I Dagens Medicin kan vi läsa om hur ett läkemedelsbolag just nu går ut med reklam till läkare för ett ännu icke godkänt preparat, och detta fall är inget undantag – tvärtom. Om detta skriver distriktsläkare Bengt Järhult:

I sämsta fall är det kommersiell marknadsföring som skapar långsiktiga medicinska problem. Boehringer Ingelheims (BI) omfattande lansering av pramipexol (Sifrol) innan Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) godkänt indikationen restless legs (RLS) är ett sådant exempel – jätteannonserna med myrburkar i Dagens Medicin och alla andra medicinska tidskrifter. Prelanseringen är de facto ett lagbrott.

Vi känner igen reklamen. Den har också presenterats oss i vanliga dagstidningar, men då maskerad som artiklar om att det nu finns bot för alla dem som lider av restless legs. Läkemedelsföretagen hyr eller övertalar försökspersoner att gå ut till massmedia och berätta hur bra de mår sedan de fått ett visst medel. I andra fall går läkare eller köpta forskare ut till massmedia och varnar för olika åkommor, som måste förebyggas i tid och nu finns det lägligt nog medel mot sjukdomarna, eller för att minimera risken att drabbas av dem.

Järhult berättar också att i den dokumentation som han har fått från BI om det ”nya medlet mot myrkrypningar”, är flertalet studier sexveckorsstudier med små material, 230 personer under 46 veckor. De långsiktiga verkningar av preparatet känner man inte till ännu:

Man tycker att BI skulle hämmas i sin marknadsföring av kunskapen att dopaminagonister misstänks påverka hjärnans belöningssystem med hypersexualitet och spelmissbruk som följd. Det vore inget vidare om BI om fem år får ett antal fall med läkemedelsorsakad våldtäkt som förs till domstol för skadestånd. Även läkare har anledning att betänka sin roll som ansvariga förskrivare om de vill slippa stå inför skranket när deras patienter som spelmissbrukare blivit ruinerade.

Nu är det förstås så att eventuella framtida våldtäktsmän som begått sin gärning under inflytande av medicinen ifråga, knappast kommer att frånkännas ansvar. Han kommer att dömas för sin gärning, och ingen skugga kommer att falla på läkemedelstillverkaren. Den som börjar spela (som somliga gör även pga av andra mediciner) kommer inte att få någon ekonomisk kompensation i det här landet, sådant sker inte i Sverige. Dessutom kommer han eller hon inte att ha medel till en privat stämning inför domstol och läkemedelsbolaget fortsätter att tjäna massor med pengar
Slutligen och inte minst intressant:

Professor Lars Werkö redovisade i Läkartidningen nr 35/2005 hur läkemedelsindustrin formar nya diagnoser, behandlingsimperativ utifrån skapade behov och föreställningar om sjukdom. Inte nog med det! Läkarkåren har släppt den professionella kontrollen av kunskapsutvecklingen för existerande sjukdomar och lagt den i händerna på kommersiella aktörer.

Tack för den artikeln Bengt Järhult. Det är dags att avslöja vad privata vinstdrivande läkemedelsföretag egentligen sysslar med. Storkapitalet har många sätt att lura av oss våra pengar, både direkt och indirekt.