Lars Vilks vill göra musical av Muhammed som rondellhund, läser jag i DN. Han funderar på att kalla musicalen ”Dogs”, sägs det.

Varför kommer jag att tänka på Cabarét, en av de där underhållande musikaliska drifterna med judar som framfördes i Tyskland under det glada och dekadenta 20-talet?

Varför kommer jag att tänka på propagandafilmer från Nazityskland, med råttor och kackerlackor?

Varför får Vilks, och hans anhängare och försvarare, mig att tänka på den tyska kulturelitens antisemitism under 20- och 30-talen, de där som uttryckte sin antisemitism verserat och förment seriöst alltmedan de överlät åt den råa nazipöbeln att uttrycka den öppna otyglade varianten, att misshandla judar och slå sönder deras butiker och ägodelar?

Varför äcklar mig Lars Vilks, liksom alla de där som försvarar honom och hans tilltag och som tycker att hans förhånande av islam, och därmed av muslimer, är såå ytterst viktigt – just nu – ja ”bara” som försvar för det fria ordet alltså?

Än en gång: Man kan fördöma Vilks tilltag och agerande utan att kräva censur eller förbud – om nu någon har missat det. Och man behöver inte ställa upp och serva honom med plattformar för framförandet av hans vidriga hånfullheter.

För att läsa mina tidigare inlägg om saken: Skriv in Vilks i sökfältet överst till höger.

Länkar:
Vilks gör musikal av rondellhunden, DN
Heroisera inte Muhammedtecknarna, DN-
Vilks Muhammedhund blir forskningsprojekt, DN