Till spelet hör – ett spelbräde – två tärningar – spelpjäser – hus och hotell, – pengar – och två buntar kort. – Alla spelare får varsin spelpjäs och 15.000 kr var att börja med.    Nu spelar vi:

När vi börjar spela äger vi alla gemensamt hela spelbrädet och det är gratis för oss alla att stå på vilken gata som helst på brädet. Du slår tärningarna och hamnar på Västerlånggatan.

Nu finns det en lag/regel i det här spelet som säger att staten måste privatisera de offentligt ägda gatorna eller verken så vem som helst, som vill, har rätt att köpa den gata eller det offentligt ägda verk som han/hon hamnar på. Så du köper förstås Västerlånggatan för 2.000 kr (statens pris står på gatan). Nästa spelare som hamnar på gatan, som nu är privatägd och inte gemensamt ägd längre, måste betala en hyra till dig för gatan (hyran för en gata bestäms av spelaren som äger gatan).

Varje gång du passerar GÅ får du lön, 4.000 kr. Det gäller sedan att köpa och äga så mycket som möjligt på brädet.

Har du tur så går du runt brädet och kan köpa upp flera gator som du sedan kan tjäna pengar på när de andra spelarna hamnar på dem. Ju fler gator du äger, desto mer pengar kan du tjäna på medspelarna som hamnar på dina gator eller nyttjar dina stationer, ditt elverk ditt vattenverk etc. Ju fler gator de andra spelarna har köpt upp desto mer kostar det dig att gå runt brädet.

Om du hamnar på en chansruta (?) får du ta ett chanskort. Du kan exempelvis få ett kort som säger:
Du har påstått att du är sjuk men försäkringskassan tror dig inte. Betala in alla dina pengar till  staten (banken) liksom alla dina gator och ev. hus eller hotell och gå sedan tre steg bakåt.

Eller:
Du har blivit arbetslös. Du får i fortsättningen inte kassera in några pengar när du passerar GÅ.

Alternativt:
Lönespridningen måste öka. Om du inte äger mer än 10 gator får du i fortsättningen bara inkassera 2.000 när du  passerar GÅ.

Om du lyckas köpa alla gator i en färg får du bygga hus på gatorna, om du vill och har pengar kvar att göra det. Därefter höjs hyran för alla spelare som hamnar på gatorna. Ju fler hus du har på en gata desto dyrare för de andra att stanna på gatan. Du tjänar alltså allt mer pengar på medspelarna ju fler gator eller verk du äger.

Efter att du har haft tur och råd och har fyra hus på en gata kan du bygga hotell och då höjs hyran ytterligare för medspelare som hamnar på gatan.

Efter en stunds spelande är samtliga gator och verk på brädet privatiserade och du kan bara stå gratis på de gator du har köpt in och äger själv. På alla de andra måste du betala hyra till ägaren. (Tillägg senare: Det här är mycket positivt för spelets utveckling. För tänk så tråkigt spelet skulle vara om staten/alla tillsammans ägde hela brädet hela tiden. Jfr exempelvis med FIA, där det bara gäller att ta sig runt brädet så snabbt som möjligt, vilket inte alls är lika roligt. Fast FIA med knuff går ju an förstås.)

Efter ytterligare en stunds spelande brukar en enda person äga så mycket att alla de andra spelarna blivit ruinerade eftersom de får betala hemska hyror på de flesta gatorna på brädet. Slutligen är alla spelare, utom en enda, utfattiga. De har sålt sina gator för att kunna betala hyror för de gator de stannar på och har inga pengar kvar.

Nu är spelet slut – för alla. Vinnaren kan nu bara glädja sig över äran att ha ruinerat alla medspelarna.

Ha ett trevligt spel!

/Kerstin