Visst är det konstigt. Liberaler (av alla shatteringar) hävdar med djupt känd övertygelse att allting sköts bättre, blir billigare och att utveckling av teknologi och samhälle går mycket snabbare och blir effektivare om allting får ske utan statlig inblandning/styrning och utan statligt ägande av någonting, samt bara medborgarna slipper betala skatt. De ser ju skatter, som är vad staten använder för investeringar mm, som ren stöld ifrån oss. Man tycker annars att de borde kunna se att i de länder där staten aldrig har lagt sig i, aldrig planerat något och aldrig satsat något av medborgarnas gemensamma pengar, har det inte blivit mycket till det vi brukar kalla utveckling bl.a. för att man i sådana länder aldrig byggt ut någon fungerande infrastruktur.

När vi andra hävdar, att vi inte hade fått uppleva den utveckling. som vi har sett i Västvärlden under 1900-talet, om inte staten (läs: vi skattebetalare via våra regeringar/riksdagar) både styrt en del av investeringarna, ombesörjt byggnation och underhåll av infrastrukturer, gynnat forskning och implementerat användning av ny teknik, suckar liberaler och anser att detta bara är såååå korkat.

Men – det finns ett område där liberaler tydligen anser att det är helt OK att staten (dvs vi skattebetalare) både bekostar utvecklingsarbetet och står för kostnaderna (inkluderande fantasibonusar till VD:arna) för produktionen. Det gäller verksamheter som är till för krigsändamål. Inte nog med det, många, inte bara liberaler och moderater, brukar också framhålla hur väldigt mycket av ny teknologi som har sitt ursprung i vapenindustrin och har utvecklats på grund av krig och militär verksamhet. I samma andetag som de säger detta glömmer de vilka som betalat för denna utveckling.

Annars har de däremot helt rätt i att krigen ”fött” en myckenhet av ny teknik. Väldigt mycket av det vi alla sedan fått nytta av, civilt och individuellt, har sitt ursprung i militär verksamhet och militärt utvecklingsarbete – som alltså just betalas av skattebetalarna . Så har exempelvis kärnkraften, som ju är så ren och fin numer, sitt ursprung i kriget, och i atombombsutvecklingen. Så utvecklades radarn av engelsmännen under andra världskriget. Så har en hel del av datorutvecklingen gjorts för militära ändamål, konservburken, vissa läkemedel mm, mm (alltså är krig något gott och att amerikansk krigsindustri, liksom svensk, anser detta behöver vi inte betvivla). Och här har skattepengar stått för notorna, men givetvis på sådant sätt att privata företag gjort sig stora förtjänster på dessa skattefinansierade verksamheter under tiden och så att privata företag senare kunnat profitera på det utvecklingsarbete som gjorts för skattepengar, pga statliga satsningar.
Merparten av den forskning som ledde fram till kärnkraften hade ingen privakapitalist varit beredd att satsa pengar på ur egen ficka. (Det har funnits undantag förstås. Det var inte så länge sedan en Rausing förklarade att under de finansiella förhållanden som råder idag, skulle man aldrig ha kunnat utveckla tetrapaken, som tog mer än 15 år att utveckla, för på så lång sikt satsar inget privatägt företag idag, underförstått men inte utsagt: när VD:arna hela tiden sneglar på veckans aktiekurser).

När vi skattebetalare/staten har betalat ofantliga summor till SAAB för utvecklandet och byggandet av JAS, som vi aldrig har behövt, och som nu ska tillåtas sluka ytterligare miljarder av våra skattepengar, då brukar få liberala debattörer kalla detta för ”statlig inblandning”, ”planekonomi” eller för ”ren kommunism” alternativt för ”stöld av våra pengar” emellertid. Ändå handlar det här om skattebetalarnas bidrag till SAABs ägare och till de anställda på företaget. Vinsterna tar framför allt de hand om, som numer får allt fler och allt rejälare enskilda skatteförmåner, som också är en slags bidrag från oss andra.

Slutligen: Utvecklingen beror inte på krigen och inte på att privatföretagen varit, är (eller kunde ha varit) så fantastiska, utan på att stora delar av utvecklingsarbete som annars inte hade kommit till stånd har skattefinansierats. Satsar man enorma summor på att lösa tekniska eller andra problem, då ger det resultat helt enkelt.

Sedan är det en annan sak att det är under krig, eller vid hot om angrepp, som även ovilliga skattebetalare, som liberaler och moderater, är beredda att acceptera stora statliga satsningar på krigsindustrin. Det är därför ingen slump att de som har ekonomiska intressen i de militärindustriella komplexen, som redan Eisenhower varnade för, gärna vill skrämma oss skattebetalare till försvarsberedskap och till att subventionera deras produktion och VD:bonusar. När Sovjet föll samman behövde Västvärldens styrande eliter en ny fiende och då konstruerade man en sådan.

Frågan är i grunden, och endast, vad våra politiker väljer att satsa våra skattepengar på och vad vi vill att de ska satsa dem på, eller om vi helt enkelt inte vill ha någon utveckling i fortsättningen. Överlåter man infrastrukturer till privatkapitalet då kommer stora delar av dessa oundvikligen att förfalla ganska snart och därmed stoppas utvecklingen upp.