Jag skriver om en viktig fråga, som man just tar upp till politisk behandling, beslut om tvångsåtgärder mot äldre och dementa – och endast några få personer reagerar. Är svenska folket redan mentalt dött?

Det finns 180.000 personer med Alzheimers i landet, och det är bara en form av demens. Säg att det finns lika många med de andra varianterna. Det gör i runda tal omkring 400.000 dementa personer. Anta att varje dement har fyra anhöriga, i genomsnitt, som berörs, då har vi 1,5 miljoner människor i landet som är berörda, på ett eller annat sätt.

Och alla verkar strunta i vad som händer deras gamla anhöriga. Vad är det för folk vi har blivit? Ett lands civilisationsgrad, sade man förr, avgjordes genom sättet landet tog hand om sina sjuka, sina behövande och sina gamla.

Det verkar inte stå vidare bra till i Sverige vad gäller civilisationsgrad alltså, eftersom det är så bedövande tyst på området. Någon enstaka läkare har vaknat och skriver några rader i en tidning här och där. Någon enstaka anhörig kämpar – men mest liknöjda anhöriga som tycks strunta i sina dementa och gamla anhöriga.

Ska vi i Sverige börja låsa in, binda fast och tvångsmedicinera våra gamla? Vill du bli behandlad på det sättet när du blir gammal?

Eller tänker alla svenskar under femtio resa till Schweiz och begå snygga och rena självmord när de fyller sextio?