"Könskriget" fälldes för bristande opartiskhet
Via ”Jennys blogg finner jag dokumentet i vilket TV-filmen Könskriget” fälls av granskningsnämnden. När man läser beslutet får man bekräftat att programmet var just så vinklat och missvisande som man misstänkte redan när man såg det. Jag kan bara rekommendera läsning av beslutet.
Programmet fälldes för bristande opartiskhet och för utelämnande av sakförhållanden som var relevanta i sammanhanget, däremot fälldes det inte för integritetskränkning. Sveriges Television ska, enligt beslutet, på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
Alla de som då skrek om kraftfulla åtgärder mot kvinnojourerna och som startade en formlig häxjakt på Eva Lundgrens m.fl forskning har anledning att skämmas en aning i och med detta beslut. Allra mest borde SVT och TV-filmmakarna skämmas. Man har med detta program förorsakat många enskilda och oskyldiga människor stor skada och mycket lidande. Denna skada och detta lidande omintetgörs dessvärre på intet vis av granskningsnämndens beslut. Upprättelse är något som inte finns i det verkliga livet. Sådan finns bara i sagorna.
22/03 19:11 at 19:11
Programmet gjordes väl av en av alla de vänstervridna reportrar som dväljs på SvT. Vi får ju alltid höra att alla journalister är vänstervridna. Fast i själva verket räknas det som vänstervridet att berätta sanningen…
22/03 22:53 at 22:53
Kerstin –
Jag minns en massa debatt som följde på Könskriget, med en del seriösa inlägg och en del rabiata. Men jag såg nog ingen som i den debatten ”skrek på kraftfulla åtgärder mot kvinnojourerna”. Kan du så här i efterhand peka på och gärna länka till något eller några sådana inlägg?
Och även om universitetets tilltag med en granskningsgrupp för just henne var ordentligt tveksam – uppfattar du det inte som om Lundgren i sin forskning drar väl omfattande slutsatser utifrån ett väl snävt underlag?
Jag tycker uppriktigt sagt inte att de som ville ha en debatt om rimligheten i en del av extremfeminismens slutsatser behöver skämmas så mycket. Alla ismer som jag känner till löper en risk att urarta i extremism och avart. Även om Könskriget (i likhet med liknande reportage om t.ex. valstugerasism och muslimsk skolaga) till sin form är osaklig och insinuant, satte det igång ett välbehövligt samtal och satte fingret på en del avartstendenser inom feminismen. Också i detta samtal kunde man höra en och annan avartsagitator, men det i sig kan knappast utgöra grund för att hävda att debatten aldrig borde ha förts.
22/03 23:13 at 23:13
Med risk för att bli censurerad, så vill jag ändå påtala att du har fel i sak. Programmet fälldes inte för ”utelämnande av sakförhållanden”, vilket tydliigt framgår av det dokument du länkar till.
Fällningen gäller enbart beskrivningen av äventyret (läs: kidnappningen) med Bellas vänner, där de som utförde kidnappningen så här i efterhand naturligtvis blånekar till allt och förnekar de vansinnigheter som gör att de framstår som feministiska dårar. Det framgår också av beslutet att de inte ville medverka vid toillverkningen av programmet – kanske för att deras uppgifter då skulle kunna kontrolleras och bemötas.
En vän till mig kunde beskriva programmet så här:
”Som vanligt finns det olika sätt att berätta en story. Visst är det hela mycket rubbat – jag har varit inblandad i historien som berättar om tjejerna på flykt. Jag kan varenda detalj och varenda namn och kan därför avslöja att i stora drag är historien sann.
Jag kan även berätta att ROKS har dragit igång ett stort maskineri för att få ut ”sin sida av storyn”. Eftersom de har ett väl utarbetat kontaktnät får de hjälp av diverse journalister och även av krafter i det politiska etablissimanget.”
Men jag kan förstå att du gärna vill ha kvar din föreställning om att medierna är högervridna och antifeministiska, och det fastän vi kan se sådana program som Jobba Jämt, Kd och börfaktorn och The Awful Truth med vänsterextremisten Michael Moores lögner på bästa sändningstid.
Värt att notera i beslutet är att ingen kritik riktas mot framställningen av ROKS och Eva Lundgren, utan bara den tidigare kritiken att ”framställningen inte var fullständig” som inte ens ledde till en fällning finns. men programmet var inte menat att ge en fullödig bild av ROKS verksamhet eller Eva Lundgrens forskning, utan menat att ge en bild av deras manshat, bristande verklighetsförankring och eextremism. Programmet var därför lika bristfälligt som Janne Josefssons valstuge-raffande, där moderaternas politik inte beskrevs fullödigt.
Upprättelse? För vad? För att deras manshat avslöjades?
Nej. Evin Rubar borde få fler jämställdhetspris och pengar till en uppföljare som avslöjar ännu mer manshat och undermålig forskning bland feminister. Varför inte en gång för alla avslöja myten om att kvinnor skulle misshandla sin partner mindre än män?
23/03 03:27 at 03:27
Simon:
1: Visste inte att du var med i syföreningens vänner.
Men jag såg artiklar om krav på indragna medel till kvinnjourerna. Tänker dock inte lägga ner energi på att hitta dem igen.
2: Nu vet jag inte hur vanliga de underliga föreställningar som framfördes i programmet ”Könskriget” var inom ROKS, men var det vanliga så fanns det förvisso skäl att diskutera och kritisera dem. Dock borde programmet ha varit mer nyanserat trots detta.
Vad gäller Lundgrens forskning så har jag inte läst mer av henne än ”Slagen dam”, som jag inte finner några som helst skäl att rikta allvarlig kritik mot, som jag redovisat tidigare på denna blogg.
23/03 10:20 at 10:20
Kerstin –
Jag vet inte om syföreningen var ironiskt menad, men jag är definitiv vän av kvinnojourernas verksamhet i alla fall. Som princip. En kvinna som blir misshandlad av någon närstående kan verkligen behöva omvärldens stöd och skydd – det har jag tyvärr själv sett på aldeles för nära håll. I dagsläget är detta stöd och skydd sorgligt eftersatt hos de ”samhällsinstitutioner” som är satta att tillhandahålla det.
Men jag blir tveksam till de av kvinnojourerna som ger stödet till de behövande kvinnorna inom ramen för ett skuldbeläggande av män som kollektiv. Jag har själv försökt engagera mig i en kvinnojour och stödja verksamheten, men fått veta att jag inte är önskad, på grund av mitt kön. Jag kan tänka mig att för enskilda kvinnor kan åsynen av män direkt efter en misshandel förknippas med så mycket obehagligt att det kan vara vettigt att hålla männen borta just där och då. Men målsättningen för verksamheten borde väl ändå vara att hjälpa den misshandlade tillbaks till ett juste liv. Och det skulle jag säga innefattar att kunna skilja på den individ som slagit henne – och andra människor som råkar vara födda med samma atribut.
Världen har sätt många försök att bygga samhälsmodeller som kollektivt nedvärderar och skuldbelägger människor utifrån egenskaper de fötts med eller på annat sätt förknippats med. Däremot tycker jag att sådana ideologier passar dåligt in i vår tid – inte minst baserat på de historiska erfarenheterna.
23/03 15:25 at 15:25
Eva Lundgrens ’forskning’ !?
Den handlar väl främst om hur hon tolkar intervjusvar som bara hon har hört. Dessutom har samma ’intervjusvar’ vid olika tidpunkter tolkats olika, mer skruvade ju längre tid hade förflutit sedan intervjun gjordes.
’Slagen dam’ var ett beställningsverk av Margareta Winberg. Hon bokförde knuffar i krogkön, och nedsättande ord inne på krogen i samma kolumn som systematisk misshandel under lång tid i egna hemmet. Allt får att få upp %-en på det hur många kvinnor blivit utsatta för våld och kränkta av män.
Vidare handlade könskriget just om denna osunda ordning: Att en minister fördelar anslag till ’sina’ favoritforskare som levererar önskvärda beskrivningar av ’problemet’ som rättfärdigar pengar till verksamheter som skapar bilden av att problemet är just så som man beskrivit.
Möjligen missade du det mer subtila innehållet. Dom flesta som varit kritiska mot TV-programmet loggade ur redan när de uppfattade man inte var ohöljt positiv till all verksamhet som påstod sig värna om och hjälpa kvinnor som det är synd om.
Att reportaget ramades in med suggestiva bilder och musik som så ofta görs, och att budskapet gjordes nästan övertydligt tycker jag är synd, men det är inte annorlunda än andra liknande program. Vem kan minnas något program av/med Janne Josefsson där denna INTE med egen röst har dunkat in budskapet med multipel-repetition till samma bilder?
För övrigt är kritik av sorten ’man borde rapporterat något annat’ eller ’det finns andra saker, som är bra, i andra sammanhang’ lite väl naiva. För er som inte uppfattade det handlade reportaget om en väldigt osund kultur bland ett antal centrala aktörer med mycket inflytande över politk, forskning och pengar och tillsättningar osv.
Det handlade inte om Kvinnojourer. Att där fanns sådana som under ett tag fick sina anslag innefrysta är sant. Detta belsutades av lokala politiker som väl fick panik och ville kolla en extra gång. Inget fel i det, men kanske synd om det inte hade skett tidigare, och även om det ställde till förtret i verksamheten. Men inte dök där upp några seriösa krav på att medel till kvinnojourer skulle dras in, per automatik. Det var ROKS som granskades, det är något annat.
En sak till: En av ledamöterna i granskningsnämnden är aktiv inom ROKS, dvs var jävig.
Men på det hela taget tycker jag att där bara har kommit gott ur dessa två program. Lite sårad stolthet är nog som mest nyttig just där den uppträdde!
23/03 16:33 at 16:33
Jag tänker inte gå i polmemik här utan hänvisar till mina tidigare inlägg i saken.
26/03 23:05 at 23:05
Jag får en tanke att Bachner hamnat i en liknande situation som Lundgren – när ett material och slutsatserna av det ifrågasätts… Och så tänker jag att rötägg finns det väl i de flesta organisationer – och det är ju rätt att det kommer fram på ett eller annat sätt så att det blir lite vettigare ordning… Och TV-mediet är nu som det är – det är i mina ögon inte ens värt att ha en TV… Så jag har inte sett programmet…