Min mamma är dement. Jag har kämpat som ett lejon för att hon inte skulle drogas ner till ett totalt hjälplöst kollie och får med jämna mellanrum mejl, senast idag, från människor som har samma erfarenheter som jag av åldringsvården, att den mest handlar om att med hjälp av droger förvandla äldre människor till lik!

Har du någon dement anhörig, läs då min berättelse om min mamma. Kanske kan den hjälpa dig att förhindra att dina egna äldre anhöriga drabbas på samma sätt. Jag garanterar, min mammas öde, tills jag satte stopp för eländet, är det normala, inte undantaget, inom åldringsvården.

Det måste bli ett stopp för denna biokemiska misshandel av de äldre. Ibland är det närmast en fråga om biokemisk tortyr av äldre människor. Jag har sett andra äldre dö en mycket plågsam död på grund av neddrogningen av dem.

Här kan man läsa mer om saken:
Äldre dör av biverkningar
Läkares förskrivning till äldre undersöks
Flest läkemedelsfel hos yngre äldre

Jag väljer att också lägga ut Agnetas kommentar som vanligt inlägg. Hon är inte ensam om att ha upplevt liknande effekter av de här preparaten.

Agneta skriver:

.
Kerstins tillägg: här finns ännu en kommentar från en som har samma erfarenheter som Agneta (kommentar nr. 9) och här finner man samtliga inlägg jag skrivit om saken på nya Motvallsbloggen

OBS, och även om det framgår av texten ovan: Det är livsfarligt att sluta abrupt med SSRI och Benso. Vill man sluta äta dessa medel ska man se till att få sakkunnig hjälp med den saken. Medlen måste trappas ner oerhört långsamt!

Nu ska kvinnor äta SSRI mot PMS också. Fantastiskt, SSRI är bra mot allt, från nackspärr och ryggont över depression och ensamhet till PMS.

För bara några år sedan hävdade läkarkåren att SSRI var så bra, för med de här nya antidepressiva medlen hade antalet självmord minskat. Nu ökar antalet självmord igen, bland yngre människor, som i allt högre utsträckning förskrivs dessa medel. Dessutom har sjukskrivningar och förtidspensioneringarna, p.g.a. depression, ökat ordentligt de senaste fem åren, framför allt bland unga kvinnor, som i allt högre utsträckning får SSRI.

Med samma logik här som läkarna använde när de hävdade att självmorden gick ner p.g.a. SSRI, nämligen samtidigt uppträdande av två fenomen (ökad förskrivning av SSRI – minskad självmordsfrekvens), så kan vi alltså dra slutsatsen att det ökande antalet förtidspensioneringar och det ökande antalet sjukskrivningar, p. g. a. depression, beror på att alltfler ställs på SSRI (ju fler som får SSRI, desto fler deprimerade och förtidspensionerade) – eller?

Om inte annat kan man med fog undra hur det kommer sig att så många fler lider av depression idag och blir förtidspensionerade på grund av sådan, när undermedel som SSRI finns att tillgå och när alltfler äter dessa medel? Blir de aldrig botade från sina depressioner någon gång? Hur bra är då de här preparaten?

Nu säger man på P1, ekot, att man opererar in en sond (peg) för att föra in näring direkt i magsäcken på gamla människor med sväljproblem, för att de därmed passar bättre in i äldrevårdens rutiner. På somliga sjukhem kräver man detta för att ta emot strokepatienter från sjukhusen påstår läkare på sjukhus i Stockholm, och det handlar inte sällan om patienter som kan börja äta själva igen inom några veckor efter en strokebehandling, men som behöver matas under den tiden.

Nu förhåller det sig dessvärre också så, vilket man inte talar om emellertid, att somliga gamla kan få allvarliga sväljproblem av de lugnande medel och sömnmedel som man stoppar dem fulla av.
Min gamla mamma började få sväljproblem efter några månader, under vilka man gav henne alltfler sådana här preparat, tills hon var så illa däran att hon gick runt och stoppade undan tuggorna lite här och där, eftersom hon inte kunde svälja. Det berodde på demensen hävdade läkare och sjukvårdspersonal, men sedan jag tvingat dem att sätta ut de här preparaten, upphörde mammas sväljproblem som genom ett trollslag!

Man finner inte ord för den nonchalans och okunnighet varmed gamla och sjuka människor behandlas idag. Mitt råd till alla anhöriga som har äldre föräldrar eller släktingar i äldrevården, är att noga kontrollera alla ”mediciner” som sätts in, och att själva dels ta reda på vad för slags preparat det handlar om, dels vilka biverkningar som kan uppträda (de uppträder för det första inte hos alla patienter och dessutom kan det dröja flera månader innan de börjar uppträda) så att man själv känner igen allvarliga biverkningar. Man kan inte räkna med att läkare eller vårdpersonal ser, eller bryr sig om den saken.

PS: Slår man på sväljproblem/lugnande på Google, finner man ett antal sidor som berättar om det här problemet.

Vidare: 5% dör av peg-operationen (inopererande av sonden) och dryga 40% får komplikationer av operationen, sades också i ekot i morse.
20% av alla äldre som får sjukhusvård behöver denna vård på grund av de biverkningar som drabbar dem av felaktig medicinering.
Jag har sett dem, de där äldre dementa som fallar, bryter sig, som är blåslagna i ansikten och på kroppen och som faller på grund av att de de drabbas av yrsel av de lugnande preparat och sämnmedel som man ger dem. Jag har sett dem drogas ner till en av allt att döma plågsam död efter en höftledsoperation.

De senaste månaderna har alltfler fått upp ögonen för det faktum att många gamla medicineras sönder, till stora och onödiga samhällskostnader och till stort lidande för de gamla själva och för deras anhöriga. De gamla får mediciner som de ramlar och bryter lårbenshalsen av, de får mediciner som gör dem så oroliga att de inte kan sitta stilla, de får mediciner som gör att de drabbas av sväljproblem och inte kan äta mm mm. ( här en av de många artiklar som publicerats om saken på sistone).

Det dystra med alla dessa artiklar är att man ständigt lägger ansvaret i tomma luften. Man menar nästan alltid att problemet förorsakas av att många gamla har för många förskrivande läkare där den ene läkaren inte vet vad den andre gör, varför det inte blir någon kontinuitet i medicineringen och utvärderingarna av förskrivningarna uteblir. Det kan förstås förhålla sig så på somliga ställen, men det finns också ganska många exempel på hur en och samma läkare bara vräker på gamlingar mer och mer olämpliga mediciner och hur de försöker medicinera bort biverkningar av en onödig medicin med en annan lika onödig sådan och hur de gamla i stort sett faller samman av just medicinförgiftning. Jag har sett det här, på nära håll, ett antal fall, men kan förstås bara skriva om min egen gamla mamma och om vad som drabbade henne.

Hur vore det att erkänna att ett stort antal läkare endera inte vet, eller inte förstår vad de sysslar med eller – ja vad ska man tro om man inte frånkänner dessa läkare insikter om de åtgärder de sätter in?

Jag har skrivit om det här förr (på gamla Motvallsbloggen) och kommer att fortsätta att skriva om det eftersom problemet är enormt och så förfärligt att de flesta inte ens kan ta in denna sanning, och eftersom våra myndigheter inte tar problemet på allvar. Somliga människor tar livet av sig för att de inte orkar med biverkningarna och för att de inte förstår vad det handlar om.

En del människor får alltså hemska och tydligen plågsamma biverkningar av SSRI. Det är dags att man erkänner detta även i Sverige, men här är det nästan tyst som i graven om problemet och när människor beklagar sig över biverkningar vägrar deras läkare att tro dem och skriver istället ut högre doser av de preparat de inte tål, eller skriver ut flera medel av samma slag, alternativt skriver ut andra lugnande medel att ta dessutom, som bensodiazepiner eller antipsykotiska medel vars biverkningar i vissa fall också är gräsliga.

Jag har sett verkningarna av de här medlen, på min gamla mamma som inte tål dem, och på andra gamlingar i hennes omgivning. Somliga har dött plågsamma dödar på grund av dem, men de läkare som skriver ut medlen ser inga problem! De är helt förblindade och läkares i allmänhet kunskaper om medicinhistorien är förfärande låg, för att inte säga obefintlig.

Det allra värsta är att somliga som äter SSRI-preparat inte tar livet av sig själva utan av andra under inverkan av de här medlen, eller på grund av att de inte klarar av att sköta intagen av dem. Hur många människor ska dö i onödan innan ansvariga myndigheter i Sverige reagerar? I USA börjar vissa läkare och forskare acceptera att en del människor blir våldsamma av SSRI och begår mord på grund av de här medlen. Man hittar otaliga vittnesmål på nätet om hur människor som börjat äta SSRI plötsligt blivit aggressiva och mordiska.

När jag, som känner till hur somliga kan reagera på SSRI och antipsykotiska preparat, läser om Anna Linds mördare, ryser jag.
Dog Anna Lind för att läkemedelsföretagen bara är intresserade av att hösta in gigantiska vinster? Jag kan inte undgå misstanken om att så var fallet.
Sätts människor i fängelse eller straffas för vansinne som de drogas till av läkare? Ja, troligen är det så i vissa fall!

Går man igenom de spektakulära våldsbrott som begåtts i landet de senaste 10 åren, finner man att förövarna nästan alltid har haft kontakt med läkare pga ”depressioner” och direkt eller indirekt antyds att de ätit antidepressiva eller lugnande medel och SSRI får man för minsta lilla sorgsenhet idag eller för besvärande nageltrång.
Det antyds alltid i massmedia att det är psykisk sjukdom som är orsaken till illdåden, medan mycket tyder på att orsaken är de antidepressiva medel som de här människorna ofta har stått på och som de snedtänt på.

Den massförskrivning av de här preparaten som vi ser idag är rena vanvettet! Men det medicinindustriella komplext tjänar ofantliga pengar på preparaten och på dåligt utbildade läkare som saknar förmåga till kritiskt och vetenskapligt tänkande! Sanningen om de här preparaten är att man inte vet hur de fungerar!

OBS! Det är livsfarligt att sluta abrupt med SSRI och Benso. Vill man sluta äta dessa medel ska man se till att få sakkunnig hjälp med den saken (vilket inte är så enkelt eftersom läkare inte erkänner problemet). Medlen måste trappas ner oerhört långsamt!.