Hör idag på Ekot att regeringen föreslår att personal inom äldrevården ska få laglig rätt att ta till tvångsmetoder mot de gamla och dementa.

Syftet med förslaget är att minska antalet tvångsåtgärder så långt som möjligt, att skydda den enskilde, säger Jan Pennlöv som har utrett frågan åt regeringen.

Förr brukade det alltid heta att allt förtryck, all misshandel av människor var bra för de förtryckta och misshandlade, var till endast för deras bästa. Numer säger man det rakt motsatta. När man lagstiftar om mer tvångsåtgärder så ska tvånget nedbringas med den föreslagna lagen, precis förstås, som avlyssningarna skulle nedbringas med de nya lagarna om avlyssning även av icke misstänkta. Vem tror på det? (Jag ger mig den på att om denna regering avskaffade lagen mot barnaga, så skulle den påstå att avskaffandet är till för att minska barnagan.)
I själva verket är detta lagförslag förstås ett stöd för personal som har problem med hanteringen av dementa människor, oavsett vad deras problem beror på. Att hävda något annat är hyckleri.
Om detta får man veta att:

Samtidigt har det inte funnits lagligt stöd för vårdpersonal att låsa in patienter, att spänna fast för att undvika skador eller att medicinera patienter genom att till exempel gömma medicinen i maten. Det har dock förekommit och i ganska stor utsträckning.
Med de nya förslagen ska vårdpersonalen känna att de har lagen på sin sida, är tanken. Jan Pennlöv tror att vårdpersonalen kommer att välkomna förslagen.

Jo tack, det sista tvivlar jag inte på. Personalen på mammas boende hade ansett det mycket bra om de hade haft lagen på sin sida när de, felaktigt, bedömde att min mamma borde drogas ner tills hon blev ett rent vrak och då jag förbjöd dem att göra så.

Det här görs redan idag, säger man vidare, och så är det ju. Det handlar alltså om att göra olagliga metoder lagliga - fel väg hävdar jag bestämt.

Sådana här metoder är för det första mycket skrämmande för dementa människor, för det andra blir rädda och otrygga dementa människor mycket svårare att handskas med och med sådana här metoder skapar man just de problem som tvångsmetoderna uppenbarligen ska vara till för att lösa. De leder till att man snabbt hamnar i onda spiraler där metoderna är själva problemet, inte de gamla och dementa.

Nu beror det dock på hur den här lagen kommer att tillämpas, men jag känner mig näst intill skräckslagen inför vad en sådan lag kan komma att innebära, ja med stor säkerhet kommer att innebära på vissa äldreboenden.

Redan idag är kunskaperna om hur man ska behandla gamla och dementa förfärande dåliga på många äldreboenden, och det gäller både läkare, skötare, undersköterskor och många sjuksköterskor och boten mot denna okunnighet i behandlingen av de gamla, som inte sällan resulterar i att dessa inte vill låta sig behandlas, har regelmässigt varit neddrogning av dem, vilket blivit dyrt för samhället.

Jag fick erfara hur man man drogade mer min mamma, alldeles i onödan, och gjorde henne mer förvirrad än hon var, förorsakade att hon började ramla på grund av yrsel, att hon förlorade förmågan att förflytta sig normalt, med vanliga steg (började hasa istället, vilket är en nervskada förorsakad av Rispedal), förlorade förmågan att svälja, drabbades av så allvarlig dimsyn att hon var övertygad om att hon höll på att bli blind, m.m . m.m.. Jag såg också hur hon saknade förtroende för personalen och hur hon blev besvärlig att duscha, att ta blodprover på, att vaccinera etc. Lösningen var nerdrogning igen. Jag kämpade som ett lejon under flera år för att förhindra att man drogade mamma så illa att hon dog en förfärlig och sannolikt plågsam död på grund av detta, något jag har sett exempel på.

Jag visste, och vet, att många av dessa problem kan undvikas med kunnig hantering av de gamla och dementa. I mammas fall fick jag ett erkännande för denna min uppfattning härom månaden. Då hade boendet, där mamma vistas, fått både en ny ansvarig sköterska och en ny ansvarig läkare, två personer med helt andra idéer om hur de gamla ska hanteras än som varit förhärskande där tidigare. Läkaren började med att gå igenom medicinlistorna och menade att de gamla stod på för mycket lugnande preperat och sömnmedel, varför mängderna drogs ner.

Sköterskan berättade så en solskenshistoria. Hade jag haft henne i samma rum hade jag gett henne en stor och varm kram. Hon skulle ta ett blodprov på mamma då hon just hade börjat arbeta på boendet. Personalen förklarade att det gick inte att göra på mamma utan att hon drogades ner först. Sköterskan lyssnade och menade att hon skulle i alla fall försöka först. Så gick hon till mamma, distraherade henne genom att fästa mammas uppmärksamhet på något annat, och vips var blodprovet taget, inga problem alls, menade hon. Mamma hann inte ens uppfatta vad hon gjorde.

Det är sådana kunskaper om hur dementa ska behandlas, som varje person som arbetar med dementa ska ha, och har de inte det ska de få den – innan de börjar arbeta med dementa. Med korrekt och kunnig behandling skulle problemen inom äldrevården minska radikalt och behovet av tvångsåtgärder skulle bli mycket mindre.

Genom att lagstifta om möjligheten till tvångsåtgärder går man, enligt min bestämda och på erfarenheter grundade åsikt, alldeles fel väg. Risken är överhängande att en sådan lag får rakt motsatt effekt: Så enkelt att bara droga ner gamlingarna, då krävs inga kunskaper alls av dem som ska ta hand om och behandla de gamla och dementa. Också ett sätt, kanske, att sänka kostnaderna för äldrevården. Antar att man anser att med detta kan man anställa människor som inte har några insikter om demensvård, och till de låga löner som man nu planerar att alltfler människor i landet ska arbeta för. Dessutom kan man skära ner på antalet anställda inom äldrevården – tänker man sig förmodligen

Ännu en gång visar den nya regeringen sin inkompetetns och sin inhumana inställning till alla dem som inte klarar sig själva. Här är alltså deras attack på de gamla och dementa: ”Lås in dem, bind fast dem, droga ner dem, de är ju helt oanvändbara i alla fall så varför ska samhället kosta på dem god och human vård?

Länkar:
– Ekot, om förslaget att legalisera tvångsåtgärder mot de dementa
– Berättelsen om behandlingen av min dementa mamma – läs den om du inte har gjort det tidigare