Det påstås alltid, envetet och årtionde efter årtionde, att vi inte påverkas av massmedia, av filmer, av vad vi ser och hör på TV. Detta är rent obegripligt och den enda förklaring jag kan finna till att massmediafolk envisas med att hävda detta år ut och år in, är att många journalister själva är djupt involverade i medveten påverkan av oss, och om de inte tjänar massor med pengar på det just nu, så hoppas de kunna göra det i framtiden om de sköter sina kort väl.

Det finns forskningsresultat som tyder på att barn och ungdomar tar direkt intryck av vad de ser på film eller på TV. Stora företag, liksom politiska partier numer, använder sig av experimentpaneler för att ta reda på hur budskap ska föras ut för att få bäst effekt på publik och tittare. De lägger ner ofantliga summor på reklam för att påverka oss att köpa deras produkter, respektive att rösta på dem. Det kan visas hur stora kampanjer ger ganska snabb effekt i försäljningsstatistiken och i opinionens åsikter.

Så låt oss sluta hävda att vi inte påverkas av någonting och att ungdomar inte tar intryck av det våld de ser och hör om, i massmedia och på filmduken. Det gör de, ja det gör vi allihop, och allra mest som barn och ungdomar. Inte minst tycks journalister och kulturpersonligheter göra det, just de där som hävdar att vi inte tar intryck alltså.

Senast igår lyssnade jag på radions program Kulturfredag där kända personer inom kultureliten vittnade om sin tjusningen av våld, i olika former. Ernst Brunner fick förklara varför han är så förtjust i boxning och hans förklaring var i stort sett ett sammandrag av fascismens essens, uttryckt i poetiska och förförande ordalag. Det handlade om att få kontakt med det mest grundläggande inom oss – våldet alltså. Det handlade om en världsbild enligt vilken allting började som allas krig mot alla. Journalisten som ledde programmet, berättar sedan om hur hon hade maffianbossar som hjältar som liten och hur hon drömde om att en gång själv bli maffioso.

Människan är det mest påverkbara djuret av alla. Vore vi inte det skulle vi aldrig ha sett den utveckling vi har sett de senaste 10.000 åren. Då skulle de uppväxande generationerna inte ta lärdom av de äldre, inte kunna föra vunna landvinningar vidare. Vore vi inte det skulle skolor vara meningslösa och alla försök att uppfostra barn skulle vara totalt bortkastad energi.

Porr och våld, modersmjölk för dagens barn och daglig föda för ungdomen, så vad förväntar vi oss?
De senaste 15 åren har porrindustrin exploderat och det tycks som om alla ungdomar idag ser på porrfilmer och dessa har tydligen blivit allt grövre. Ingen kan inbilla mig att unga männskor inte påverkas av vad de ser, och att dessa filmer inte förgrovar deras inställning till relationen mellan människor och till sex och relationen mellan könen. Dessutom matas vi alla ständigt med våldsfilmer där våldet blir allt vidrigare. Samtidigt får vi läsa och höra om faktiskt utövat vidrigt våld mot människor, inte minst mellan ungdomar, som senaste veckornas nyheter omvittnat.

Frågan är vad vi kan göra för att motverka den fullkomliga störtflod av våldsromantik och hårdporr som skjöljer över ungomarna idag, för att få dem att förstå vad det faktiskt handlar om. Jag vet inte, men fick tips om en hemsida om pedagogiskt material för skolorna om problemet. Det är ”Forum för levande historia” som står bakom detta material, och även om jag inte kan säga att jag uppskattar denna institution så tycks denna satsning i alla fall vara behjärtansvärd.

Här ett exempel på diskussionsunderlag för skolelever.

20/10 sände P1 en radiopjäs om tingsrättens behandling av stureplansprofilerna. Det finns inte ute på nätet ännu (återkommer med länk till programmet då det lagts ut där), men det sänds i repris söndagen 21/10 kl. 16.30.

Länkar
– Spelar roll
– I kulturens våld” Kulturfredag, sr, P1
– Sr, tablå: Vad är våldtäkt, sr. P1, (återkommer med länk till programmet)