkvist:
Lennart på det progressiva USA har gett mig snubbor för att jag inte är tillräckligt hövlig: så jag börjar väl med att säga att det var väldigt intressanta synpunkter du för fram (och faktiskt, det var det).
Den här ”utbildningen” pågår alltså fortfarande, det verkar som om du vet vad du talar om, och det är från USA svensk militär hämtar sina kunskaper om de här metoderna och för att omsätta dem i Sverige. Därmed har du besvarat frågan i inlägget. Det var mycket intressant att få veta det.
Sedan tror jag inte att fienden står och vrålsjunger Internationalen, eller har bandspelare som de sätter på på högsta volym medan svenska krigsfångar flyr förstås.
Dessutom spelade man Internationalen samtidigt som man utsatte de värnpliktiga för synnerligen obehaglig behandling, lindrig form av tortyr alltså. Det är precis sådant som kallas ”aversionsterapi” inom psykologin, obehag ska kopplas till något, Internationalen i det här fallet, för att den utsatte ska ogilla eller känna obehag inför det som pågick samtidigt som obehaget (har ingenting med konspirationsteori att göra och det är inte jag som har kommit på hur man utövar aversionsterapi, inte heller har jag uppfunnit ordet. Denna terapiform kom man på efter Pavlov för mer än 75 år sedan).
Jag vet inte om det bara var ett befäl som sysslade med denna aversionsterapi, så hur utbrett denna definitivt otillåtna politiska ”hjärntvätt” (som man kallade sådant när kommunister sysslade med det) var, vet jag däremot inte.
När den här killen gjorde sin värnplikt (och jag talar också om ett elitförband, inte om vanliga ”värar”) hade Sovjet dessutom redan packat ihop.
Det föranleder mig att ställa ännu en fråga: Menar du att svensk militär fortsatte/forsätter att slåss mot Sovjet även efter att den staten/det systemet slutat att existera?
20/12 23:00 at 23:00
Ryssen har åtminstone sedan 1721 varit den typiska fienden för Sverige och svenskarna. Detta förstärktes rejält genom finska vinterkriget, där en-två generationer svenska officerare tjänstgjorde som frivilliga och delgav sina erfarenheter till yngre officerare och värnpliktiga. Addera faktumet att Öst- och Centraleuropa var proppfullt med sovjetiska militärförband som enligt officiell sovjetisk propaganda var beredda att (naturligtvis fredsskapande syfte) rulla genom skendemokratierna i Väst och jag skulle bli oerhört förvånad om inte Sovjet var hotbild 1A för en klar majoritet av militären.
En fiende ska också vara skrämmande. Det är Sovjet/Ryssland. Det är inte USA. Varför ändra ett vinnande koncept?
Aversionsterapi är jag väl medveten om vad det är – men jag är mycket skeptisk till såväl hela konceptet ”the Manchurian Candidate” som formerna. För många störande moment, oklarhet om vad man ska ogilla (Internationalen, varandra, förhörsledaren eller att ha huva på sig), otillräcklig förkunskap (vet X något om Internationalen? är X tondöv?) och antagligen inte tillräckligt många upprepningar.
Frågade Kerstin möjligen sin sagesman om han kunde lyssna på Internationalen utan problem?
Och att ovanpå detta försöka köra någon politisk hjärntvätt tror jag är att gravt överskatta officerskårens kompetens, intressen och kallblodighet.
Jag vet inte om svenska försvaret idag ägnar sig åt förhörsträning. Det borde ske som led i pilotutbildningen, och jag föreställer mig att jägarförband (där risken att snappas är stor) också genomgår det – men det är antaganden, inte fakta.
21/12 00:55 at 00:55
Gertkvist undrar:
”Frågade Kerstin möjligen sin sagesman om han kunde lyssna på Internationalen utan problem?”
Nej Gertkvist, det tänkte jag inte påatt fråga, men även om han inte gjorde det, så gjorde militären ett tappert försök och det har de inte heller rätt att göra.
22/03 19:34 at 19:34
Den här utb. pågår fortf. på de Svenska Jägarförbanden. Har själv genomgått den på K3.
Vi fick inte lyssna på Internationalen utan en hög ton i hög volym, länge. I olika stresställningar med huvor på oss. Gå ut i snön i bara kalsonger och kängor. Kallt ömsom varmt vatten hälldes osv. Det var enligt mig den bästa och mest givande övningen under hela min värnplikt. Den pågick i 15-20 timmar..är inte helt säker.
//Tack
23/03 23:53 at 23:53
Höök:
Intressant. Vad var motiveringen till denna ”övning” i ditt fall?
09/03 01:20 at 01:20
Struken
30/12 19:01 at 19:01
Började nästan skratta när man läste denna bloggen. Väldigt roligt att läsa om hur mycket folk tror och de faktiskt inte vet. T.ex. då svenska officerare skulle bli utbildade av amerikanska tortyrexperter denna tortyren är helt legal och står med i Geneve konventionen att den får användas eftersom man måste pressa kombatanter att få dem att tala. Jag förstår att de flesta som läser detta inte verkligen vet vad tortyr verkligen är om man jämför med elchockstotryr el. motsvarande t.ex. stickor som förs in under naglarna totalisolering under flera veckor.
Jag har själv gått igenom denna utbildning på K3 i försvarsmakten och anser det vara givande då den stärker det psykiska sinnet.
21/09 21:32 at 21:32
[…] Några tidigare inlägg på Motvallsbloggen om tortyr: – Tortyr – än sen då ? 24/1 2011? – 300.000 tortyrskadade flyktingar i Sverige – och den svenska regeringen beskyller dem för att inte vilja lära sig svenska, 27/3 2010 – Lär sig svenska elitsoldater fortfarande hur man torterar? 15/12 2005 […]