Är det fler än jag som retar sig på alla de där människorna som står vid olika montrar i stormarknaderna och sliter i sina anletens svett med att packa upp ur kartonger och ställa i ordning i hyllorna, som alltså uppvisar alla tecken på att jobba- just där och just då.

– Ursäkta mig, säger man till en upptagen person vid montern för hundartiklar, jag letar efter kardemumma, men kan inte finna någon. Var har ni den någonstans, eller har ni ingen just nu?
Varpå personen vänder sig om och ser ut som om den just konfronteras med någon från en främmande planet:
– Jag vet inte, jag jobbar inte här.
– Nähä, undrar man, vad är det du sysslar med då?
– Ja, jo jag jobbar, men inte i den här butiken.
– Nähä, men jag tycker precis att jag ser dig just nu och just i den här butiken.
– Ja, jo, men jag packar bara upp hundartiklar för grossistföretaget XYZ.

Förslag: Sätt på de här prickarna en rock med stor text tvärs över ryggen:

FRÅGA MIG INGENTING
JAG VET INTE NÅT!

Tillägg kl. 01.05:
Eller kanske ännu bättre:

FRÅGA MIG INGENTING
JAG VET INTE NÅT –
JAG SER BARA UT SOM
OM JAG ARBETAR HÄR!