Även jag måste väl kommentera nomineringen av Mona Sahlin, trots att jag egentligen inte vill göra det och trots att jag inte tror på att hon verkligen blir en sådan förrän hon är formellt vald. Och nej, jag vill inte se henne som partiledare för socialdemokraterna, men jag vill inte heller se Nuder, Östros eller Bodström.

Hon drar kvinnor säger man trosvisst. Jag garanterar att det finns ett inte ringa antal kvinnor, lågavlönade sådana, som förargade sig ordentligt över hennes slarv för 12 år sedan, och som inte har glömt att hon inte betalade sina räkningar, att hon lånade pengar från riksdagens konton. Där satt hon med en lön, om jag inte missminner mig, på omkring eller drygt 40.000/månad, som var en hög lön på de tiden, och kunde inte hushålla så att lönen räckte månaden ut trots att hon dessutom hade en make som också var högavlönad. Hennes slarv och slösaktighet var med andra ord ett rent hån mot alla lågavlönade kvinnor.

Jag tror vidare och dessvärre, att situationen i svensk politik just nu, med två stora politiska block som båda ligger lite till höger om mitten (mätt med traditionella mått), vilket Mona Sahlin idag visade att hon också gör, kommer att få ödesdigra konsekvenser.

När det närmar sig nästa val och många väljare inser att inget av de etablerade partierna kommer att se till att fördela landets tillgångar mer rättvist, då kommer många att strunta i att rösta och fler kommer att rösta på SD i ren protest. Båda grupperna gynnar SD. Så min spådom är att SD kommer att ta plats i Sveriges riksdag vid nästa val.

Nu bäddar man nämligen för populistiska missnöjespartier även i Sverige, de där man berömt sig av att inte ha haft tidigare, och många politiker drar sina strån till stacken just nu – på flera olika sätt. Jag bara hoppas att jag får fel men jag är övertygad om att det ska hända något ganska uppseendeväckande, eller omvälvande, för att vi inte ska få se det resultatet efter nästa val.