Legalisering av prostitution igen- sista inlägget för denna gång
Det här är mitt sista inlägg om prostitution (för denna gång). Måste koppla av det ett tag nu för att inte må alltför illa själv.
Nu har jag nämligen ägnat två hela dagar åt att sitta vid datorn och läsa om ämnet på nätet. Det har inte varit någon trevlig läsning och om jag inte hade haft en fantastisk man sedan 35 år, och ett antal män i bekantskapskretsen med samma goda kvaliteter som han har, samt åtminstone fått en och annan förnuftig kommentar på bloggen om ämnet och läst några vettiga inlägg om frågan på några manliga bloggar, så hade jag förvandlats till ren och djupt känd manshatare vid det här laget. Tack och lov för er förnuftiga män – jag vet ju att ni finns, fast det inte känns så just nu. Det har bara blivit lite för mycket de här dagarna.
Jag vill dessutom och avslutningsvis betona att jag på intet sätt fördömer kvinnor som prostituerar sig utan att min ”kampanj” är riktad mot dem som profiterar på de prostituerade, sexköpare och de hallickar eller traffickingorganisatörer som utnyttjar kvinnorna, samt mot alla dem som just nu ivrar för en legalisering av prostitutionen, vare de kvinnor eller män. Jag betraktar legaliseringsförespråkarna som nyttiga idioter för de organisationer, alltid toppade av män, som tjänar ofantliga summor på prostitutionen, till skillnad mot vad de prostituerade kvinnorna gör, med få undantag.
Verkligheten låter sig inte rutas in i bekväma avskilda och isolerade fack där man kan diskutera det ena facket (legal prostitution) utan att ta hänsyn till det andra facket (illegal prostitution och trafficking). Legaliserad prostitution genererar mer trafficking och mer illegal prostitution och dessutom genererar den en manskultur enligt vilken det är OK för män att köpa kvinnors kroppar, som i sin tur ökar manlig efterfrågan på kvinnokroppar att avreagera sig på, vilket leder till mer trafficking och tvångsprostitution av kvinnor, etc. De som inbillar sig att legal prostitution och trafficking är två helt separata fenomen, och som inte inser att de istället är kommunicerande kärl, lever i en drömvärld, i en ideal fantasivärld som inte har någon kontakt med den verkliga världen.
Ska så bara citera ur en av de otaliga sidor jag läst om saken de här dagarna. I föredraget Paying for Servitude: ”Trafficking in Women for Prostitution in Australia” av Kathleen Maltzahn, (i Kasama nr 18/ januari-mars 2004,) kan man läsa att:
”In Victoria at least, – trafficked women have been located in a number of legal brothels. This is an issue that prostitution regulatory regimes have yet, in my opinion, to seriously address……………
The last issue that I think we need to look at is the issue of demand for trafficking. Addressing demand is a basic element of the United Nations Protocol on Trafficking, and while it is easy to forget amidst the more immediate responses to trafficking, it is key. Demand creates supply. We need to address demand.
Brian Iselin, an ex-AFP agent, and now international expert of trafficking, poses a challenge in relation to demand that takes this issue further. He says, “I will continue to fight for the recognition that to tackle trafficking for sexual servitude without tackling demand for paid sexual services is a losing battle. All the expensive measures in the world will add up to nought unless there is attitude change on the part of men to buying and selling women.”
And this is certainly what has happened with prostitution and, to a lesser extent, trafficking. They are rarely included in work by women’s organisations, and when they are, we refuse to take positions past a liberal perspective that we mustn’t condemn anyone. We talk about prostitution in terms of women’s rights to choose -something I absolutely agree with – but in the process we don’t look at the real group who is choosing – that is, men who buy prostitution sex.
……………………..
Importantly, we’ve got to go back to asking who prostitution works for…We need to stop talking about prostitution as if women’s choices make it happen and start asking about men’s choices. Without this work trafficking will continue unabated.
Det vill säga, i Australien, där man legaliserade prostitution för ganska länge sedan och har erfarenhet av sådan, börjar man komma på just det som den svenska sexköpslagen handlar om, att det hela är en fråga om mäns efterfrågan, att det är män som bestämmer att kvinnor ska traffickas, i slutänden och ytterst de män som efterfrågar och vill köpa kvinnors kroppar att utöva makt över.
Utan jämförelser i övrigt: När jag för 15 år sedan försökte få hunduppfödare, som ville kunna resa ner till Europa för att ställa ut och vinna med sina hundar, och som därför ville avskaffa de karantänsbestämmelser vi då hade, att förstå att därmed skulle vi få mer hundsmuggling och öka riskerna för import av ett antal mycket allvarliga hundsjukdomar, som vi inte hade i landet, trodde dessa uppfödare inte alls att det skulle gå så. Nu är vi där! Tillstånden att föra in och ut hundar ur landet utan karantän har ökat antalet illegalt införda, insmugglade hundar utan de vaccinationer och veterinärundersökningar, som reglerna säga att de ska ha.
När staten beslutade om statliga spelcasinon konstaterade jag dystert att därmed ger vi organiserad brottslighet ett område att verka inom även här i Sverige, nämligen illegala låneverksamhet. Casinon drar nämligen alltid till sig sådan verksamhet. Oh nej, sade regeringen, det ska kontrolleras sååå noga. Det är precis vad vi har fått nu.
Nu hävdar jag, och på grund av erfarenheter från de länder som legaliserat prostitutionen och på grund av mina kunskaper om hur somliga människor beter sig när de får en chans, att vi kommer att få mer problem med trafficking och illegal prostitution om vi legaliserar prostitutionen. Det kommer jag att fortsätta att hävda samtidigt som jag hoppas att jag slipper se det hända.
Svenska länkar om frågan (ett litet urval av det jag läst):
– drugnews.nu/Intervju med polis som arbetar mot trafficking
– Jonas Flink, socialarbetare vid prostitutionsgruppen i Göteborg.
– Specialenhet mot människohandel
– Prostitutionsrådgivningen”De säger att man säljer sin kropp. Men det är en lögn, man säljer också sin själ.” – som en prostituerad sa en gång till en av PRO-Centrets anställda.
– Prostitutionsrådgivningen: ”Man njuter aldrig tillsammans med en torsk. Oftast känner man ingenting. Man räknar, i tankarna, pengar och väntar på att det ska vara över. Den enda känsla man kan ha för en torsk är – hur mycket kan jag tjäna på honom?” Citat av kvinna med erfarenhet av prostitution.
– Maria Carlshamre berättar om torskar och traffricking Jag var naiv säger Klaus.
– Aftonbladet, ett par traffickade kvinnor berättar
– Caroline berättar, Kvällsposten När hon fyllde 18 gick hon på gatan första gången. Efter tre månader hade hon fått nog. Men det hade inte hennes hallick, som började trakassera henne.
– Apropå. Prostitution – ett yrke som alla andra
– Louise Eek, intervju med, rebell
– Maria Carlshamre, Natasha – sexslav berättar
– dagens bokm.com Bengt G Dagrin: Recension av Louise Eeks bok om sin tid som prostituerad
– Intervju med Louise Eek, Aftonbladet
– Aftonbladet//artikel av Louise Éek 17/7 2006
– Om Åsa Faringers film om Rosa
– Mana, ”Steget in på klubben är steget ut ur samhället” /av Titti Ekstrand
– Kvinnofronten/Vem tar ansvarför barnen? 25/8 2005
Länkar på engelska:
Chicago, Time in: Sex sells but who pays? ”Sex work is inextricably linked to poverty, homelessness, drug abuse, racism in the criminal-justice system and violence against women.”
ABC News: Teen Girls Tell Their Stories of Sex Trafficking and exploitations in US
Donna M. Hughes on Sex Slavery & Germany on National Review Online
U.S. Women Without Borders, Women’s Funding Net Work
20/11 08:54 at 08:54
Flertalet liberala demokratier har samma lagstiftning som Danmark, dvs det är tillåtet att vara både torsk och hora, men det är inte tillåtet för tredje part att profitera. Jag kommer inte att bli övertygad om att den modellen är fel så länge alla skräckexempel kommer från länder med full legalisering (Tyskland, Australien).
20/11 13:49 at 13:49
Ytterligare ett inlägg i debatten….
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,932982,00.html
”Prostitution är inte som vilket annat jobb som helst.
Att någon sprutar sin säd över magen på en, är inte som att ta betalt för två liter mjölk i kassan på Ica.
Att suga på någons könsorgan är inte som att åka ut och intervjua någon på stan.”
”I slutändan handlar det om att man måste köpa att det finns människor som tar sig rätten att köpa andra människor.”
20/11 16:02 at 16:02
Lasse Thn:
Det där var ett bra inlägg av Lena Sundström – som vanligt. Tack för länken.
Stefan Hallgren:
Ni liberaler (oavsett schattering) är lustiga. Huvudargumentet för legalisering av prostitution brukar vara att det måste stå varje människa fritt att sälja vilken del som helst av sin kropp, för frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring, att det handlar om de prostituerades frihet alltså (det handlar däremot aldrig om sexköparnas frihet att köpa vad 17 de vill köpa – konstigt nog).
Så börjar man diskutera prostitutionen och hur den ska fungera och vips så ska den regleras på alla möjliga sätt. Varför ska inte en prostituerad ha rätt att hyra sig en livvakt?? Vad är det för frihet för henne, i konsekvensens namn? Den legala prostitutionen ska ju vara så säker för kvinnorna, det kräver att de har beskydd – av något slag, eftersom somliga sexköpare de facto är livsfarliga för dem, och så fort man tillåter kvinnorna att hyra/betala beskyddare, då har de en hallick. Får inte tredje part tjäna något på de prostituerade, då får de inte hålla sig med hallickar eller betalt beskydd, var är då deras trygghet? Om de däremot får ha hallickar, hur ska man kunna kontrollera att alla hallickar är frivilligt valda av kvinnorna och att hallickarna inte tar ohemult betalt för sin tjänst? Genom de prostituerades fackföreningar eller, som får förhandla med hallickfacket?
Sedan undrar jag: Om man tillåter bordeller, som ev.också står för beskyddet, hur ska bordellägarna tjäna sina pengar? Ska han/hon ställa upp med rum och eventuell bevakning/skydd av ren välgörenhet? Om inte så tjänar tredje part på prostitutionen. Den som annonserar ut sexförsäljningen tjänar pengar, det är tredje part. Den som förmedlar kontakter till prostituerade (taxischaffisar gör så ibland) och får betalt tjänar också pengar etc. etc.
Som sagt, de olagliga penningutlånarna vid casinona tjänar massor med pengar och de slår också sönder dem som inte kan betala tillbaka trots att det inte är tillåtet varken att låna ut på det sättet eller att slå folk. De hade inte alls n lika stor och ”luckrativ marknad” innan svenska staten (socialdemokraterna) hade den ytterst och osannolikt dåliga smaken att inrätta statliga casinon runtom i landet.
Man kan drömma, fantisera och teoretisera hur mycket man vill, men fakta sparkar – har alltid gjort och kommer alltid att göra.
20/11 16:55 at 16:55
Kerstin: frihet är det bästa ting, som sökas kan kan kring…
20/11 17:46 at 17:46
Det finns i princip tre modeller, med några varianter:
1. Förbud och hårdför tillämpning av detta förbud (har tillämpats i Maos Kina; det gick åt helvete)
1a. Förbud men något slappare tillämpning (USA, Irland)
1b. Förbud i formell mening men tolerans (Sydkorea, Japan, Kina, Belgien, Bulgarien, Rumänien, Iran m.fl.)
2. Avkriminalisering (Finland, Norge, Spanien, delar av Australien)
2a. Avkriminalisering med en del regleringar, t.ex. licensiering (Kanada, delar av Australien)
3. Legalisering i alla led (Holland, Tyskland, Singapore, Estland, Lettland, Ungern, Österrike, Grekland, Luxemburg, Danmark, Polen, delar av Australien m.fl.)
Avkriminalisering förespråkas av liberalfeminister och hororna själva. I denna modell blir sexhandeln en autonom enhet i samhället. Hororna har fullt skydd, men kan bli beroende av hallickar och kan inte garanteras en rättvis andel av vinsten.
Legalisering tar inte bara hänsyn till hororna utan till samhället i större utsträckning. Därför är reglering en naturlig del i denna modell. Förespråkas av de flesta partier (i Europa, inte i Sverige), eftersom det finns andra faktorer att ta hänsyn till än de prostituerade (t.ex. arbetsmiljö, skatter med mera). Dock har horor i denna modell störst chans att få en rättvis ersättning i alla skikt (genom lag och avtal). Det är den mest civiliserade varianten och är lämplig för rika länder. För fattiga länder är avkriminalisering det bättre alternativet.
Begreppet hallick försvinner i en legaliserad modell. Samma krav kommer att ställas på bordellägare som på andra näringsidkare. Eftersom det är en legal verksamhet är det lätt att begära ut bokföring med mera under hot om att slå igen verksamheten. Kriminalitet har en naturlig tendens att försvinna på fria marknader.
Drömmarna är för övrigt helt på din sida, Kerstin; ge dig ut i Europa och världen för att studera verkligheten som den är. När du pratat med ett antal horor i verkligheten är du nog inte lika tvärsäker längre.
20/11 17:55 at 17:55
Bloggelito skriver:
Begreppet hallick försvinner i en legaliserad modell
Haha, så kan man döpa om våldet mot de tvångsprostituerade/traffickade kvinnorna till ”arbetsfredsskapande åtgärder” så fungerar det perfekt sedan.
20/11 18:52 at 18:52
Tack för länkarna Kerstin! Jag tycker att det är bra att du behandlar sexhandeln i ett större samhällsperspektiv, vilket många andra tyvärr tycks oförmögna till. Jag förstår dock inte riktigt varför du talar om ”legalisering av prostitution”. Själva prostitutionen, dvs sexförsäljningen, är ju redan legal. Det frågan gäller är ju snarare en legalisering av sexköp och koppleri. Alltså de handlingar i sexhandeln som vanligen utförs av män.
20/11 19:37 at 19:37
Den som har kallat sig stefan hallgren at 16:55 är inte jag, som brukar vara kritisk på ett serisöst sätt, och som kommer att fortsätta vara kritiskt på ett seriöst sätt.
20/11 19:56 at 19:56
Man kan också tänka sig en parallell med vad som händer med användning av tunga droger när man börjar legalisera de lätta…
20/11 22:31 at 22:31
Maria B:
Det ligger förstås något i din kritik av mitt val av ord här, men man måste väl ändå påstå att prostitution egentligen är förbjuden när det är kriminellt att köpa sex. Vad är det för vits med att få sälja något om det är förbjudet att köpa det. Det viktiga med att kriminalisera männen är att ansvaret läggs på dem istället för på kvinnorna.
Men huvudskälet till att jag skriver som jag gör är nog att det förenklar skrivandet. I annat fall skulle jag tvingas att använda flera meningar varje gång, istället för det enklare ordet ”prostitution”. Men, i princip håller jag med dig här.
Stefan Hallgren (kl 19.30 kommentar 8)
Jag har mejlat dig, så får vi reda ut det där. Det är lite skumt det där nämligen.
Louise Pettersson: Visst, det är en bra liknelse, men jag misstänker att de där frihetsnissarna skulle mena att man bör släppa all narkotika fri, för då skulle färre börja knarka. Det finns nämligen ingen verklighet som kan övertyga dem om att de har fel i sin fanatiska tro. Det är detta som i mina ögon gör dem så löjligt lika extremvänstern på sextio- och sjuttiotalen.
21/11 07:20 at 07:20
Sverige har — givetvis — högst överdödlighet bland narkomaner i hela Europa. Orsak? Kriminaliseringen av brukarna 1988 samt idiotin om en ”nollvision”. Nollvisionen skadar narkomaner lika mycket och på samma sätt som den skadar prostituerade. Det är en förfärligt inhuman politik byggd på utopier.
Vad som händer när man släpper de lätta drogerna fria kan man skåda i Holland. De tunga brukarna och missbrukarna blir INTE fler. Detta är för att den påhittade ”trappstegsmodellen” inte har något sanningsvärde i vetenskaplig mening. Det är en politisk ”sanning” frammanad av lägret kring Beijeroth.
Speciellt tydligt blir detta när man betänker att alkohol är en tung drog; den är avsevärt mer potent och beroendeframkallande än kat, marijuana och till och med kokain. När såg vi senast folket börja leta efter heroin när sugen på alkohol sinat? Inte ens alkoholister går den vägen.
Antalet narkomaner är lika många idag som på femtiotalet. Det är en ganska konstant skara olycksbarn. Detta kommer sig av att narkomani bara är ett symptom på andra psykosociala problem; knarket är aldrig problemet i sig. Normala människor fastnar inte i missbruk så där särskilt lätt.