Internationella kvinnodagen och bås för alla behov under VM
Så här i internationella kvinnodagens trettonde timme får man väl uttrycka sin tillfredsställelse över att man inför VM i Tyskland, där man fixar bås för männens samtliga och mycket pockande dagliga behov, dels skaffar mängder av kvinnor från Öststaterna sysselsättning, dels uppmanar männen att vara observanta på om kvinnorna, i den ena sortens bås för behovstillfredsställelse, ställer upp frivilligt, verkligen är ”lyckliga horor” och inte tvingade att tillfredsställa männen mot kvinnornas egen vilja.
Denna uppmaning till de män som bevistar VM och besöker de speciella båsen för ett av deras livsviktiga dagliga behov, tyder väl på att jämställdhetsfrågor har blivit riktigt erkända runtom i Europa.
Se även Jinges inlägg om saken
Jag har tidigare skrivit om prostitution under rubriken:
Män säger själva att de är djur!
och under rubriken:
Sexköplagen bör försvaras tills vidare!
09/03 08:45 at 08:45
Det är ju så man baxnar. Ska de fråga när de lämnar över stålarna, är du en lycklig hora?
Fattar inte ens att de byggt dessa ”bås”? Har de motsvarande för kvinnorna som bevistar VM? *ironi*
Annica
09/03 14:28 at 14:28
Annica:
Jag har förstås antagit att gubbarna skulle fråga innan de tillfredsställde sitt behov, och sökte upp en annan tillfredsställare om kvinnan verkade vara en ”olycklig hora”! Det var därför jag blev så fanatstiskt imponerad över de jättekliv som jämställdhetsfrågorna tagit även i övriga Europa!
09/03 21:58 at 21:58
Suck!
Denna ”lyckliga hora” arbetar förstås frivilligt med sådant som får henne att bli lycklig…
…och män som styrs av sina könsorgan har i och med båsen funnit ett nytt sätt bidra till att ”kvinnans lycka”!
Det låter väl fantastiskt. Och särskilt i idrottssammanhanget.
10/03 00:52 at 00:52
Eija:
Visst är det väl gulligt och omtänksamt
10/03 16:22 at 16:22
Fullträff!
10/03 18:44 at 18:44
Ja, som stand-up-comedy slapstick skämt var det sisådär.
Som inlägg i en intellektuell debatt var det ett skämt.
10/03 19:21 at 19:21
I detta sammanhang hörde jag en tysk ordförande för någon av Frauen-organisation svara på frågan vad hon skulle säga om hennes son bevistade en bordell och nyttjade prostituerade. (Svensk reporter förstås) Hon svarade att hon skulle fråga ”hur han behandlade henne” och om hon var snäll (får man förmoda) så var det OK. Jag undrar varför hon aldrig fick frågan om hur hon skulle reagerat om dottern blivit en av de ”lyckliga hororna”?
11/03 01:50 at 01:50
Jonas N:
så det osannolika inträffar faktiskt.
Håhåjaja, ibland hamnar man i situationer som man inte ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig. Men det blev 50/50 den första riksdagen med enkammarriksdag också, fast man ansåg att sannolikheten var noll. Sedan ändrade man grundlagen till 349 riksdagsledamöter
Som intellektuellt inlägg var det visserligen en satir, men knappast ett skämt!
11/03 01:51 at 01:51
Vänstra stranden:
Behöver man undra???
11/03 16:08 at 16:08
Ja Kerstin,
Jag måste erkänna att jag inte förstår din hänvisning till jämviktsriksdagen, och jag skall inte gå i polemik med dig här i sakfrågan, det har skrivits mycket mer och klokare om den på många ställen de sista dagarna.
Men mot eller för vad är teckningen ett argument i (den mer intellektuella) debatten?
Vem förordar en ståndpunkt som skulle kunna ses som motsatt den du insinuerar i satirteckningen? Alltså seriös!?
11/03 16:16 at 16:16
Jonas N:
Riksdagsanalogin handlar bara om just det som står där, att det osannolika kan inträffa, möjligen missförstod jag ditt inlägg.
Och förstår du inte vad inlägger är ”MOT”, så tänker jag inte förklara det vidare heller.
11/03 20:20 at 20:20
Kerstin
Ja, det är nog så at du får nog läsa mina inlägg lite noggrannare
Vad teckningen är ’emot’ är förstås helt uppenbart.
Jag frågade vem som seröst (och intellektuellt) intar motsatt ståndpunkt? Dvs vem som är FÖR det du är emot?
12/03 02:12 at 02:12
Jonas N:
Motsatt vadå??
12/03 02:39 at 02:39
Jag undrar vem du menar skulle vara FÖR det du är emot iom din satirteckning ?
12/03 04:34 at 04:34
Jonas N:
Göra Petter! Vad anser du att jag är emot då?
12/03 05:27 at 05:27
Det du beskriver i din teckning, det är vad du är emot!
Nyligen tyckte du inte det var värt att förklara för mig vad du var emot om jag inte fattade självmant. Nu tycks du fråga mig om vad du är emot!
Förstår du inte frågan? Jag undrar vem du polemiserar med med din tekning! Finns där verkligen någon som allvarligt och intellektuellt argumenterar FÖR det du illsutrerar?
Du sa själv att det var ett intellektuellt inlägg! Men för vad? Eller snarare MOT vad (eller mot vem)?
12/03 14:22 at 14:22
Jonas N:
Alldeles uppbart finns det mängder av människor som anser att det är viktigt att fixa med extra bordeller till VM i sommar. Alldeles uppenbart anser man att det föreligger viss risk för ökad tarfficing, och i det sammanhanget hördes på radio för några dagar sedan någon säga att sexköpande män ska uppmanas att hjälpa till att kolla om flickorna verkar tvingade eller om de säljer sig frivilligt, för att på det sättet moverka trafficing. Jag tyckte detta var otroligt dumt och ritade min lilla teckning.
Bra att du håller med mig om att:
1: Det ska inte ordnas med extra bordeller vid stora idrottsevenemang
2: Det ska inte vara tillåtet att köpa sex
3: Det går knappast att avgöra om flickorna ställer upp frivilligt.
Men jag är helt övertygad om att du missbedömer antalet personer som är av denna samma uppfattning.
12/03 16:53 at 16:53
OK Kerstin,
Det är alltså ett uttalande du har hört på radio som du är emot, fast det går inte att utröna ur din teckning. Där handlar pratbubblan om ’lycklig hora’ vilket åter är något helt annat. Vidare handlar väldigt mycket av texten om lite stereotypa beskrivningar av hurdana ’män’ och deras behov är funtade.
Men jag får ändå inte ihop det du säger:
Givet att det ser ut som det gör (och att folk inte formulerar sig allt för begåvat ;-), är du EMOT att torskarna undviker sådana som under hot tvingas att prostituera sig, eller bara uppmanas till detta!?
(Och på samma tema: Jag skulle trott att du skulle se det som positivt om bara ’lyckliga horor’ efterfrågades. Skulle inte det lösa hela problematiken?)
Sen måste jag bara fråga ang. dina tre punkter du försöker tillskriva mig:
Är detta bara ett billigt retoriskt knep, eller en fromm förhoppning, eller tror du på allvar att detta är vad jag säger här?
Ingenstans kan jag nämligen se tillstymmelsen till något som kan tolkas som att jag ens berör någon av dessa punkter, ännu mindre tar ställning! (Som jag skrev är det inte rätt forum för att dissikera sakfrågorna)
TIll sist: När andra (utan att känna mig) skall bedöma vilka bedömningar jag ev gör tillkommer givetvis ytterligare en källa till stor osäkerhet och felbedömningar. Varför öht göra gissningar om andras gissningar utan någon som helst information?
12/03 19:38 at 19:38
Jonas N:
Mitt sista svar till dig:
Jag förusätter att den som läser och framför allt kommenterar det jag skriver följer med i det allmänna nyhetsförmedlingen och i aktuell samhällsdebatt.
12/03 23:04 at 23:04
… vad det nu skulle ha med saken att göra!?
Fast var det verkligen ett ’svar’ på något?
Men jag vill för tydlighets skull kommentera en sak till som är genomgående i många dylika diskussioner:
En nästan ofattbart stor andel av det som utgör ’debatten’ handlar om att måla upp stereotyper om hur ’det ligger till’, beskrivningar av allt från verklighet, legislation, brottssyndikat, aktörer och inblandade, debattörer, deras argument och uppfattningar mm.
Fenoment kallas att rita upp en ’strawman’ (halmgubbe) och att sedan attakera den (bilden som man ritat själv) för alla dess brister (och underföstått kräva att motsidan skall försvara den)
Detta ingår givetvis som ingridiens i en debatt, men vad som är anmärkningsvärt är det kompakta motståndet mot att nyansera sin(!) bild och iaf försöka korrelera den mot verkligheten, och att ta till sig fakta och kunskap. Likaså att försöka ta till sig argument (även dem man inte delar) och acceptera att andras engagemang är välmenat och äkta verkar nästan oöverstigligt svårt för somliga.
Även här exemplifieras detta: Ursprungsposten är visserligen satir men den är satir över de egna uppmålade bilderna, och i kommentarerna är det ännu tydligare, där går folk upprört i spin över satirbildens beskrivning.
Även när jag här försöker vaska fram substansen i ståndpunkterna (vad satiren eg vill dirva med) förstås knappt frågorna ens när jag ställer dem tre ggr i rad. Och vad jag kan bedöma finns där inget svar av substans heller, bara att ’hamlgubben’ är en ful en ..
Och även mina motfrågor (rörande enbart debattformen och -tekniken) förfuskas och förvanskas (om de alls bemöts)
Nu vill jag inte dra detta för långt, det är heller inte någon skarp kritik mot just denna blog (här har det under 10-talet inlägg bara rört en liten ganska perifer detalj) och tonen har varit hövligt vänlig …
… men ändå är denna observation träffande för alla debatter i samma ämne (och många andra också) och ju närmare den faktiska sakfrågan man kommer och ju fler som bevittnar debaklet desto gällare blir övertonerna och ju mer oförsonlig blir agitationen.
Det är synd, för att alla de aspekter som tas upp innehåller verkliga problem med verkliga effekter på verkliga människor. Ingen förnekar problematiken eller ens några av alla de skuggsidor som förekommer. Ändå läggs nästan all retorisk energi på poserande och väldigt lite på den faktiska verkligheten.
Och det mest anmärkningsvärda är att ju större det påstådda engagemanget och värnandet om de utsatta är, desto mindre är intresset för att hantera verkligheten och hur det faktiskt går till. Och samtidigt blir agitationen hätskare mot all dem som inte stämmer in i kören och anklagelserna (mot halmgubbarna) blir allt yvigare.
Och under tiden försvinner nyanserna, förståelsen, respekten, informationen, och tydligen även ambitionen att förstå andra människor och vad de säger och att lyssna på dem som har andra erfarenheter och kunskaper.
Sammantaget blir det väldigt svårt att ta alla dem som mest bara vill posera med sitt engagemang på något större allvar om de ’loggar ur’ sakdebatten så fort den närmar sig verkligheten det allra minsa ..
Det är tråkigt, det är beklagligt, och jag har svårt att se att det gagnar någon. Speciellt dem som skulle behöva stöd och skydd genom regler och lagar.
Och inte sällan undrar jag varför det är så förutsägbart så ….
På det hela taget blir det ganska svårt att ta
12/03 23:16 at 23:16
Jonas N:
Ingen kunde ju invända mot vad min teckning sade! För att inte ha något att invända invänder du väldigt mångordigt.
12/03 23:26 at 23:26
Precis … du är ju en av de få som verkligen ritat(!) den halmgubben som de attackerar!
Min poäng nyss handlade om halmgubbsritandet som teknik, inte om vad klyschorna som halmgubben är tänkt att illustrera.
Och Nej! Jag (och alla som debatterar frågan) är emot att någon skall prostituera sig under direkt hot om våld eller annat tvång (*)
Poängen var att den debatten inte behöver utkämpas. Förstod du inte det?
Sen undrar jag fortfarande varifrån du fick dina tre punkter där jag sades hålla med dig? Var kom det ifrån? Och om du inte ärligt och uppriktigt trodde att jag hade skrivit just detta undrar jag också om du tror att någon gagnas av att du använder oärliga metoder!?
Skulle verkligen uppskatta ett svar där!
14/03 17:11 at 17:11
Jonas, har du följt länkarna till det som Kerstin skrivit tidigare i ämnet? Särskilt ”Sexköplagen bör försvaras tills vidare!” visar var Kerstin står i frågan. I det du själv skriver här så går det inte att utläsa vad du själv anser – annat än att du är emot hot, våld och tvång.
I mina ögon blir det lite skrattretande när du skriver: ”Ändå läggs nästan all retorisk energi på poserande och väldigt lite på den faktiska verkligheten.” Så hur ser du på den faktiska verkligheten i den här frågan?
Jag anar att du inte håller med Kerstin i hennes inlägg ”Sexköplagen bör försvaras tills vidare!”, där jag håller med Kerstin till 100%. Dessutom vill jag tillägga att de män som ser sej nödgade att köpa närhet/sex har missförstått någonting kapitalt i sitt människovarande. Att mansrollen tillåts rymma en sådan störning är miserabelt.
Att känna sej ensam är en sak, att köpa sej en falsk stund av tvåsamhet är självbedrägeri. Tid hos en psykolog vore bättre, det skulle kunna göra något åt saken på ett djupare plan.
15/03 17:38 at 17:38
Petra
Samma fråga har diskuterats på ett flertal ställen:
http://www.louisep.com/node/997#comment
http://promemorian.blogspot.com/2006/03/dags-fr-en-prostitutionsdebatt.html
http://libertarianinroom101.blogspot.com/2006/03/lsvrt-om-puritansk-moralpanik.html
http://www.aqurette.com/blog/0603.shtml#B06030217
Speciellt hos Louise förs en bra debatt (även hos Jonas M)
Jag har även läst på andra ställen, Kerstins inlägg bla. OCh du har rätt, jag har undvikit att ge mig in i debatten. Men jag uppskattar att du lästa mitt längre och något uppgivna inlägg ovan. Jag tycker att den väl sammanfattar vad jag känner. Några handfasta svar har jag inte, heller ingen förstahandskunskap. Och jag drar mig för att ge mig in i den debatten eftersom jag inte kan se att den leder till något konstruktivt.
Det finns människor som far illa, riktigt riktigt jävla illa, och de förtjänar att allt samhälleligt stöd, och lagens och polisväsendets (be)skydd. Och jag är rädd för att de som mest behöver det inte får det. Jag är dessutom rädd att denna omständighet påverkas menligt av att frågann och debatten blir så infekterad.
16/03 22:34 at 22:34
Tack för länkarna Jonas!
Jag kommenterade på promemorian…