Hur S bäddade för nedmonteringen av välfärden och började gräva partiets grav
Efter att jag, i en kommentar hos Lena Sommastad, hittat länkarna till nedanstående YouTube-filmer som är ett program som visades på TV för några år sedan, gjort av Dan Josefsson och som jag såg på TV när de sändes, kan jag inte låta bli att lägga ut filmerna här på bloggen. Se dem! Det borde varenda svensk göra och de borde visas på varenda gymnasieskola i ämnet samhällskunskap.
Jag var med medan det hände och förundrades högeligen. Under de år som avhandlas i programmet, på ett pedagogiskt föredömligt sätt, frågade jag mig ständigt om socialdemokraterna inte förstod vad man gjorde. Svaret finns i filmerna och det är: Det gjorde man inte, vilket för mig är obegripligt, därför tror jag att i alla fall ingenjörerna bakom avregleringarna visste precis vad de gjorde, även om de beslutande i regering och riksdag inte gjorde det. Se på minen på en av de ekonomiska ingenjörerna i del 6. Den är avslöjande.
Med de här avregleringarna påbörjade socialdemokraterna grävandet av den grav man ligger i nu, och med försvaret av det man ställde till med fördjupade man graven. Ovanpå detta försökte även socialdemokraterna sedan lägga skulden på svenska folket för vad som hände (inte minst gjorde Mona Sahlin det, i tal efter tal) och slutligen började även socialdemokraterna, i borgarnas anda, kalla de sjuka och arbetslösa för lata fuskare, som regeringen Bildt hade börjat göra, sådana som man måste klämma åt. Nu är bara frågan om partiet självt tänker gräva igen graven över sig också, eller försöka ta sig ur den?
Ovanpå detta gravgrävande övertygade man svenska folket om det kloka i att gå med i EU, och sedan ratificerade man EU:s ”grundlag”, Lissabonavtalet, som stadgar att staterna inte får skapa välfärdssamhällen av den gamla svenska modellen, utan att det är storföretagens, finans-och bankvärldens intressen, de megarika eliternas alltså, som går före allt annat, fast man säger att det är inflationsbekämpningen som måste prioriteras men det är, har vi ju sett numer, samma sak. Vanliga människors liv och välfärd är numer inte något som intresserar de flesta av våra politiker.
När nu Alliansen kunnat utnyttja eländet för det systemskifte man alltid velat ha, där de rikare blir ofantligt mycket rikare, några får det bättre, de som går de rikas ärenden, och resten av befolkningen får klara sig bäst den kan, och somliga får slavarbeta, då är det för sent att göra något åt eländet.
Här kommer Dan Josefssons program Novemberrevolutionen
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
På Dan Josefssons utmärkta hemsida kan man läsa om Korståget mot välfärden. Den svenska elitens våldsamma revolt. Läs artikeln!
Slutligen hoppas jag att alla de som ska vara med och välja nya ledare inom det socialdemokratiska partiet ser, eller har sett det här programmet eller på annat sätt satt sig in hur deras parti lade den grund utifrån vilken det gick att riva allt det socialdemokraterna hade byggt upp under sina år i regeringsställning, innan de gör sina val. Det socialdemokraterna har stått för efter 1990 och framåt har ingenting med partiets ideologi eller tradition att göra. Istället har man stått för en borgerlig politik sedan dess, även om partiet varit lite motsträvigt i några avseenden.
/Kerstin
Länk:
- Vad är ”vänster” i samhällsdebatten? Lena Sommestad
- S måste våga att tygla marknaden, Lena Sommestad, Expressen
- Hur vi berättar historien har betydelse för politiken, Lena Sommestad
- Veckans analys: Falskt vittnesbörd, Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja
- Sång om ett tänkbart partiledarbyte, Enn Kokk
20/01 12:53 at 12:53
Man kan iofs notera att Josefson verkar ta en del saker för givna som det här med relationen arbetslöshet/sysselsättning och inflation. Hela teorin kan ifrågasättas, dels dess fundament och även att det skulle ha varit löne och konsumtions driven inflation som vi hade på inte minst 80-talet, vilket det inte var. Hela den ekonomiska verklighetsbeskrivning som var och är rådande om detta håller inte för en faktakoll.
Man kan även kritisera att Josefson säger att arbetslösheten var hälften och relativt låg enligt honom, det beror förstås på hur man räknar men hur man än ser det så var den fortsatt hög. Räknar vi enligt det sättet som Eurostat räknar var den i årsmedel 2004 7,4. Som lägst var den enligt det dåvarande svenska sättet att räkna 2001 och 2002, 4 %. Men det var med konstlade medel som kunskapslyftet. Hela tiden sen 90-tals kisen har andelen försörjda av de sociala systemen varit mycket hög, detta sköt ordentligt i höjden med 90-tals krisen. Det är inte helt fel som M-alliansen gick till val på 2006 med utanförskap, massvis med människor förtidspensionerades och många var långtidsjukskrivna. Skadeverkningarna av denna ”framgångsrika” omläggning av den svenska politiken är oerhörda både i mänskligt lidande och förslösande av landets sk humankapital. Men alla var förstås inte förlorare, de som ofta framhåller hur framgångsrikt det var tillhör aldrig förlorarna. Vi har ju även under denna tid sett hur den politiska eliten fått allt bättre löner och ersättningar.
Även de som ska föreställa vänsteralternativ i politiken verkar ta det som en given premiss att det faktiskt är den höga arbetslösheten och utanförskapet som tvingat ner inflationen. Denna grundbult kan starkt ifrågasättas. Liksom att det är den sk självständiga riksbanken som stått för att vi haft hög arbetslöshet. Förmodligen har en mycket stram för att inte säga åtstramande finanspolitik haft långt större betydelse för att hålla uppe arbetslösheten. Klart att aktiviteten i ekonomin har betydelse. Stramar man åt folkets ekonomi sjunker sannolikheten för inflation, men som vi kunnat se på det senaste så kan priserna stiga även när arbetslösheten ökar, detta om något borde leda till eftertanke om den ihåliga teorin om att inflation=arbetslöshet.
Problemet med att någon skulle få S på rätt köl är att då måste minst 20 år av deras politik och världsbild förkastas. De människor som verkligen erkänner att de gjort fel och som verkligen sablar ner sin egen gärning är ett försvinnande litet fåtal. Då är det lättare att ljuga för sig själv. Men i stort blev de nog ganska lurade och det är ännu värre att erkänna att man varit godtrogen och att ifrågasätta.
20/01 14:47 at 14:47
Bosse:
Jo, nog tyder allt på att S kommer att välja ytterligare ett sänke. I mina mörkaste stunder går mina tankar till de socialdemokrater som i Tyskland föredrog att samarbeta med de borgerliga och konservativa på 1920-talet, framför att samverka med vänstern – och hur fruktansvärt illa det gick – och det i ekonomiska tider som är nästan likadana som idag.
Jan Wiklund:
Visst, och idag skulle man kanske hålla med den vänster som ända sedan början av 1900-talet hävdade att den revisionistiska socialdemokratin i själva verket bara var kapitalets hantlanger och att det inte går att förändra ett kapitalistiskt system i grunden på demokratisk väg. Om så är fallet så är det ju mer än sorgligt, för hur många vill ha ett blodigt inbördeskrig om saken?
Att det gick att fördela landets resurser mer jämlikt just åren 1945-1990 var ett resultat av en bestämd historisk situation – revolutionen i Ryssland och skräcken hos de rika eliterna i Väst att samma sak skulle hända i Väst. I det läget föredrog man att fördela rikedomarna lite mer jämlikt framför att förlora allt, inklusive huvudena om det ville sig illa. Efter 1990, och Sovjets sammanbrott har dessa eliter inte ansett sig behöva oroa sig för något sådant, och man har ju i flera avseenden förvanskat Sovjets historia rejält, även om just Stalins illdåd var oomtvistliga så hände annat där som man inte talar om idag. Folk fick det bättre och att de inte fick det ännu mycket bättre berodde ju på att Sovjet bekrigades, med alla medel utom med direkta bomber.
lasse:
Jodå, det finns mer att diskutera i Dan Josefssons film. Bland annat får han det lite att låta som om det var de vanliga medeslsvenssons lånande som stjälpte Sverige när det i själva verket var de som lånade till gigantiska fastighetsaffärer, i huvusak utomlands. Jag minns när man ute i Europa talade om hur svenskarna köpte upp hela Europa – och på lånade pengar.
Dessutom handlade det väl egentligen om flera avregleringr, dels bankavregleringen, dels avskaffandet av av valutaregleringen. Men likafull så fångar Dan Josefssons skeendet på ett ovanligt klart och pedagogiskt sätt.
20/01 15:45 at 15:45
Kerstin
Josefsson gör det bra och fångar det stora skeendet, om man vill nå ut till en bred politik kan man inte vara för detaljerad så det blir plottrigt.
Men ”vänstern” borde ändå sluta ta premisserna i den förda politiken för given. Man skyller på riksbanken, och säger att mer inflation skulle ge fler jobb. Detta behöver inte finnas ett samband mellan hög inflation och full sysselsättning. Den inflation som var på 70 och 80-talet hade man trots tilltagande arbetslöshet. Den höga arbetslöshet vi haft sen 90-tals krisen har nog mer att göra med den strama finanspolitiken än med riksbankens agerande, de höga realräntorna i mitten av 90-talet var förstås inte bra. Detta är förstås bekvämt för politikerna att ingen skugga faller på dem för den höga arbetslösheten, suck … säger de hade bara riksbanken haft ett högre inflationsmål.
Även de som ska föreställa vänster hos S pekar med hela handen mot Riksbanken, de inte så mycket som vågar mumla nåt om finanspolitikens roll för ekonomin och arbetslösheten.
21/01 08:46 at 08:46
Kerstin: Du tycks ha raderat den min post som du polemiserar mot. Det var inte snyggt…
Jag påstår inte att S var nån sorts förrädare eller dylikt under sin storhetstid, bara att deras impetus slappnade av successivt liksom alla regeringspartiers måste slappna av successivt. En regering måste beakta statsnyttan före folknyttan, och en regering blir alltid hemvist för karriäristiska lycksökare.
Det går alltså inte att säga före 1990 allt bra, efter 1990 allt dåligt. En blandning av kompromisser har funnits hela tiden. Fast det kan vara att slutet av 80-talet var den tidpunkt då karriärpolitikernas egenintressen definitivt gjorde rent hus med kvarvarande folknytta.
Största ansvaret för detta faller på oss som inte begrep att det skulle hända förr eller senare.
21/01 12:55 at 12:55
Jan Wiklund:
Nej jag har inte raderat någon av dina kommentarer medvetet, men ser nu att den har raderats. Jag hade inte noterat att den försvunnit. Jag är ledsen för jag har naturligtvis strukit den av misstag. Ber så väldigt mycket om ursäkt.
Jag raderar väldigt sällan en kommentar överhuvudtaget och om jag gör det så kommenterar jag den förstås inte på det här sättet men det händer dessvärre någon gång ibland att jag råkar radera en kommentar som inte skulle ha raderats.
21/01 18:54 at 18:54
Kerstin har raderat min kommentar också. Kanske har hon fått påstötningar från Partiets exekutivkommitté
Att kalla Österberg för en huggkubbe och konstatera att Sommestad är den enda förnuftiga lösningen på Partiets ledarskapsbekymmer var kanske att gå för långt?
Mvh
Bosse
21/01 22:05 at 22:05
Bosse:
Ledsen. Jag har tydligen råkat kasta ut flera kommentare i ett svep. Är rädd att även en kommentar från lasse åkte med.
Tur att du skrattar åt eländet för själv känner jag mig så här:
21/01 23:35 at 23:35
Det är väl inte hela världen det finns så många kommentarer på internet att det räcker till och blir över.
En fd press/medie person från SAP HK sa i bladet att Österberg var S svar på Bo Lundgren. Enligt henne vore det en mediekatstrof med Österberg.
Väljer de Österberg eller Nuder lär det nog inte bli lätt att komma över 30 % igen.
22/01 00:19 at 00:19
Kerstin!
Såg nyss på ABC-Nytt att det blåst upp till partistrid i Partiets uppsaladistrikt. Här står nu två falanger (minst) mot varandra. Den ena vill lyfta fram Östros och den andra vill lyfta fram Sommestad som partiledarkandidat. Inom Partiet vill ju aldrig någon person erkänna att man verkligen VILL bli partiledare, vilket leder till att debatten mellan kandidaterna blir otydlig. Alla motsättningar ska hanteras av sluten valberedning bakom lyckta dörrar. Östros och Sommestad är mycket varandras motsatser. Båda är visserligen akademiker men företräder helt olika synsätt på partiets strategiska och ideologiska uppdrag för framtiden. Ska bli intressant att följa utvecklingen.
22/01 01:19 at 01:19
Bosse och lasse
och förhoppningsvis även Jan Wiklund:
Tack för ert storartat förlåtande sinnelag.
lasse:
Ja den där Österberg har jag nog inte hört talas om tidigare ens, än mindre sett eller hört. Så han är säkert inte så lyckad. Men vem vet, Erlander var ju också en nödlösning på sin tid. Men det var ju då Socialdemokraterna hade en ideologi.
Bosse:
Då förstår jag var Österberg står och det lovar ju inte gott.
Jan Wiklund:
Jag fyllde faktiskt år 21:a (igår alltså, dagen för det stora blogsjabblet, och fick din bok i present (som jag hade önskat mig) så nu ska den läsas äntligen. Det ska bli mycket intressant.
22/01 02:47 at 02:47
Tror du inte att politikerna här hemma vet vad de måste göra? ramlade nyss på denna video.Vilken soppa isf.
http://cyberliv.se/blog.html
22/01 17:13 at 17:13
Kerstin: Självklart är jag inte sur över att en bloggkommentar kommer bort, då skulle man få vara sur hela tiden. Dessutom var den ju lätt att repetera.
22/01 19:47 at 19:47
Erik:
Nej, politikerna vet inte vad de gör.
Jan Wiklund:
Tänkte väl det :-).
24/01 10:16 at 10:16
PS För övrigt visar Torsten Sverenius bok Vad hände med Sveriges ekonomi, SOU 1999:150, hur S spelade med i nedmonterarspelet ända från åtminstone tidigt 80-tal. Som Sverenius sa till mig i en intervju jag gjorde med honom i samband med utredningen: Sverige styrs av några dussin personer som alla känner varandra och har samma åsikter.
Några tvära kast 1990 förekom inte, möjligen att en lång utveckling slog över på ett sätt så att det blev tydligt.
24/01 21:31 at 21:31
Här är ett utdrag från Torsten Sverenius bidrag till Britta Leions Demokratiutredningen – Vad hände med Sveriges ekonomi.
Grassmanaffären
Där får också en del av de ledande ekonomidebattörerna på den tiden komma tilltals, som Ekelöf skaldade det jag skriver skriver jag mellan raderna, så bör nog också deras svar läsas.
27/02 03:22 at 03:22
[…] – Olof Palme, 25 år senare, Ingemars nya blogg – Hur S bäddade för nedmonteringen av välfärden och började gräva partiets grav, Motvallsbloggen…, – Vad skulle Palme ha sagt idag? Björn Elmbrandt, Dagens […]
27/02 03:42 at 03:42
[…] Länkar: – Vad gör facket i frågan om FAS3? …och vad vet folk om saken egentligen! Nyabritas – Landsfadern som går hand i hand med folket, vars förtroende han bär, har alldeles rätt! Det sovande folket – Varför backar S? Del IV – eller: Hur Socialdemokraterna konspirerar mot svenska folket, … […]