Kan inte låta bli att tipsa om en artikel i dagens GP på nätet, om flitiga bävrar, sådana där som Maud Olofsson tycker att vi ska vara allihop och som jag förmodar att regeringen anser sig vara, och vad sådana ställer till med:

Bävrarna i Partille tycks föröka sig. Nergnagda träd och bäverbyggen vittnar om deras framfart.

Lite längre ner i artikeln, och efter att man diskuterat om de ska skjutas eller förflyttas till ställen där de inte ställer till så stor skada, läser vi:

Att ha dom kvar? Nä. Det är naturen längs ån, det känsliga Natura 2000-området lite för värdefull för.
– Bävrarna har blivit fler på sistone, en fyra-sex stycken från Fattighusån upp till Aspen. Och de har gett sig på många trän, inte bara sälg och asp utan också såna som vi är rädda om, till exempel björk.

Jag har sett hur landskapet kan se ut med en bäverkoloni i närheten. Det är ingen vacker syn, något i stil med det som sågs efter stormen Gudruns framfart. Det är nog bara att hoppas att svenska folket inte blir sådant som Maud Olofsson vill göra det till. Det räcker med en regering av den kalibern.

Länkar:
GP om flitiga bävrar
Moder Svea och de flitiga bävrarna, Motvallstanten
Tidigare bloggning om flitiga bävrar