Arkelsten inte den enda som inte kan sitt partis historia
Läser i Svenska dagbladet att Moderaternas partisekreterare, Sofia Arkelsten, inte kan sitt partis historia. Hon hävdade i en intervju för DN, om partiets nya ”idéprogram” att hennes parti varit med och infört allmän och lika rösträtt. I idéprogrammet skriver DN, står följande att läsa:
”Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.” (DN)
Läs artikeln i DN, den är obetalbar. Andra talade alltså om för Arkelsten att det där var fel för så här var det skriver SvD:
Allmän och lika rösträtt var den största politiska stridsfrågan i Sverige i början av 1900-talet. Demokratikraven kom från liberalerna och socialdemokraterna. Motståndet främst från förstakammarhögern (allmänna valmansförbundet).
Vid riksdagarna 1907-1909 beslutades om allmän rösträtt för män över 24 år vid andrakammarval. Förslaget kom från Arvid Lindmans högerregering.
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor vid riksdagsval och kommunala val infördes i Sverige 1918-21. Propositionen kom från den liberal-socialdemokratiska regeringen.
Och som DN påpekar, liberal då är närmast vänster idag.
Stackars Arkelsten blev nu tvungen att retirera. Man misstänker att hon gick till någon ”kunnigare” partikamrat och frågade och fick fel svar även från denne, vem det nu kan ha varit. Så här skriver SvD om retirerandet:
Bara någon timme senare tog hon tillbaka uttalandet men hänvisade till att Allmänna valmansförbundet var med och röstade igenom beslutet.
Dystert nog, för henne, tvingades hon ta tillbaka även detta påstående:
I ett mejl till TT, skickat via en pressekreterare, skriver Arkelsten:
”När det gäller frågan om rösträtt tidigare i dag var mitt svar förhastat och det blev fel. Jag är ledsen för det”. (SvD)
Dessutom har jag inget minne av att Moderaterna motarbetade aparheid, tvärtom, och inte heller att de arbetat för jämställdhet eller mot diskriminering tidigare och just nu motarbetar de jämställdheten igen både direkt och indirekt.
Arkelsten är förstås inte den första moderaten som visat upp en sådan okunnighet om sitt partis historia. För sex år sedan kunde man ana att inte heller hennes partiledare kände till sitt partis historia, fast den gången trodde jag bara att han ljög eller försökte hålla god min i elakt spel. Nu förstår jag att han nog bara var lika okunnig som Arkelsten. Så här skrev jag på G:a Motvallsbloggen den gången:
Moderatledare utan kunskaper om sitt partis historia
Den moderate partiledare, som i riksdagen igår undrade hur en partiledare för V kunde ha mage att, utan att skämmas, tala om demokrati då denne krävde folkomröstning om EU:s nya författning, är inte vidare kunnig om sitt eget partis smutsigt odemokratiska historia. Är man ledare för ett parti som motarbetade införandet av allmän rösträtt, som motarbetade kvinnlig rösträtt, ja som motarbetat allt det som gjorde att vanliga arbetande människor, de där som skapar välstånd genom att praktiskt producera livsförnödenheterna, fick anständiga levnadsförhållanden under 1900-talet, och som stött mängder av fascistiska diktaturer världen över, ska man kanske inte ta munnen så full. (Motvallsbloggen 30/4 2005)
Kanske dags att upprepa listan över allt det som moderaterna (som hette Allmänna valmansförbundet de första åren av 1900-talet och sedan Högerpartiet fram till 1969), var emot under 1900-talet, i synnerhet som de förefaller vara emot nästan allt det här fortfarande. Så här kommer listan i repris:
Från Motvallsbloggen 26/7 2010
De gamla Moderaterna/Högerpartiet röstade:
- 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
- 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
- 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
- 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
- 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
- 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
- 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
- 1927: Nej till folkskolereform.
- 1931: Nej till sjukkassan.
- 1933: Nej till beredskapsarbete.
- 1934: Nej till a–kassa.
- 1935: Nej till höjda folkpensioner.
- 1938: Nej till två veckors semester.
- 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
- 1946: Nej till fria skolmåltider.
- 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
- 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
- 1951: Nej till tre veckors semester.
- 1953: Nej till fri sjukvård.
- 1959: Nej till ATP.
- 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
- 1963: Nej till fyra veckors semester.
- 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
- 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
- 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
- 1976: Nej till femte semesterveckan.
- 1983: Nej till löntagarfonderna.
- 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
- 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
- 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
- 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
De Nya Moderaterna/Det Nya Arbetarpartiet röstade:
- 2006: Nej till gröna jobb.
- 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
- 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
- 2006: Nej till höjd a- kassa.
- 2006: Ja till sänkt a-kassa.
- 2006: Nej till höjd sjukersättning.
- 2007: Ja till sänkt sjukersättning.
- Vidare har man fördyrat medlemskap i A-kassan i första hand för dem som tjänar minst.
- Man har också satt en bortre gräns för hur länge människor får vara sjuka (dvs få sjukersättning) och sett till att det är lättare för företagare att avskeda sjukskrivna
- Man har sänkt skatter, men allra mest för de rikaste
- och fler för de flesta, eller många svenskar negativa beslut har tagits sedan 2007
Jag gissar att Arkelsten inte läser Motvallsbloggen men någon annan som gör det kanske kan skriva ut den här listan och ge den till henne som hemläxa så slipper hon göra bort sig på sitt partis historia någon mer gång, även Reinfeldt och Borg kanske kan behöva läsa listan.
/Kerstin
Länkar:
- ”Arkelsten förfalskar historien”, DN 24/10 2011
- ”M-program är en historieförfalskning”, DN 24/10 2011
- Rösträttens utveckling i Sverige, Wikipedia (Här finns en bra uppställning på rösträtts-och valbarhetsvillkoren och förändringarna av dessa. Men beskrivningen av rösträttskampen är tämligen lam och förenklad. Det framgår inte klart hur högern/de konservativa kämpade emot i det längsta innan de gick med på den allmänna och lika rösträtten 1917 (men med vissa undantag) och varför de gjorde det. De oenigheter om systemets utforming och implikationerna av alternativa system berörs nästan inte alls. Men de hade stor betydelse för var makten skulle komma att ligga och därför hade man svårt att komma överens. I denna kamp var det hela tiden de konservativa som bromsade. Kampen om allmän rösträtt pågick under omkring 30 år, och hade de konservativa, numer Moderaterna, varit föregångare så hade Sverige fått allmän rösträtt betydligt tidigare. Den första motionen i frågan lades 1889 men avslogs, här hade de förstås hängt på om de alltid varit för allmän och lika rösträtt.)
25/10 05:40 at 05:40
Tror du att hon är okunnig? Jag tänkte direkt att detta är pr-strategier: Kampen om verkligheten. Läser ett twitterinlägg, ung tjej som skriver: ”Arkelsten förklarar ju hur hon tänkte, trist när ngn historiker hakar upp sig istället för att inte se poängen!gäsp”. Arkelsten kanske lyckades ganska bra trots allt?
Lägg märke till skrivningen i SvD, som jag sett på annat håll nu:
”förslaget kom från Arvid Lindmans högerregering” om rösträtt för män. Och sedan kom förslaget om rösträtt för ”alla”, från liberal-socialdemokratisk sida. Som att det väger jämnt. Att insatsen från höger och vänster var lika stor. Det går att säga mer om retoriken i den korta texten.
Här om historia, moderaterna och pr:
http://www.fokus.se/2011/10/propagandaministerns-plan/
25/10 08:15 at 08:15
Du verkar vara en av alla de som i historieundervisningen enbart fått ta del av den socialdemokratiska versionen (den enda giltiga i dagens skola. Faktum var att vid sekelskiftet (1800-1900) var alla politiska partier för att allmän rösträtt skulle införas. Allt annat är lögn och (vänster) propaganda. Den konservative statsministern Erik Gustaf Boström föreslog 1904 allmänrösträtt för män, men förslaget stoppades av Kart Staaf, Liberalernas ledare.
det finns historiskt material att tillgå för den som har intresse
25/10 10:46 at 10:46
Och så har vi någon som läst historia och kommenterat listan. Finns det till exempel någon lag om avgiftsfria skolmåltider? Har någon SFS-numret? Eller har denna lista en drös ostyrkta påståenden?
”Mot allmän olycksförsäkring i arbetet 1916″
FEL! Det fanns ingen proposition om olycksförsäkring detta år. Och hur skulle det kunna ha gått till, mitt under brinnande krig?
Mot allmän och lika rösträtt 1918
FEL! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. År 1918 handlade det om den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare). När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
Mot 8 timmars arbetsdag 1919
RÄTT! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Följden blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig.
Mot dödsstraffets avskaffande 1919
Det är mycket möjligt, ja.
Mot kvinnlig rösträtt 1921
FEL! Högern var inte mot införande av kvinnlig rösträtt. (Det fanns enskilda högermän som var det, men det fanns motståndare i andra partier också.) Beslutet togs utan votering i riksdagen den 24 maj 1919.Beslutet togs 1919, men första valet där kvinnor fick rösta var 1921.
Mot allmänna folkskolan 1927
Den allmänna folkskolan infördes redan 1842. Vad du menar måste vara att de reformer som genomfördes var andra än de som högern föreslog. Det skulle vara som att säga att (m) var mot friskolor om de röstade för ett eget förslag för reglering om friskolor än det som regeringen lägger som proposition.
Mot statsstöd till sjukkassan 1931
FEL! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
Mot statsstöd till a-kassorna 1934
RÄTT! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter.
Mot två veckors semester 1938
RÄTT! Högern menade att detta var något för arbetsmarknadens parter att bestämma. (samma gäller senare liknande beslut, nedan)
Mot sänkt rösträttsålder 1941
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.) Vill också notera att det var samlingsregering år 1941.
Mot fria skolmåltider 1946
Någon lag — således riksdagsbeslut — om fria skolmåltider har inte heller funnits, utan de har hela tiden bekostats kommunalt. 1937-65 utgick ett statlig bidrag till skolmåltiderna.
Mot allmän sjukförsäkring 1946
FEL! Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.
Mot allmänna barnbidraget 1947
FEL! Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls enhälligt av riksdagen
Mot tre veckors semester 1951
Se 1938.
Mot fri sjukvård 1953
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.
Mot ATP 1959
RÄTT! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt den s.k. premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare pensionssystem.
25/10 17:01 at 17:01
Dordi Westerlund:
Ja, jag tror att hon faktiskt är okunnig, såvida inte både hon och resten av partitoppen är rent dumma, för de måste ju begripa att ett sådant flagrant sakfel kommer de att få äta upp – direkt. Även om inte alla i landet är kunniga om svensk modern historia så är somliga mycket kunniga och en hel del ganska kunniga.
Sen har du förstås rätt i att högern/Moderaterna, med hjälp av sina think tanks, ex. Timbro, sedan några tiotal år medvetet förvanskar vår 1900-talshistoria och försöker skriva om den så att den passar högerns agenda, som är densamma idag som i början av 1900-talet i stort sett.
Men listan är förstås förenklad och den handlar inte bara om propositioner eller motioner, som Gertkvist tycks utgå ifrån, i varje fall i vissa fall, som lagts i riksdagen utan om det politiska agerandet och de politiska striderna under den här tiden.
Erik Gertkvist:
Du får det att låta som om Sverige inte hade någon regering 1916 för att det var krig, men det hade vi förstås, och mycket riktigt den klart konservativa regeringen, men med en obunden statsminister, som satt då, lade nog ingen proposition om allmän olycksfallsförsäkring, men jag, som inte själv har sammanställt listan, gissar att ämnet var uppe då men inte kom så långt – vi hade ju inte allmän rösträtt än så risdagen representerade ju fortfrande bara de rika.
Statsminister under tiden 1914-1917 var Hjalmar Hammarskjöld, obunden konservativ, Hungerskjöld kallad för att han vägrade ordna ett mer allomfattande ransoneringssystem varför människor svalt. Detta resulterade i hungeruppror runtom i Sverige. Detta tillsammans med den ryska revolutionen och den tyska, som slogs ner, gjorde att företagare tvingade högern att gå med på en lag om allmän rösträtt. De ville ha kvar sina huvuden på axlarna. Det var alltså något partiet motarbetade ända tills företagarna kände att man stod med kniven mot strupen, då högern vek ner sig – till slut.
Så jo, högern motarbetade allmän rösträtt så länge man kunde och vågade. (Hammarskjöld var, apropås en annan diskkussion där en myckenhet av historieförfalskning förekommit, också ledamot av av styrelsen för rasbiologiska institutet 1921-1925.)
Men sen är rösträttsfrågan ganska komplicerad för rösträtten blev egentligen inte allmän och lika förrän 1945. Då först togs bestämmelser bort om att man inte fick ha skatteskulder inte fick ha kursat, inte fick vara beroende av fattigvården mm. Men som en mycket kort sammanfattning är listan korrekt här.
Och din beskrivning av vad det handlade om 1918 är missvisande, möjligen på grund av språklig otydlighet bara. Den fyrtiogradiga skalan hade införts långt tidigare (1867) och den betydde att endast de rikare hade rösträtt i kommuner och landsting. För att få rösta där skulle man äga en viss och för de flesta oöverkomlig summa pengar eller ett hemman av ganska högt värde. Det var den som liberaler och socialdemokrater samt övrig vänster ville ha bort till förmån för allmän och lika rösträtt för kvinnor och män.
Vi hade då en tvåkammarriksdag där första kammaren tillsattes av landstingen och i vilken endast en del byttes vid varje val, vilket ledde till att första kammaren blev bromsande. Enkammarriksdag fick vi först vid valet 1971.
Motståndet mot de allmänna försäkringarna handlade om storleken påbidragen, där högern ville ha sämre försäkringsstöd, vilket kan jämföras med vad man gör idag.
Och vad gäller skolmaten, så beslutades om statligt stöd till kommunernas skolmat 1946 men nu fick vi 1997 en lag om skolmat till alla i grundskolan (som del i skollagen). Det berodde på att riksdagen under den allmänna nedskärningen i kommunerna på 90-talet, ville förhindra att vissa kommuner tog betalt för skolluncherna i grundskolan. Socialdemokraterna tillsatte också så småningom en utredning om kvaliteten på maten för att förhindra att kommunerna serverade undermålig skolmat. Denna lag skulle träda ikraft i år. Jag vet inte hur den ser ut och om den faktiskt har trätt i kraft dock.
Fel, hävdar du att påstå att högern motsatte sig stöd till de ”frivilliga” försäkringskassorna, bara var mot ”omorganisationen av dem.
Om jag inte missminner så var det just det, de skulle inte bli allmänna och obligatoriska, bara de som betalade in frivilligt skulle ha sådan och med visst statligt stöd (rätta mig om jag har fel här). Även detta är något man kan jämföra med dagens högerpolitik som går ut på att försämra de allmänna sjukförsäkringen för att få de rikaste att skaffa sig privata sådana medan de sämre ställda får en mycket sämre sådan, eller i slutänden ingen alls i värsta fall.
För övrigt visar även du att högern tycker ungefär samma saker i det mesta fortfarande som i början av 1900-talet.
25/10 19:13 at 19:13
Peter Jacobsson:
Ledsen, din kommentar missade jag att svara på. Men här kommer mitt svar: Bra, ta fram det där materialet, eller tala om var man hittar det så ska jag läsa det.
25/10 20:31 at 20:31
Tack för kommentaren. Jag tror att det som händer nu är mycket viktigt. Jag tänker så här: Om Arkelsten vore ensam om sina åsikter, skulle jag tro att hon var okunnig, men de ligger ganska väl i linje med det nya partiprogrammet, hon går däremot längre. Redan när m skrev partiprogrammet så måste de ha räknat med att det skulle komma reaktioner. Vilket det gjorde direkt, bland socialdemokrater, som talade om historieförfalskning (se AiP). Så vad är planen?
Låt oss säga att Arkelsten verkligen är okunnig: Varför lyfter man fram en person på en så hög position, som är så okunnig (och inte läser på)? Sånt kan man ju bara spekulera i förstås. Men i varje fall, Sveriges historia har börjat diskuteras, och ifrågasättas. Det öppnar ju en möjlighet för att ändra den. Nu har den blivit en ”fråga”. Nu har den etablerats på dagordningen. Jag tror att m kan komma att förlora på det, historien ligger dom i fatet. Men enligt artikeln på Fokus verkar de ändå försöka med just detta, att skriva om historien.
Här kommer (redan) en artikel på SvD Brännpunkt ”Sorgligt att Arkelsten backade från sannningen”. Historiker.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sorgligt-att-arkelsten-backade-fran-sanningen_6580749.svd
25/10 21:07 at 21:07
Dordi Westerlund:
Ja har läst artikeln i Fokus nu. Det var en bra artikel. Tack för länken. Och vad gäller Arkelstens kunskaper, jag tror hon är okunnig faktiskt.
Det är visserlligen som man säger i artikeln i Fokus att upprepar man samma påståenden tillräckligt många gånger, nöter in det hos folk, så blir det till slut en sanning i folks medvetanden.
Men – om hon vetat att hon ljög och hade räknat med att det bara är nu i början som någon kan komma att protestera mot lögnerna M serverar och vill hamra in i svenska folket, då hade topparna i partiet säkert medietränats att svara direkt och rappt på sådana där frågor som den Arkelsten stöp på. Det har inte skett för då hade hon inte gjort bort sig så rejält utan fått träning i att slingra sig. De flesta journalister är inte kunniga nog – de heller, att klara av medietränade politiska slingerbultar.
M har ju sin Slingerman att träna dem eller organisera en sådan träning
Varför lyfter man fram en så okunnig person? De som lyfter är lika okunniga de. Kunskaper står faktiskt inte högt i kurs inom borgerligheten. I högern har den aldrig gjort det, folkpartiet däremot har gjort en total högergir och övergett sin tidigare tradition av att sätta kunskaper i centrum. Det gör de numer bara i retoriken. Moderaterna gör inte ens det.
Ska läsa på din länk nu, verkar ju vara en sådan där länk som besannar det jag säger här om högern för det finns bara en av två möjliga förklaringar här, 1) kunskap visst – kombinerad med ren ohederlighet eller 2) okunskap.
25/10 21:59 at 21:59
Dordi Westerlund:
Har läst din senaste länk nu och undrar förstås vad historikern ifråga döljer, när han säger att:
Men, rösträtten underordnades krassa partitaktiska hänsyn och sossar och liberaler fällde förslaget genom att kräva fortsatta majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket alla insåg skulle utradera AVF inom en snar framtid. Förstakammarhögern röstade därför ner förslaget.
Alltså, nu handlade valreformen 1907 inte om allmän och lika rösträtt, inte ens för män. Detta lindar historikern in med följande:
Rösträttsreformen 1907 sänkte också de inkomstbaserade rösträttskraven till kommunerna och innebar därmed även i praktiken en utökning av rösträtten även till den indirekt valda första kammaren.
Det här är inte vad vi vanligen menar med allmän rösträtt för det handlade uppenbarligen fortfarande bara om en begränsad sådan, för folk med viss förmögenhet, även om man nu krävde lite mindre av den varan.
Här hittar jag en lite mer utförlig redovisning:
http://martinandreasson.wordpress.com/2010/07/22/apropa-statsministerboxen-lindman-staaff-och-rostratten/
Författaren/bloggaren avslutar sin redogörelse med:
Men 1909 års rösträttsreform handlade i väsentliga delar inte om att ta ett kliv mot full demokrati, utan om att skapa konservativa garantier mot demokrati. Den ska inte skönmålas.
Kommentarerna är också mycket intressanta. bör också läsas alltså.
Nog får jag det till att högern/de konservativa försökte stoppa en allmän, för att inte tala om lika rösträtt så långt de kunde.