Varje demokratiskt sinnad person, som såg tv-dokumentären om Sami Al-Arian ikväll, fördömer USA:s regering. Jag citerar från svt dokumentär, hemsidan:
Sami Al-Arian är palestinsk flykting från början, universitetsprofessor och arbetar för mänskliga rättigheter. 2003 greps han av FBI-agenter med stöd av Patriot Act, den kontroversiella lagen som stiftades direkt efter attentaten den elfte september 2001
………….
Misslyckandet med att fälla Al-Arian sågs som en svidande tillrättavisning av den amerikanska regeringen. Men bevis är inte så viktigt när det gäller bekämpningen av terrorismen. Bush-administrationen såg fallet som ett riktmärke i kampen mot internationell terrorism och åtalade Al-Arian igen. Al-Arian själv tror att det handlar om att man ville tysta ner hans politiska åsikter.
Jo, det handlar om att människor ska skrämmas från att försvara palestiniernas sak i USA. Det handlar om att bryta ner Sami Al-Arian. Det handlar om att bryta ner hans familj. Det handlar om statens teorror av dess invånare och om att spotta på allt vad demokrati heter.
USA har, enligt tv-dokumentären, 5.000 politiska fångar som sitter fängslade i åratal utan domar, anklagade för terrorism, varav de allra flesta, ja inte osannolikt allihop, är oskyldiga.
För att travestera en tidigare statsminister i Sverige:
Så agerar fascismens kreatur!
Läs mer på svt:s hemsida, se dokumentär.
Länk:
– Naomi Wolf om fascismens 10 punkter, Guardian
– Hans Linde om den svenska regeringens USA-kryperi, Expressen
04/05 09:21 at 09:21
Jag håller faktiskt med om mycket av det du skriver. Dock anser jag att det är ett problem att mycket av den kritik som riktas mot USA kommer från människor som har en enorm bjälke i sitt eget öga. Det blir inte så trovärdigt.
04/05 13:47 at 13:47
Det hedrar dig Jonas S.
Men vilka bjälkar talar du om?
04/05 14:38 at 14:38
Jag tänker mest på att i flera av de länder som många debattörer på vänsterkanten vurmar för, t ex Kuba, skulle den åtalade utan större krav på rättssäkerhet dömts till åtskilliga års fängelse. Vidare skulle det inte ha funnits möjlighet att göra en dokumentär som ifrågasätter förfarandet utan risk för att även filmteamet låses in på typ trettio år.
Jag tycker att USA utvecklas i en oroande riktning. USA måste föregå med gott exempel. Dock det är det trots allt fortfarande en demokrati där folket har rätt att ifrågasätta sina makthavare.
Appropå ”fascismens tio punkter”. Hur många socialistiska länder kan du räkna upp där de inte har kommit betydligt längre är USA på merparten av punkterna?
04/05 14:51 at 14:51
Var på min blogg hittar du något som försvarar några av de staters agerande som du tar upp?
04/05 15:20 at 15:20
Ah, men jag menade inte nödvändigtvis dig.
Men kanske en och annan av dina läsare.
04/05 15:35 at 15:35
Jag tror inte man borde bilda sin uppfattning om någonting från en dokumentär. Man ser ju på en gång att SVT’s hemsidas artikel, åtminstone, är en ensidig snyfthistoria. Visst har väl familjen lidit, men sätt det mot vad familjerna till de omkring hundra mördade av Palestinian Islamic Jihad har genomgått, däribland två amerikaner, 16 och 20 år gamla.
Mycket av indicierna mot Al-Arian kom innan president Clinton klassade PIJ som terrorgrupp 1996(?) så juryn kunde inte titta på vissa aktioner som terrorstödjande. Jag tycker snarare att fallet visar att det finns ”checks and balances” i det amerikanska samhället som går emot argumentet att USA är fascistiskt. Al-Arian har haft bra juridisk representation vad jag har förstått. På det viset har han dragit nytta av det amerikanska systemet medan han har uppviglat och samlat pengar till grupper som sysslat med terrorism. Så kan man också se det.
Vad Islamic Jihad och dess förespråkare i USA, Al-Arian, sysslade med finns det mycket att läsa om. Hans olika grupper, Palestinian Islamic Jihad (PIJ) och Islamic Committee for Palestine, aka Islamic Concern Project (ICP) plus några andra projekt och en tankesmedja var tydligen mycket aktiva. Al-Arian föresprakade också samarbete med Hamas.
Googlar man och är villig att titta från olika sidor kan man hitta annat, dessa från adl.org:
”…During the 80s and early 90s ICP hosted conferences in which speakers expressed support for PIJ and during which funds were solicited for ”the Islamic Jihad.” According to published reports, video footage of one of the conferences sponsored by ICP and obtained by CJN shows al-Arian telling the audience, ”Jihad is our path. Victory to Islam. Death to Israel.”…”
”…In another conference, one of the speakers, Imam Fawaz Damra, spiritual leader of the Islamic Center of Cleveland and a regular guest at ICP’s conferences, stated that ICP is ”the active arm of the Islamic Jihad Movement in Palestine, and we like to call it the Islamic Committee for Palestine here for security reasons.” Damara, who is listed in the indictment as an unindicted co-conspirator, is also on tape, stating at an ICP conference, ”terrorism and terrorism alone is the way to liberation.” Sharing the podium with Al-Arian, he also called for ”directing all the rifles at the first and last enemy of the Islamic nation and that is the sons of monkeys and pigs, the Jews.”…”
Jag tycker det skulle hedra folk att titta på hela historien. Bryr man sig om fascistiska styren och organisatiner borde man väl undra om de islamistiska organisationerna som sysslar med terror och som nu förtrycker och driver bort kristna palestinier är något man borde värna om.
04/05 15:43 at 15:43
Jonas S:
Fast jag har förstås försvarat palestinierna, om än sällan eftersom jag inte skriver så mycket om internationell politik på den här bloggen.
K-A Roth:
Ja varför tittar du inte på hela historien?
04/05 19:04 at 19:04
USA kan säkert kritiseras. Men varför missbruka begreppet fascism när det finns en mycket omfattande och ganska så precis forskning i ämnet?
Enligt standardverket ’A History of Fascism’ av Stanley Payne (University of Wisconsin Press, 1995) påpekas att Saddam Hussein är den ledare efter andra världskriget som kommit närmast fascismen (och kanske ännu mer vissa aspekter av nationalsocialismen). I synnerhet vad gäller Führer-principen. Studera hans analys i appendix.
Historikern Omer Bartov, som bland annat är författare till ’Hitler’s Army’ (Oxford University Press, 1992), har annars utpekat just palestinska Hamas som en organisation vars ideologi är väldigt snarlik Adolf Hitlers (se hans essä i The New Republic häromåret). Annars kan man läsa Hamas charter direkt här: http://www.yale.edu/lawweb/avalon/mideast/hamas.htm
Se exempelvis paragraf 17, 22, 28.
04/05 19:12 at 19:12
Jag måste faktiskt tillägga att Naomi Wolf INTE kan betraktas som en vederhäftig källa. Paynes bok innehåller en mycket mer adekvat definition och han presenterar dessutom de över tio olika ”skolbildningar” som uppstått inom fascistforskningen. Köp eller låna boken.
USA som stat kan och skall kritiserar. Men vi kommer ingenvart genom att påstå att USA är ”fascistiskt”. Det stämmer helt enkelt inte – vare sig på ett politiskt, ekonomiskt, socialt eller estetiskt plan
04/05 20:55 at 20:55
Sunny:
1: Vare sig man gillar Naomi Wolf eller inte så gör hon viktiga påpekanden och jag håller med henne om det hon skriver, sedan får Omer Bartov tycka vad han vill (har inte läst hans bok dock). De 10 kriterierna, eller 14, är bra för att klassificera en stat. USA beter sig just nu fascistiskt enligt min uppfattning och Sverige, ja hela EU, traskar efter i god följsamhet dessvärre.
2: Jag betraktar Bush som fascist – tills han han avgår. I så fall har han ”bara” agerat fascistiskt så länge han kunde. Om en ny regering i USA inte upphäver en hel del av de lagar som Bush initierat, och omedelbart slutar bete sig som Bushregimen, då är staten som sådan fascistisk, även om folk får välja mellan två fascistiska fraktioner. Vi får väl se hur det går.
3: Får man bara inta en ståndpunkt, för USA och mot Putin eller tvärtom?. Att jag kritiserar USA betyder väl inte att jag försvarar Putin.
Och just nu är det USA som hotar resten av världen, inte Putin, om Ryssland inte eskalerar kontroversen, kring Esternas demonstrativa provokation, intill gränsen för ett allvarliga hot mot EU förstås. Det får vi också se framöver.
06/05 19:40 at 19:40
Kerstin, hittade en essä om just det du här tar upp: om ”the New Fascism” i USA skriven av amerikanen Arthur Silber, ”In Service of the New Fascism”.
Politik är jag verkligen ganska dålig på… Inte minst internationell. Men det verkar som om man i USA pratar om nykonservativa? Och det är ungefär samma diskussioner där som de vi har om nyliberalerna?
I frihetens land nummer 1 pratar man också om statlig kontroll och indoktrinering av människor!! Hör och häpna!! Eller inte?
Silber analyserar vad en nykonservativ, Irving Kristol (som jag inte kände till ett dugg, men som tydligen är gudfader för nykonservatismen i USA?), skriver i essän ”Den neokonservativa övertygelsen” (the Neoconservative Persuasion”). Men han menar att han skulle behöva skriva en ännu längre artikel än den han här har skrivit för att bemöta alla de punkter som tas upp i Kristols essä.
Silber menar att Kristol kastar ut sig en massa påståenden som han inte kan verifiera eller förklara på något sätt. Det blir liksom bara allmänna sanningar?
Han påminner också läsaren om att denne Kristol anses som en ”seriös tänkare”!! Och tillägger ”Detta är vad som anses vara ”seriöst tänkande” idag”.
Något om att dessa liberalkonservativa är konservativa vad gäller ekonomi men ”unmindulf of the culture.” Neokonservativa (neocons) och religiösa traditionalister har ganska oväntat bildat en union?? Enade omkring frågor som rör kvaliteten på undervisning/utbildning, relationen stat-kyrka, reglering av pornografi och sånt, allt vilket anses vara helt riktiga ämnen för statens uppmärksamhet. Detta från Kristols essä??
Låter ganska rejält moralistiskt!! Och Silber menar att individens rättigheter och personliga frihet inte respekteras av dessa moralister (jag kallar dem moralister, inte Silber ).
Och så kommer de neokonservativas syn på utrikespolitik: Kristol talat för patriotism, men påpekar också helt riktigt att amerikanerna ju är ett folk av invandrare… Han skriver något om statsmän som måste kunna skilja på vän och fiende. Han är rädd för ett världsstyre, att institutioner ska få makt på det sättet? En hemsk idé menar han, vilket kunde leda till världstyranni, medan den politik Kristol skriver unbder på skulle leda till just tyranni just i USA!! Silber menar att Kristol vill ha hemmagjorda despoter som talar om för oss hur vi ska leva, och vad vi ska och inte ska göra, kan och inte kan göra. Ich hur skiljer vi vän från fiende? Vi får inte mycket hjälp här skriver Silber.
För att säga det rättframt/burdust enligt Silber: Kristols ”attityder” är inget annat än plattityder.
Kristol skriver om USA överlägsenhet visavis alla nationer i övriga världen och vilket ansvar detta medför, vilket inte var planerat dock! Och det USA varit indraget i sen andra världskriget, att jämför med t.ex. Europa, som inte haft en bråkdel av de krigen, är bara ett resultat av USA: s ”bad luck”! Medan USA fick använda en massa pengar på dessa krig och krigsindustrin, så kunde Europas länder rusta ner och använda pengarna för att bygga upp sina välfärdssystem!!! Sovjet lyckades med ingetdera och dess militär kollapsade liksom hela landet?
Silber tycker att det Kristol skriver här är det mest skamliga i hela hans essä. Han menar att beteckna engagemanget i krigen i Korea, Vietnam, Gulfkriget, Kosovokonflikten, Afganistan och Irak som ”bad luck” är ett intellektuellt brott. Vilket inte kan ha någon annan innebörd att USA inte hade något annat val än att gå in i de här konflikterna. De var helt enkelt tvingade in i dem mot sin vilja. Att USA bara var passiva observatörer i världsaffärer och blev inblandade i den ena konflikten efter den andra, i en ökande rad krig, allt mot deras bättre bedömning/omdöme.
En omskrivning av historien. För sanningen är, och Kristol borde, om han hade förmåga att känna dylika känslor, skämmas över att säga något sånt här, vartenda ett av dessa krig var såna som USA avsiktligt och medvetet valde att bli involverade i. Omvärlden kan inte komma med moraliskt fördömande och att påstå detta är som att frikänna USA från allt ansvar menar Silber. Snarare ska vi se dem som räddande änglar som offrar sig? Och Kristol vill att amerikanerna ska se sig så också?
Vad som än händer så är det oundvikligt – även i framtiden? För det är ett faktum enligt Kristol att USA har det sort styrka, så antingen hittar det möjligheter att använda den eller så upptäcker omvärlden den. Silber menar att det är ju praktiskt för de neokonservativa; vad som än händer… För ”It just happened” och var bara USA:s ”bad luck”.
Silber skriver on religiös övertygelse, med allt vad det innebär, om statlig makt att tvinga folk att skriva under denna tro (de neokonservativas) och om en iver att omfatta en dominans över hela världen – men bara på de neokonservativas villkor. Och inga fördömanden eller analyser av detta är önskvärda eller ens möjliga menar han. Allt är ”oundvikligt”!!! Och inget av det kan hjälpas. Eftersom detta är faktum enligt Kristols sätt att se kan du lika gott acceptera det och njuta av det.
På detta sätt ger de neokonservativa USA ”the New Fascism” och på samma gång tillintetgörs intellektet, moral och förmågan att utvärdera alternativa sätt att agera. För enligt Kristol FINNS det helt enkelt inga alternativa sätt att agera.
Och budskapet är klart och tydligt anser Silber.
Hela essän finns på sidan: http://powerofnarrative.blogspot.com/2003_08_01_archive.html
06/05 19:46 at 19:46
PS. Oj, ursäkta, översatte nog litet snabbt!! Hoppas dock budskapet går fram ändå!?
Är på språng här!
Och, Kestin, jag beklagar din sorg.
15/05 18:01 at 18:01
Enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Sami_Al-Arian så är killen tydligen från Kuwait och inte palistinsk flykting.
Tydligen har han också erkänt delar av det han var anklagad för i en förhandling med domaren.
synd att jag inte sett dokumentären för att kunna jämföra
15/05 18:06 at 18:06
Larry:
Vet du hur det går till i USA när man ”kommer överens” med domaren? Jo, det innebär inte sällan att man erkänner en del, och kommer undan med lindrigare straff. Man behöver inte ens vara skyldig för att göra sådana överenskommelser i ett system där rättvisan, framför allt vad gäller färgade, inte är i närheten av det vi brukar betrakta som rättvisa. Många finner det lika gott att erkänna och vara säkra på ett tidsbestämt straff av rimlig längd, i jämförelse med att bli inlåsta på livstid på svaga bevisgrunder, alltså tills man dör, vilket en hel del oskyldiga blir i USA, liksom att man regelmässigt avrättar oskyldiga i denna demokratins och frihetens stamort på jorden.
15/05 20:09 at 20:09
Kerstin
Jag tror du skulle titta mer ingående på hur det går till i domstolen.
Sami hade en advokat och det är dessa två som går igenom bevisen och bedömmer sina chanser infär domstolen. Domaren har gjort exakt samma sak, och han brukar öppna med ett förslag för att slippa en lång och dyr förhandling.
Faktiskt sker väldigt många sådana överenskommelser i amerikanska domstolar.
Annika östberg och Tjock-Steffe är några kända svenska exempel
15/05 23:16 at 23:16
LarrY:
Jodå, jag vet hur det går till.
Sedan är det ju frågan om denne man är skyldig eller inte. Jag kan inte säga att jag vet säkert. Kan du?
16/05 00:17 at 00:17
Kerstin
Nej det skulle jag redan ha sagt, jag har absolut ingen aning om eller uppfattning om han är skyldig eller ej. Men de brott han anklagades för var så allvarliga att man måste ha en helt enig jury. Det misslyckades man med och hamnade i sk deadlock.
Antar att man gjorde uppgörelsen istället för att göra om rättegången.
Min hela poäng var att jag inte litar helt på en dokumentär oavsett hur välgjord den är.
Att granska fakta är viktigt och speciellt viktigt är det för mig när informationen stämmer med det jag VILL tro.
Det jag inte vill tro granskar jag som människa automatiskt mer kritiskt
16/05 02:52 at 02:52
Larry:
Man bedömer och antar också utifrån vilka kunskaper man har om området och mina kunskaper om amerikansk rättvisa är sådana att jag inte hyser sådär helt stor tilltro till den, i synnerhet inte efter 9/11, och i synnerhet inte när den tar sig an palestinier, eller svarta exempelvis. Men det börjar för övrigt även gälla min tilltro till svensk rättvisa.
16/05 23:31 at 23:31
Kerstin
Jag antar att du syftar ”the patriot act” och den är i mina ögon en mycket riskfyld lagsammling som verkligen kan sluta med ett samhällsystem typ fd Östtyskland. Jag tror inte vi har någon större åsiktskillnad om den.
När det gäller amerikansk rättvisa jämfört med det svenska systemet har jag mer förtroende för den amerikanska modellen med en jury.
Det är nog som du säger det beror på vilka kunskaper och erfarenheter man själv har
17/05 00:55 at 00:55
Larry:
Då tycks vi vara överens om två ting – det är trevligt.