Dags att ta tillbaka sanningen
I Counterpunch läser jag en artikel av Paul Craig Roberts (1) som precis lika gärna kunde handla om Sverige, som ju numer bara är en av alla dessa USA-dominerade vasaller/ekonomier. (2)
Rekommenderas alltså: The Truth Has Fallen and Taken Liberty With It
Roberts talar om hur man numer inte bara struntar i sanningen utan nogsamt döljer den genom att den i stort sett förbjuds i media, samt om hur Penningen köper de nyheter och de verklighetsförvanskningar den vill ha idag.
Jag formulerade samma idé, som Roberts är inne på i sin artikel, på det här sättet för omkring 10 år sedan:
Om vi förnekar att det alls finns några objektiva sanningar, sådana som är oberoende av oss själva och av våra önskemål, eller av våra önskedrömmar, då gör vi sanningen totalt relativ och då sätter vi sanningen i svärdseggen. Jag tror inte att den sitter där även om fascister och nazister försökt hävda detta.
Det hjälper nämligen inte om en diktator slår ihjäl mig därför att jag hävdar att han inte kan flyga genom att flaxa med armarna, och att min mördare därmed visar sig vara fysiskt starkare än jag, han kommer inte att kunna flyga genom att flaxa med armarna i alla fall. Det bästa diktatorn, kan uppnå med sitt agerande är att få andra att mot bättre vetande hålla med honom i hans tro på sin förmåga att kunna flyga. Det bästa som kan hända dem som säger sig tro på honom, är att han försöker demonstrera sin färdighet i det här avseendet – från ett flygplan till exempel och utan fallskärm!
Dessvärre brukar diktatorer inte bry sig om att bevisa att de har rätt genom att göra empiriska test. De brukar istället hävda, direkt eller indirekt, att sanningen är relativ den som bestämmer och därför behövs inga belägg. Ibland hävdar eller anser de bara att empiriska test inte behövs eftersom ingenting ändå kan bevisas.
Så fort vi slutar att tillskriva empirin något värde hamnar vi alltså i ett moras av dumhet och irrationalism. Detta moras öppnar för vilka vansinnigheter och vilket godtycke som helst, något de flesta av oss förlorar på. Vinner gör bara den eller de som kan eller får svinga svärden. (3)
Idag är det ekonomer och bankfolk som får svinga svärden medan politiker och media lyder.
/Kerstin
Länkar:
1) The Truth Has Fallen and Taken Liberty with It, PC Roberts, Counterpunch.
2) How Washington Murdered Privacy at Home and Abroad, P C Roberts, Counterpunch
3) Biologismen och vad vetenskapen kan säga oss, K. Berminge 2002
25/03 11:57 at 11:57
Struken
25/03 12:17 at 12:17
Tack för påminnelsen (att ladda ner din bok alltså).
Vad jag är lite tveksam till är sanning med stort S. Man kan ju anta att det finns en absolut sanning, men hur är det med våra beskrivningar av den? Den måste ju vara beroende av våra sinnens förmåga att uppfatta och hjärnornas förmåga att analysera. Bara där finns det ju svårigheter.
Sedan har vi ju det som ligger närmast vad du skriver om, nämligen att en del gynnare ljuger så in i h-e för att skydda sina egna affärer och skurkstreck, och att de därmed förstör även den del av sanningen som vi kan uppfatta med våra sinnen.
25/03 13:38 at 13:38
Struken
25/03 13:42 at 13:42
Björn Nilsson:
Jag är helt övertygad om att Sanningen med Stort S finns, sedan är det en annan sak att den oftast är omöjlig att kartlägga och att man aldrig någonsin kan bevisa att man har den – även om man skulle råka ha den. Men man kan befinna sig närmare eller längre från denna Sanning och har bättre eller sämre grund för det man tror är sanningen.
Så snart man börjar slira vad gäller försöken och den ärliga viljan att hitta Sanningen med stort S är man ute på ett sluttande plan.
25/03 17:38 at 17:38
Numer är förstås ett relativt begrepp, att vi likt övriga Västeuropa varit inordnade som vasall har ju varit ett faktum under hela efterkrigstiden, hade vi inte varit det hade vi inte hellre varit världens näststörsta krigsmaterielexportör per capita, som byggts upp med den förmenta alliansfriheten som grund dvs en egen produktion av krigsmateriel var nödvändig för att vara ”alliansfria”, hade vi inte stått på ”rätt” sida hade vi ju inte fått nödvändig teknologi. Den amerikanske ambassadören rapporterade hem när Palme demonstrerade mot Vietnamkriget att det också var detta på inget sätt störde de annars utmärkta relationerna, underrättelse samarbetet och annan fungerade precis som vanligt.
Det är inte tillståndet numer som är en anomali det var några decennier med mer demokratiska samhällen i den industrialiserade världen under efterkrigstiden som avvek från normen. Folklig kamp och yttre omständigheter hade lett dit, men sjabblades bort av dilettanter som hellre lyssnade på motståndarna än tänkte själv. ”Jo det var nog så som motståndarna sa, demokratin och rättfärdigheten hade gått för långt vi måste sansa oss och rulla tillbaks så skall nog de mäktiga penningmånglarna se hur lydiga vi är och vara snälla mot oss”.
Maktens smörjfett
”De rika och mäktiga i varje samhälle har alltid omgivit sig med en klass av ordvrängare eller så kallade intellektuella. Oftast har den yttersta makten utgått från de ekonomiskt dominerande intressena, även om makten formellt och bitvis även reellt utövats av statsöverhuvuden som ärvt sin makt eller som valts i demokratisk ordning. I båda fallen har de omgivit sig med staber av lagstiftare, advokater, ekonomer, journalister, polisbefäl och militära strateger som fått utveckla deras makt i praktiken och försvara den från angrepp och kritik från omgivningen. Så är det naturligtvis också idag.”
”Glömska är för en Europé en alldeles förträfflig egenskap. Förmågan att skämmas finns inte. Sanningen finns inte heller och om den finns bör vi inte leta efter den i den fasta europeiska historiebyggnaden.”
Slas – Det Lyckliga Europa
25/03 19:11 at 19:11
Lasse:
Jag är inte tillräckligt insatt i vår vapenproduktion för att säga något om den, men undra kan man ju göra: Är det inte delvis så att neutraliteten tvingade Sverige att hålla en så starkt krigsmakt att den övertygade om Sveriges vilja att försvara det egna territoriet och att detta krävde egen vapenproduktion?
Men hur mycket av ”svensk” vapen-och krigsmaterielproduktion ägs av Sverige eller av svenskar idag. Vet bara att en del är utsålt till andra länder.
Sedan har vi helt klart exporterat vapen på högst grumliga grunder.
Vad så gäller intellektuella så har du rätt men bara delvis för samtidigt har det också varit intellektuella som slagit larm och varnat när ex. myndigheter betett sig lastridigt eller på annat sätt antidemokratiskt. Det var troligen fler av dem som gjorde det för 30 år sedan än idag dock.
25/03 21:56 at 21:56
Kerstin:
Att tillverka egna vapen är en viktig del i att kunna hävda neutralitet och alliansfrihet och i allmänhet se till att landet har förmåga att tillgodose basal försörjning av invånarna. Det är ju även generellt viktigt, speciellt det senare, för att kunna hävda oss som suverän självständig demokratisk nation/stat. Men moderna vapen kräver modern teknologi och där var vi beroende av USA. Vi har ju också efterhand fått veta att alliansfrihet inte var någon verklig alliansfrihet utan vi de facto var inkorporerade i den västliga skölden mot Sovjet, men ändå fortsätter i många stycken debatten som om denna kunskap inte finns.
Här är en liten artikel om svensk vapenhandel från ETC 1998.
25/03 22:04 at 22:04
Vi måste inse att det som nu sker inte är en avvikelse från det ”normala”, det var de mer ekonomiskt och på andra sätt demokratiska efterkrigsdecennierna som var ett avsteg från det ”normala”. Vi måste inse att den pågående utvecklingen inte kommer att stoppa och vända av sig själv, precis som de som en gång slogs för demokrati och rättfärdighet måst vi också slåss för det, ju längre vi väntar desto svårare blir det och ju sämre samhälle lämnar vi över till våra barn. Fortsätter det som nu kommer det snart inte att finnas så många kvar som kommer ihåg den tiden och historierevisionismen kommer att förvrida det till oigenkännlighet. Man gör ju redan så gott det går. Gång efter annan har hoppfulla kritiker sagt att när folk bara begriper vad som pågår kommer de att sätta stopp för avvecklingen av demokratin, så sa man redan för 30 år sen, och då har det ändå blivit sju resor och lite till värre nu och folk är än mer passiva och uppgivna än då.
De olika varianterna på mer eller mindre nyfascistiska och främlingsfientliga grupperingar är ju i grunden en protest mot resultatet av den överflyttning av makt och resurser från de många till de få som skett. Att de har analys och lösningar som är uppåt väggarna är förstås sant men det är illa när de är den enda livskraftiga protesten mot vad som sker. De har ju fördelen av att de adresserar verkligheten och troligen ägnar lite tid åt abstrakta resonemang om sanningen och empiri.
Har för mig att Aristoteles sa att demokrati följdes av oligarki för att sen bli aristokrati, sen tyranni för att följas av demokrati osv. Med den överflyttning av makt som redan skett till de få är det frågan om vi inte redan befinner oss i oligarkistadiet. Eller som Michael Hudson brukar säga nyfeodalism och ”tollbooth” samhälle när de gemensamma tillgångarna lämnas över till oligarkin. Politiker av alla etablerade kulörer säger ju själva att de ingen makt har, marknaden bestämmer. Att de frivilligt avsagt sig makten brukar de förstås glömma att säga inte heller att det fortfarande går att ta tillbaks den.
Det är illa när investment och ”bond” managers som Marshall Auerback är mer vänster i än den makroekonomiska förvirrade vänstern här är.
Den relativa tystnaden om den pågående Eurokollapsen är också märklig, speciellt som den förmenta vänstern i grunde verkar gå på linjen att felet är de ”skurkaktiga” Piigs och inte systemfel.
”The events continue to get more strange in the Eurozone by the day. Yesterday, Portugal was downgraded, which will worsen their situation, despite the rating agency claiming that the fiscal austerity plan in place was credible. Tomorrow, European leaders meet in Brussels but the German leader doesn’t even want the crisis on the agenda. The Germans only want to discuss imposing even tougher restrictions on the ability of governments to govern in the interest of their citizens. It is like a B-grade horror movie script. …”
Bonuslänk, en godnattsaga för Rut och pigkamraterna om makroekonomi vs mikroekonomi:
One hundred dogs and 94 bones
25/03 23:25 at 23:25
lasse:
Håller med dig. Det är allt färre som inser vad majoriteten förlorar just nu, dels för att många inte ens vet hur det var tidigare, dels för att de tar det man fortfarande kallar ”välfärd” (fast ganska mycket av denna redan är ett minne blott) för givet och inte kan föreställa sig hur det kommer att bli utan den.
Och EU var aldrig något annat än de ekonomiska eliternas projekt med syfte att ”minska det demokratiska överskottet”, som man säger i vissa kretsar. Jag betraktar risken för att EU kommer att visa sig vara ett krigsprojekt som betydligt större än chansen att EU blir en fredsbevarande välfärdsorganisation.
Sedan var det nog så att de mer informerade kände till Sveriges kryperi för USA redan från 50-talet och framåt, det nya är snarare att de styrande idag inte bara erkänner vad man envist förnekade då, utan dessutom stoltserar med det.