Trettiotalet i repris, bokstav för bokstav
Sd går också framåt, som sådana partier brukar göra i tider av hög arbetslöshet, en fullkomligt förutsägbar konsekvens av den liberala ekonomiska politik som inte tillåter nedbringande av arbetslösheten alltså. (Den antiinflationspolitik som skapade arbetslösheten har den borgerliga regeringen ingen som helst tanke på att förändra, om nu någon trott det.)
Och vad hör man nu, när sd:s framgångar analyseras av Agneta Furvik i Studio ett? Jo man säger att ”det nog är bra att de får vara med och styra eftersom det tvingar dem att bli mer ansvarsfulla”.
Exakt, observera exakt, detta sade man om Hitler och hans anhang när de kom in i tyska riksdagen. Och visst tog han ansvar, alltihop av det ganska snart dessutom, men sättet att ta det på blev ju inte muntert och inte heller konsekvenserna av han tog det.
Ibland önskar man att man inte visste så mycket om 1900-talets historia för det gör en mörkrädd att se nästasn exakt samma saker hända igen och se politiker göra exakt samma misstag som de gjorde den gången.
19/09 00:13 at 00:13
Kerstin:
Den tyska inflationen under 1920-talet ses normalt som en av anledningarna till att så många valde Hitler. Inflationen åt upp både arbetarnas löner och investeringarna i nya företag vilket var den direkta orsaken till massarbetslösheten i början av 1930-talet. Leta upp en seriös historiebok och du kommer att se att jag har rätt.
19/09 01:32 at 01:32
Jaha Aqurette:
Vad försöker du säga? Att orsaken till arbetslösheten är viktigare än själva arbetslösheten för att framkalla missnöjesyttringar av typen ”syndabockstänkande” som att lägga skulden på judarna eller på invandrarna?
Men dessutom: Genom vilken google-sökning fick du reda på att det förekom en period av hyperinflation i Tyskland under 20-talet? I varje fall fick du ingen uttömmande bild av förloppet var du än läste om denna inflation.
En kortare passage från Wikipedia klargör att du missuppfattat saken:
1923 drabbades Tyskland av en extrem inflation som ruinerade många människor men landet fick 1924-25 ordning på ekonomin och mot slutet av 20-talet fungerade den unga demokratin relativt bra. Levnadsstandarden steg och stödet för NSDAP var ganska lågt. Snart skulle emellertid förutsättningarna bli annorlunda och Hitler ges möjlighet att vinna stöd från breda befolkningslager.
Den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet medförde att Tyskland drabbades av massarbetslöshet. Krisen ledde till ett allmänt politikerförakt och tron på demokratin sjönk till bottennivåer hos många tyskar. Många såg Hitlers nazistparti som räddningen, en ”stark man” som visste vad han ville och inte bara ägnade sig åt politiskt ”käbbel”.
Denna depression började med kraschen i USA 1929, som ingalunda var ett resultat av den tyska hyperinflationen tidigare under 20-talet om du nu tror det.
För övrigt så kan de flesta väldigt lite om nationalekonomi så de ser till dess konsekvenser, arbetslösheten, och det var denna som ledde till missnöjesröstningen på Hitler. Vi har samma arbetslöshet idag, och med samma resultat och egentligen förorsakad av en likartad ekonomiska politik som den resulterade i kraschen 1929.
Tillägg en timme senare:
Rekommenderar läsning av J K Galbraiths böcker Den stora börskraschen, som ger en god inblick i vad som ledde fram till den stora börskraschen på Wall Street 1929, samt Min ekonomiska historia som även ger en del information om Tysklands politik vid den aktuella tiden.
19/09 01:33 at 01:33
Den ekonomiska situationen är inte alls samma som i trettiotalets Tyskland.
Men jag håller med i kritiken av förhållningssättet mot SD: “det nog är bra att de får vara med och styra eftersom det tvingar dem att bli mer ansvarsfulla”.
Lika fel när det gäller unkna SD som öppet rasistiska Hamas. Ibland är omgivningen onödigt naiv.
19/09 15:05 at 15:05
”det nog är bra att de får vara med och styra eftersom det tvingar dem att bli mer ansvarsfulla”
Hur naiv får man vara?
Annica
19/09 19:36 at 19:36
Det känns bra att läsa din blogg och få bekräftat att fler känner som jag nu när vi går mot mörkare tider i dubbel bemärkelse.
Du ser den politiska och ekonomiska historian upprepas från första hälften av 1900-talet liksom jag.
Tyvärr tror jag att den enda lärdom vi kan dra av gångna tider är att vi inget lär oss av den.
Som Strindberg sa: Det är synd om människorna!
19/09 20:30 at 20:30
Kerstin:
Jag vet att du desperat gärna vill att allt hemskt ska kunna länkas till liberalismen, men faktum är att varken den ekonomiska politiken i Tyskland eller USA var nyliberal under 1920-talet. Varken nationalisering eller monopolisering av företag är särskilt nyliberalt. Det står helt i konflikt med den fria marknaden och det öppna samhället. Din tes håller inte. Och det gör inte J K Galbraiths heller. Efter det lilla jag har läst av och om honom så framstår han som en typisk elitist som misstror vanliga människor. Allt ska styras av en liten grupp utvalda politiker som ska ta hand om alla medborgare i syfte att skydda dem från konsekvenserna av deras egna handlingar. Jag kan förstå att du gillar honom eftersom ni delar denna nedsättande syn på människor och deras förmågor i ett fritt samhälle, men jag kan inte hålla med. Jag tror att de allra flesta människor är kapabla att skapa sig bra liv nästa helt utan stat och samhällsinstitutioner. Frihet för alla är möjligt.
19/09 20:36 at 20:36
Jag blir också mörkrädd, men vet inte om man kan tala om misstag. Politiker som anser att inflationsbekämpningen är det viktigaste målet kan knappast vara omedvetna om att deras politik orsakar massarbetslöshet och misär. Att människor är oroliga och röstar på ”missnöjespartier” beror på att politikerna inte tar de stora problemen på allvar.
Sedan är jag oroad över att vi måste konkurrera om jobben med länder som är diktaturer. Historien upprepar sig aldrig på exakt samma sätt.
19/09 21:44 at 21:44
Detta ”det nog är bra att de får vara med och styra eftersom det tvingar dem att bli mer ansvarsfulla” påminner mig om en underlig förklaring som jag hörde i vallokalen…
Jo, jag hörde att de utlänningar som känner sig utanför gör det på grund av att de har blivit överkänsliga och reagerar därmed allt för lätt på sådana tecken som kan tolkas som att omgivningen gör skillnad på dem och svenskar…
19/09 23:55 at 23:55
Kära Aqurette:
Visst den där gubben vi talar om, indirekt och som alltfler börjar beundra idag igen, bar varken skägg eller rutig kostym – du har så rätt så, han bar mustasch.
Men det var arbetslösheten och frustrationen, som bar fram honom till makten, alldeles oavsett vad arbetslösheten berodde på (kan du möjligen förstå den saken?). Nu berodde kraschen i USA 1929, som spred sig över hela Västvärlden med arbetslöshet som konsekvens, på vansinnesspekulationer, även om man inte förde exakt samma politik som idag. Huvuddragen fanns dock där, ideologin fanns där med samma konsekvenser som dagens nyliberala ekonomiska politik.
Vi kommer med stor sannolikhet att få se en sak de närmaste åren, som just du borde vilja undvika, att alliansens politik skapar mer arbetslöshet, mer utanförskap och utslagning, mer frustration och mer misär och därmed fler sd-väljare. Det är jag helt säker på – och beklagar djupt. Vad jag förstår får partiet till och med partistöd nu pga sitt stora väljarstöd och det lovar definitvt inte gott. Dessutom är jag övertygad om att alliansen kommer att gynna detta parti med en ännu mer vanvettig flykting- invandrings- och invandrarpolitik.
Detta är precis vad vi ser i Tyskland just nu, där man för en intensiv antiinflationspolitik och där man inte lyckats lyfta upp fd östdelarna av landet ur ren depression. Jag kan bara önska dig lycka till i din ideologiska förblindelse.
21/09 23:44 at 23:44
[…] fortsättning följer, jag ska skriva mer när jag orkar. under tiden kan ni läsa bra kommentarer på flera vänsterbloggar, bl.a. här, här, här, här, […]