Forskning/vetenskap&Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia02/04 17:28

Lite spridda tankar här:
Varför har jag inte skrivit så mycket på sistone? Jo, delvis på grund av att somligt i mitt privatliv tagit en större del av min tid (inte minst valpen som jag köpte i höstas, som emellertid börjar bli stor nu) men framför allt för att jag till slut inte orkade skriva om allt det som gör att jag känner att jag lever i en gigantisk och ond dröm.

Det tar på krafterna och psyket att inse vad våra politiska ledare ställer till med, alla massmord, allt förtryck, allt krigande som de iscensätter, för att inte tala om hur nedslående det är med den enorma propaganda de utsätter oss för för att vi inte ska inse detta, och att se hur de allra flesta går på denna propaganda.

Jag har ju åter och återigen undrat, här på bloggen, om våra journalister är okunniga eller köpta. Man vill ju inte tro det senare så till slut börjar man, för att inte helt tappa tron på mänskligheten, tro att de är lika okunniga och lika lurade som vi andra, av vad deras kollegor skriver och av vad politiska organ sprider ut. De får sin information från stora nyhetsbyråer som behärskas och styrs av de ekonomiska eliterna.

Jag har också tidigare skrivit att det typiskt mänskliga, det som skiljer oss från alla andra djur är vår enorma benägenhet att följa alla andra, att låta oss manipuleras av språket, kort sagt att låta oss indoktrineras. Vi har också en stark tendens att låta oss luras så effektivt av språket att vi tycker oss se vad auktoriteter säger åt oss att se.

Våra styrande har en hel kader av samhälls- och betéendevetare som talar om för dem hur man på bästa sätt får människor att acceptera vad de säger och gör. De experimenterar med olika grupper av människor, som får höra olika historier, eller samma historia uttryckt på olika sätt och sedan mäter man vilken version som påverkade, övertygade människor effektivast. Utifrån de kunskaper om människors reaktionsmönster man får, skriver sedan politikernas talskrivare politikernas tal.

Vidare vet vi att de flesta av oss tenderar att tro gott om våra medmänniskor, att lita på dem. Om ingen litar på någon annan hamnar vi ett samhälleligt helvete. Som de sociala djur vi är vill vi inte hamna i den situationen att vi misstror alla våra medmänniskor. Därför litar vi på folk ända tills de eventuellt visar sig vara opålitliga. Då slutar vi lita på den som avslöjar sig som lurendrejare men vi fortsätter att lita på de andra människorna. Det ska till väldigt mycket lurendrejeri från vår omgivning för att vi ska tappa tilliten till alla andra människor och den dagen när vi alla gör det är vi socialt sålda.

I vårt språk finns ofta ett negativt laddat ord och ett positivt laddat ord för samma sak. Dessa ord påverkar oss på olika sätt. Om jag säger att Lisa är snål, får lyssnaren inte någon gott intrycka av Lisa. Om jag däremot säger att Lisa är sparsam tycker många fler att Lisa uppvisar en positiv egenskap och att hon troligen är en bra människa.
Om jag säger att vi ska privatisera en offentlig verksamhet, så har detta ord redan hunnit bli ett negativt och belastat ord, men om jag istället säger att nu ska vi öka människornas valfrihet, så blir många fler positiva till det jag gör. Valfrihet är något de flesta av oss gillar.
Om jag, som politiker säger att vi måste ingripa i landet X och rädda människorna där från deras förskräckliga diktator, så tycker de flesta av oss att detta är en god gärning för visst skulle vi uppskatta att bli räddade från en sådan typ.
Om jag istället säger att nu ska vi attackera landet X så att vi i den ekonomiska eliten i Väst kan ta hand om detta lands råvaror och naturrikedomar, så är de flesta av oss inte lika positiva och då tycker vi inte att en attack är en human gärning.

De illdåd vi läser om i tidningarna förfäras vi över. De illdåd som de stora media tiger om dem irriteras vi inte av. Så tyckte väldigt många av oss att det var rätt att bomba Libyen för att få den förfärliga diktatorn Ghadafi avsatt. Ytterst få av oss vet att idag råder kaos i Libyen och där det tidigare bara var farligt att opponera sig mot överheten, där är det farligt att leva idag, eftersom landet styrs av mängder av beväpnade miliser som när som helst fängslar, torterar och skjuter folk utan några som helst rättsliga förfaranden. Man kan inte alltså inte längre klara sig där bara genom att tiga med sitt eventuella missnöje med landets politik, man måste ha tur också, så att ingen annan torterad uppger att man är oppositionell bl.a.

Vi människor är alltså inte bara beroende av att lita på varandra, vi är också, av naturen, benägna att vilja se rättvisa och jämlikhet mellan människor. Ju mer vi indoktrinerats att sådant är bra och ju tryggare vi är, desto mer reagerar vi mot orättvisor och förtryck av människor. Om vi däremot indoktrineras att anse att var och en i första ska hand tänka på sig själv och försöka konkurrera ut medmänniskorna vad gäller tillgången till landets resurser och ännu värre, om vi tvingas leva under sådana förhållanden att vi alltid måste välja mellan att slå ut andra eller själva bli utslagna, då kommer fler, men fortfarande inte de flesta, att acceptera att våra länder attackerar andra länder. Om inte annat accepterar de sådant för att de inte orkar engagera sig.

Varför har vi svenskar accepterat att vår riksdag har skickat svensk militär att kriga på USA:s sida i Afghanistan?

Under min livstid har vi gått från en period där den allmänna uppfattningen var att jämlikhet och rättvisa, liksom fred är bra och solidaritet mellan människor var något fint, till ett politiskt tillstånd där vi tvingas trampa på varandra för att inte gå under själva: ”Det blir endera du eller jag som får gå i nästa rationalisering.” Det blir endera du eller jag som får löneförhöjningen nästa gång.”

Idag avspeglar sig detta utslagningssamhälle inte minst i alla dessa underhållsprogram på TV där människor tävlar mot varandra, enskilt eller i grupp, och ”förlorarna” slås ut i varje omgång. Det är vad jag skulle vilja kalla ”mobbning-TV”. Det första programmet i den stilen var Robinson, som väckte stor avsky hos många människor när det introducerades för omkring 20-25 år sen. Idag är i stort sett alla underhållningsprogram av samma karaktär och vi får tom lyssna på domarpaneler där vuxna människor hånar dem som misslyckas med en uppgift. Få reagerar längre mot denna barbariska underhållning. Detta är en moderna form av de romerska gladiatorspelen, där människor slängdes ner i lejongropar för att slåss mot ett lejon. Symtomatiskt nog har vi ett TV-program som kallas just Gladiatorerna.

Hela samhällsdiskussionen handlar idag om vilka som ska bli ”vinnare” och vilka som ska bli ”förlorare” och förlorarna anses ha sig själva att skylla, endera för att de är lata eller för att de är underlägsna och är de sjuka, ja då är det ju underlägsna, har dåliga gener. Media utser vinnare och förlorare på skatteförändringar, ja de utser vinnare och förlorare med varje samhällsförändring. Så talade man inte om människor för 35 år sen.

Ingenting är bättre för de regerande eliterna än en befolkning som tvingas konkurrera med alla andra om jobben, om lönerna, alltså måste man ha en ganska hög arbetslöshet. När människor pressas, dels på de arbetsplatser som finns, där man vet att hålla en underbemanning som ständigt jagar de anställda, då orkar de inte informera sig om vad som händer i samhället i stort eller i världen än mindre orkar de bry sig eller protestera, då blir de lättare att styra med andra ord. Också detta vet de samhällsforskare och beteendeforskare som förser eliterna med de samhälleliga verktyg dessa behöver för att styra så smidigt som möjligt.

De styrande eliterna vet också att eftersom de flesta av oss tenderar att tro vad alla andra i vår omgivning tror, och dessutom lättare tror på sådant som sägs på många olika håll i samhället, så har de sett till att skapa en propagandamaskin som ska vara så svår som möjligt att genomskåda och som ska ge oss intrycket att ”alla tycker si eller så”. Svenskt näringsliv lärde sig från de amerikanska propagandamakarna på sextio- och sjuttiotalen att det man ville få svenskarna att tro på det skulle vi få höra från många olika håll. Alltså skapade man en propagandabläckfisk med många armar, som vi inte känner till sambandet mellan, alltifrån propagandainstitutet Timbro till 4H- grupper och ”Ung företagsamhet”. Ovanpå detta har eliterna sett till att ta ett stadigt grepp om våra media, som alla trumpetar ut samma propaganda. Jag ska återkomma till NED, New Endowment for Democracy, som inrättades i USA 1983 för att just påverka människor i rätt riktning och som just är en sådan här propagandabläckfisk av otroliga mått.

Ungdomsaktiviteterna är inte minst viktiga, som redan Hitler insåg, då de vänder sig till de yngre, som därmed ska få sin världsbild inhamrad i sig tidigt i livet. Man vet nämligen också att den världsbild människor utvecklar som unga, den håller de flesta i grunden fast vid livet ut. Dessutom vet man att det är psykiskt svårt att ändra denna världsbild och att de flesta tenderar att läsa och ta del av sådana information som befäster deras egna världsbilder. Människor värnar alltså om sin okunnighet för att slippa den plågsamma process det är tvingas inse att man blivit lurad av sitt samhälle. Få ting är så dystert som att inse detta. Då ryker en stor del av den tillit som vi inte bara normalt hyser till våra medmänniskor utan som vi måste hysa för att kunna leva i ett samhälle.

Så nej, Putin är inte en diktator. Han är vald i allmänna val, oavsett vad vi kan tycka om honom (som i princip är vad media skriver oss på näsan att vi ska tycka). Janokovich var inte en diktator, han var vald i allmänna val. Chavez var inte en diktator, han var vald i allmänna val. Alla dessa personer har förstås landsmän som avskyr dem och deras politik, på samma sätt som Reinfeldt har i Sverige, men de är därför inte diktatorer och om de avsätts av en demonstrerande hop, fredligt eller med våld, så är ett sådant avsättande en kupp, inte ett tillsättande av en demokratiskt vald person. Ingen enda politisk ledare, inte ens i de s.k. demokratierna, har 100% av sin befolkning bakom sig. Vi har all anledning att förhålla oss skeptiska när media talar om hur ”det libyska folket” , det ”ukrainska folket” eller det ”venzuelanska folket”, tycker. Det är aldrig hela folket som tycker en sak, utan alltid bara en del av detta folk. Detta hindrar inte våra media från att tala om de demonstrerande i Libyen, i Syrien, i Ukraina, som om dessa uttryckte hela sina folks intressen. Om det är en minoritet eller en majoritet är avgörande när vi talar om demokrati. I Venezuela vann Chavez val efter val och hade en majoritet av sin befolkning bakom sig. I Syrien anordnades val för ett par år sedan, trots kriget där, där Assad fick en stor majoritet. Ghadafi i Libyen erbjöd sig att anorda allmänna val med valobservatörer från andra stater men detta accepterades inte av de Västmakter som snart bombade stora delar av Libyen sönder och samman. Så hur det såg ut där får vi aldrig veta.

Utmärkande för demokratier är att den utses till statsledare som har en majoritet bakom sig i valen eller i den riksdag som valet handlar om, som i Sverige, och flera andra flerpartiländer. Här kan flera partier, som tillsammans har majoritet i riksdagen, sluta sig samman och utse en person till statsminister. Moderaterna med Reinfeldt som ledare, hade bara stöd av drygt 30% av väljarna i valet 2010 och av mindre än 50% av folkets representanter i riksdagen. Så vad ska man säga om honom? Har han ”svenska folket” bakom sig? Skulle man kunna säga att en moderat demonstration var eller representerade ”svenska folket”?

Länkar: (fler kan komma senare)
The Indoctrinated West, Andre Vltchek, Global Research, March 29, 2014
Så sprids fördomar om krisen på Krim. Svenska medier har noll koll på läget i Ukraina, Torsten Kälvemark, AB 2/4 2014
Ukraine’s “Brown Shirt Revolution”: Part of a US -NATO -EU Plan to Break up Russia? Francis A. Boyle and John Robles, Global Research 22/2 2014 (Samtidigt som vi lever i de gigantiska konspirationernas tid har vi alla fått lära oss att rapa frasen ”Du tror väl inte på konspirationsteorier”. Men de är inte ens hemliga. De finns att läsa på nätet.)

Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia13/03 02:19

The Truthseeker: NGO documents plan Ukraine war (E35) Utlagd 8/3 2014

/Kerstin

Internationell politik&Massmedia&Politik/ekonomi&Politik/EU11/03 00:25

Att moderater inte är så noga med fakta eller med historien, och vad som hänt i denna, det vet vi ju sedan Arkelsten påstod att moderaterna var de som kämpade för och införde allmän rösträtt i Sverige. Sanningen är annars den att hennes parti snarare bildades för att förhindra en sådan.

Och nu avslöjar Bildt att hans kunskaper i historia, såväl som om samtiden, inte bara är usel utan rentav uppseendeväckande galen:

Bildt väcker frågor (utlagd 5/3 2014)

Mot slutet av filmen inser vi var Bildt har fått och får sin skolning och vems ärenden han går.

För nej, det var ingen laglig avsättning av presidenten i Ukraina. Det var en väpnad statskupp ledd framför allt av högern och där fascister och nazister varit viktiga inslag. Dessa har dessutom nu tunga poster i den ”nya” regeringen i Kiev.

Berättelsen om det lagliga avsättandet av Ukrainas president kanske går hem i USA, men i Europa torde tillräckligt många vara tillräckligt insatta för att inte gå på den lögnen. Begriper inte Carl Bildt det? Eller är en framtida välbetald karriär i USA hans enda målsättning och för en sådan är han beredd att förlora både heder och ära i Sverige och i Europa?

Dags igen dessutom, att fråga hur det kan komma sig att Bildt får sitta kvar som utrikesminister. Han agerar alldeles uppenbart inte med Sveriges bästa för ögonen.

/Kerstin

Länkar: (kommer senare)

Internationell politik&Massmedia10/03 02:30

Terrorist Activities of peaceful Demonstrators.Ukraine 2014

Nog fick vi ett intryck av att regeringen länge var väldigt återhållsam vad gällde att ta till hårdare tag mot demonstranterna. Vår egen regering hade troligen inte varit lika tålmodig.

/Kerstin

Internationell politik&Massmedia&Politik/EU04/03 15:04

Jag får mejl från bloggbesökare som undrar varför jag inte skrivit något om händelserna i Ukraina. Ja, vad ska man säga? Faktum är att jag inte orkat skriva något, dels för att det som händer nu är så ytterst ruskigt, dels för att man skulle behöva skriva en hel bok, eller flera, för att förklara vad som sker, och vem skulle läsa det? Men här kommer några tankar, spridda sådana och tämligen osystematiska då jag inte har tid att lägga ner många timmar på att skriva just nu. Vad som kommer här kan kan komma att redigeras senare och fotnoter och länkar kommer senare:

Jag är närmast förstummad över det som händer och av det sätt på vilket media beskriver händelserna. De gör det igen! Dvs Väst med USA i spetsen fixar till oroligheter och stödjer upprorsmän, i det här fallet bl.a. nazister och fascister, i Ukraina som tar makten med hjälp av nära nog exakt samma metoder som Hitler en gång använde i Tyskland för att ta den totala makten där.

Och vi har en utrikesminister, Carl Bildt, som tillsammans med EU:s ledarskikt och USA:s, helhjärtat stödjer de krafter som med våld, hot och med hjälp av misshandel av vanliga människor som inte stödjer dem och av politiker som de ogillar, avsätter en president, som valts i allmänna val och i demokratisk ordning. Ska vi av detta dra slutsatsen att om vi ex. väljer en socialdemokratisk regering vid nästa val då kan denne person, tillsammans med USA och resten av EU, komma att stödja en nazistkupp mot denna regering? Jag hade inte ens kommit på idén att ställa denna fråga tidigare men nu förefaller den inte helt obefogad längre. Är det här någonstans hemligheten med S totala omsvängning har sin förklaring?

Våra media drar på stort med antirysk propaganda, som de fört de senaste åren dessutom, och ljuger och vinklar så man tror inte det är sant. Är man lite mer insatt i andra sidans agerande och orsakerna till detta, så inser man att detta ljugande inte handlar om ren okunnighet från journalisternas sida utan att det är medveten policy att vilseleda oss svenskar. Det går inte att förklara medias envetna val av oppositionella till intervjuer och deras systematiska bortväljande av dem som försvarar sina regeringar som ren okunnighet. Bara igår fick jag på Face Book läsa om hur en person, som försvarar Assad i Syrien och som är mot försöken  att avsätta honom (ändrat 15/4) , först ombetts att delta i ett radioprogram, tror det var God morgon Sverige, men som igår fick besked att tiden, en timme, inte räckte till för hans medverkan. Det var inte första gången man hörde om sådant. I Libyen demonstrerade miljoner människor för Ghadafi, men våra journalister lyckades inte hitta en enda av dem för intervjuer. Samma sak gäller för Syrien.

Alla som har följt med lite i vad som hänt i världen de senaste fem-tio åren, och som skaffat sig information utifrån, för svenska media förvirrar bara, har kunnat konstatera att USA/EU ställer till oroligheter och kupper i land efter land, ja förstås bara i sådana länder som kallar sig socialistiska eller som inte underordnat sig IMF och Världskapitalismens diktat. Vi har också sett hur de går tillväga för att ordna dessa kupper. Till grund för kupperna ligger Gene Sharps böcker om hur man kastar av sig oönskade politiska regimer och för att hjälpa kuppmakare på traven ser NED, (New Endowment for Democracy) till att skapa ett antal oppositionella grupper i dessa stater, som får lära sig hur de ska organisera proteströrelser och dessutom bidrar USA/EU med pengar till grupperna. Bara i Ryssland hade NED 52 grupper på sin lönelista för några månader sen. Även Sverige har ”studiegrupper” i Ryssland som ska utbilda ryssarna i demokrati, som det heter. Vad skulle vi tycka om Ryssland hade sådana grupper i Sverige? När så Ryssland bestämde, för något halvår sedan, att de här grupperna skulle registrera sig som utländska agenter, skrek Västvärldens media i högan sky – fy så odemokratiskt. Inte ett ord i media om att sådana grupper inte får verka fritt i USA heller.

Just nu, och i skuggan av vad som händer i Ukraina har USA och dess anhängare, högern i Venezuela, dessutom en högerkupp på gång i Venezuela, upplagd på samma sätt som alla de andra s.k. revolutionerna. Även Venezuela är ett land som, oavsett om man begått misstag, ändå gett de allra fattigaste bättre levnadsförhållanden sedan Chavez förstatligade landets olja. Kuppmakarna på högerkanten ser till att skapa varubrist (som man gjorde i Chile också förresten) genom att kapitalägarna inte distribuerar sådana ut i landet. Missnöjet kanaliserar man sedan i demonstrationer som föder motdemonstrationer och så sätter man in prickskyttar som skjuter en del människor, även egna supporters, varvid man skyller detta dödande på regeringarna.

Hela Sverige har, precis som övriga Västvärlden matats med antirysk propaganda de senaste åren. Varför? Jo för att Putin satte P för Västs ohejade utsugning av Ryssland som Västs gullgosse Jeltsin möjliggjorde. Får vi tro Stefan Lindgren, och det gör jag, så är Putin, enligt opinionsmätningar, Europas populäraste politiske ledare men här framställs han som en förfärlig diktator.

Ryssland är ett  land rikt på naturresurser som banksterna i Väst vill lägga beslag på och redan på Sovjettiden såg USA till att bygga militärbaser runt alla Sovjets gränser. Vi fick lära oss att Sovjet när som helst kunde tänkas anfalla oss, trots att Sovjet/Ryssland varit mycket återhållsamt vad gäller militära ingrepp utanför sin egen intressesfär, som under Sovjettiden omfattade även randstaterna i Väst. När Sovjet så föll samman passade ett antal av dessa stater på att göra sig fria, och detta utan att Sovjet ingrep militärt mot dem. Dock avtalades mellan USA-Ryssland 1994 om att dessa randstater. Baltiska staterna etc. inte skulle tas upp i Nato och att USA/Nato inte skulle upprätta några militärbaser i de här länderna. Det dröjde inte så länge förrän Väst började plocka in de här staterna i Nato, som bildades efter andra världskriget för att försvara Väst mot Sovjet, åtminstone var detta vad man sade då.

När Sovjet föll samman borde man rimligen ha lagt ner Nato på samma sätt som Ryssland lade ner Warszawapakten, som var Sovjets svar på Nato. Men istället började man använda Nato för att angripa och mörda oskyldiga människor i alla möjliga stater vars naturresurser Väst vill ta hand om.

Lite historia
Men Sovjet förtryckte ju sina medborgare och befolkningarna i randstaterna. Jo det gjorde de men då ska man kanske tänka lite på Sovjets/Rysslands historia. Detta land hade angripits och förötts, nästan totalt, två gånger under 1900-talet. Dessutom hade England m.fl. västländer bekrigat revolutionärerna i Ryssland efter revolutionen, och under flera år. Detta var den huvudsakliga orsaken till att Sovjet krävde att få behålla makten över Balticum och övriga randstater efter andra världskriget, och det var orsaken till att Sovjet lade under sig de baltiska staterna och delar av Polen, samt efter vinterkriget krävde att få hyra delar av Finland för en viss tid. Man ville kunna möta aggressioner från Väst utanför Sovjet och man visste ex. att stora delar av Baltstaterna var tyskvänliga. Hitler hade ju hela tiden förklarat hur han tänkte förgöra kommunismen så Stalin väntade bara på angreppet från honom, även om anfallet kom totalt överraskande för Stalin så småningom. Västvärlden gjorde sammalunda och gav efter för Hitler gång på gång just för att man ville att Hitler och Stalin skulle kriga sönder sig mot varanda. Sen gjorde Hitler något helt annat, attackerade och invaderade ett antal Västeuropeiska stater istället. Inte vad man hade förväntat sig i Väst, men det gav Sovjet en viss respit under vilken man började rusta upp.

Vad de flesta svenskar inte vet är att antalet dödade av tyskarna på Västfronten och i de ockuperade länderna där var mycket litet i förhållande till alla de liv Sovjet sen fick sätta till, efter att Hitler attackerat även Sovjet.

Visst, det var inte trevligt för randstaterna bakom den s.k. järnridån och man kunde ju ha önskat sig en annan politik under denna tid, men dels hade balterna sig själva att skylla, dels var åtgärderna inte svåra att förstå, om man tänker sig in i säkerhetstänkandet från Sovjets sida. Det var helt enkelt Sovjets ”aldrig-mer-resonemang”.

Så, varför Ukraina nu? Jag tror att USA skred till verket där nu som en hämnd för att Ryssland och Kina lade in sitt veto mot ett regelrätt Natolett bombkrig mot Syrien. USA har ju talat om för Ryssland att detta stöd för Syrien skulle komma att kosta dem och även gentemot Kina demonstrerar man i farvattnen utanför detta land. Men  man har hela tiden haft planer på att försvaga Ryssland med siktet på att kunna lägga vantarna på Rysslands resurser. Det var bara en tidsfråga innan man gjorde detta försök. Nu tänker man sig alltså kunna försvaga Ryssland med kuppen i Ukraina och hoppas förstås att Ryssland ska förlora sina flottbaser på Krim vid Svarta havet.

/Kerstin

Länkar: (OBS. jag garanterar inte att artiklarna är pålitliga.)
Footprints of the US State Department, Chronology of the Ukrainian Coup, Renee Parsons, counterpunch.org 5/3 2014
Agents of Destabilization. Washington Seeks Regime Change in Venezuela
by Garry Leech, counterpunch 4/3 2014

– THE GRASSROOTS TAKEOVER TECHNIQUE « Color revolution » fails in Iran, Thierry Meissan, Voltairenet. org 27/7 2009
USA och EU provocerade fram krisen, Nyhetsbanken 3/6 2014
Så genomfördes statskuppen, Proletären 25/2 2014
Neo-Fascist Ukrainian insurgents attack a bus with Russian civilians near Cherkassy, The Vineyard of the Saker 6/3 2014
Monstruöst hyckleri om Ukraina, 5/3 2014, En bra artikel av Åsa Lindeborg i AB
Russia, Crimea and the Consequences of NATO Policy, Ukrainian Hangovers, Jeffrey Sommers and Michael Hudson, counterpunch 3/3 2014(citat: The fact that an empire stretching over a dozen time zones that included hundreds of ethnic groups with concrete historical and contemporary grievances with each other broke up without a bloodbath is nothing short of a miraculous….So Russia had vital security concerns that could only be met by assurances that NATO would not move into the Warsaw Pact states, where so much Soviet blood had been shed in World War II. President George H. W. Bush (#41) made assurances that if the Soviets were to dissolve the Warsaw Pact, Russia must be assured that the NATO would not fill the vacuum. But his successor, Bill Clinton, broke this promise by quickly taking the former Warsaw Pact states into NATO, and then moved into territory formerly occupied and incorporated into the USSR with the Baltics.)
Shocking! Ukraine nationalist leader calls on ’most wanted’ terrorist Umanov who is responsible for Volgograd terrorist attacks, to act against Russ
Groups with US government, documents show, pandodaily 28/2 2014
Ukraine crisis: bugged call reveals conspiracy theory about Kiev snipers. The Guardian 5/3 2014
Ukraina, fascismen och Carl Bildt, Stjernfeldt 5/3 2014
Bildt får skarp kritik för Quisling-tweet, AB 5/3 2014
Ukraina. Ett storpolitiskt spel. Mer skrämmande än man kan ana! Eaqhan Visioner & Dagsedlar 5/3 2014
Makten växer ut ur våra gevärspipor, säger Ukrainas nynazister, FIB Kulturfront 4/3 2014
Många fascister i Ukrainas regering, Proletären 4/3 2014
Coming Soon to Ukraine. American Hypocrisy on International Law, Curtis FJ Doebbler, counterpunch.org 6/3 2014
Propaganda Rules the News. Ukraine Through the Fog of the Presstitutes, Paul Craig Roberts, counterpunch 6/3 2014
Not Funny, But it’s Still Hard Not to Laugh. How Can the US Accuse Russia of Violating International Law? Dave Lindorff, counterpunch 4/3 2014
Okunnighet om nazismen i Ukraina, Maj Wechselman, AB 7/3 2014
35 Countries Where the U.S. Has Supported Fascists, Drug Lords and Terrorists, Nicolas J.S. Davies, Alter Net 4/3 2014
Ukraine signs $10 billion shale gas deal with Chevron, The Internet Post 7/3 2014

En påminnelse om ett annat USA-krig, apropå att bryta mot internationell lag:
”Döda allt som rör sig” – Den osminkade sanningen om kriget i Vietnam, Romelsjö på Jinge.se 28/2 2014

Internationell politik&Massmedia13/12 16:04

Comment – Syria militants kidnap 12 nuns (tlagd 12/12 2013)

/Kerstin

Länkar:
Dumas: War against Syria was planned 2 years before Arab Spring, DD 17/6 2013

Massmedia&Politik/ekonomi09/12 17:45

Karl-Olov Arnstberg var en gång en respekterad forskare. Numera är han inte så respekterad och efter den helsidesannons som han lät publicera i DN i söndags är det tveksamt om han kan betraktas som forskare.

Annonsen innehåller åtta punkter med lösryckta uppgifter med anknytning till invandringen, samt ett påstående att samtliga uppgifter kommer från offentlig statistik. Ett par exempel visar hur han argumenterar.

I punkt nummer 7 försöker Arnstberg skrämmas med uppgiften att 2012 beviljades 111 000 uppehållstillstånd. Siffran kommer från Migrationsverket, men på verkets hemsida har uppgiften förtydligats med att siffran även innefattar uppehållsrätter för invandrare från EU-länderna. Endast 17 400 av uppehållstillstånden gavs till skyddssökande, vad vi i dagligt tal kallar flyktingar.

Hade Arnstberg varit en forskare som ville informera, så hade han tagit med Migrationsverkets två förtydliganden. Han kunde även ha skrivit att gruppen flyktinginvandrare var mindre än var och en av grupperna EU-invandrare, arbetskraftinvandrare och anhöriginvandrare.

I punkt 3 skriver han att ”anhöriginvandringen handlar till största delen om att ta hit en partner från det forna hemlandet”. Detta är ett lögnaktigt påstående. 2012 var det totalt 41 156 personer som fick uppehållstillstånd som anhöriga.
Knappt hälften, 19 314 personer, räknades som ”nyetablerad anknytning”. Den enskilt största gruppen av dessa ”nya anknytningar” kom från Thailand. Till de största ”hemländerna” hörde också USA, Ryssland, Filippinerna, Storbritannien och Ukraina. I de flesta av dessa fall har det knappast varit fråga om att ”ta hit en partner från det forna hemlandet” utan svenskar som gifter sig med personer från andra länder. Den före detta forskaren Arnstberg har så till den grad vilseletts av sina fördomar att han låtit trycka ett falskt påstående utan att kontrollera med statistiken.

Även i de övriga punkterna har sådana fakta och sammanhang utelämnats som skulle kunna förta propagandaeffekten. Dagens Nyheter har upplåtit en helsida, och chefredaktören påstår att de har gjort en ”faktagenomgång” och funnit ”ett antal glidningar och tvivelaktigheter” som de dock kunde acceptera. Däremot hittade de inte några ”grova lögner” vilket visar att de inte gått tillräckligt djupt i faktakollen.

Vad vet DU om invandringen och invandringspolitiken? står det som rubrik på annonsen. Jag skulle vilja ställa den frågan till såväl professor Karl-Olov Arnstberg som till Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski.

/Dan Gmark

Länkar:
Annons i DN väcker debatt, Dagens Nyheter 8/12 2013
Varför jag inte skulle ha publicerat DN-annonsen, Ulf Bjereld 8/12 2013

Tillägg: Länkar till fler inlägg på Motvallsbloggen om detta ämne:
– Verkligheten bakom Jimmie Åkessons propaganda, Motvallsbloggen 20/10 2009
– Hur sverigedemokraterna luras utan att ljuga, hur journalister inte gör sina jobb och varför politiker inte kan bemöta dem, Motvallsbloggen 21/2/2009
– Moderater pratar strunt om invandrare igen, Motvallsbloggen, 18/2 2009
– Flyktingarna/invandrarna – den nödvändiga utgruppen, Movallsbloggen 20/2 2008
– Konsten att hjälpa in sd, ett rasistiskt parti, i riksdagen, Motvallsbloggen 20/4 2007

Massmedia04/08 02:11

Chris Hedges on the State of Journalism (20/7 2012)

/Kerstin

Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia23/06 19:32

Enligt den här mannen, med viss erfarenhet från krigen och upproren i MÖ och Afghanistan, skulle de stridande islamisterna i Syrien vara endera nyttiga idioter eller köpta av och samarbeta med CIA. Han är väl värd att lyssnas på.

EX AL QAEDA – Nabil Naim – The Syrian lie Al Nusra’s fake war

Mycket är inte vad det verkar vara.

/Kerstin

Rekommenderad läsning:
Syria, The View From The Other Side, Stephen Gowans. Global Research 23/6 2013
Angry mob kills at least 4 Shias in Giza village including leader, Zeinab El Gundy, ashram online 23/6 2013 (Och så här blev det i det nya demokratiska och befriade Egypten)
USA’s nederlag i Syrien nærmer sig, Vagn Rasmussen, Arbejderen 20/6 2013 (anm: Nu tror jag att författaren är väl optimistisk eftersom USA torde ha mycket svårt för att ge upp och man just bestämt sig för att skicka vapen till de s.k.”rebellerna” i Syrien. Är rädd att USA idag är så desperat att man är beredd att ta till precis vilka fula knep som helst för att bli av med eller mörda Assad.)
USA vill bryta sönder Syrien. Ökar stödet till de väpnade grupperna, Patrik Paulov, Proletären 18/6 2013

Internationell politik&Massmedia22/06 20:20

OBS: Tillägg 23/6 nederst i inlägget.

De rapporter vi får via svenska och utländska mainstream-media om situationen i Brasilien blir alltmer förvirrande. Jättelika demonstrationer äger rum i alla större städer i Brasilien, men vad är det man demonstrerar mot? Är det mot prishöjningar i lokaltrafiken, mot det dåliga utbildningssystemet, mot höga skatter, eller mot regeringen? Och hur kan presidenten säga att hon sympatiserar med demonstranterna och deras åsikter?

Med hjälp av brasilianska källor har vi försökt utröna vad det är som har hänt.1,2) Det började i São Paulo, som är en av världens största städer och Brasiliens ekonomiska och industriella centrum. Där finns sedan länge en organisation som arbetar för avgiftsfri kollektivtrafik, ungefär som planka.nu-rörelsen i Stockholm. Naturligtvis kallade de till demonstrationer när stadens styrande tillkännagav en kraftig prishöjning för kollektivtrafiken. De två första demonstrationerna ägde rum utan någon större publicitet. Den tredje demonstrationen slogs ned våldsamt av den halvmilitära specialpolisen och den fjärde demonstrationen möttes med ännu kraftigare våld. Media hurrade för den resoluta polisinsatsen. Demonstranterna beskrevs som extremvänster och vandaler som bara ville förstöra staden.

Men sedan vände det. De stora TV-bolagen förstod att demonstrationerna hade starkt stöd från allmänheten och började hävda i sina nyhetssändningar att protesterna själva verket handlade om mycket mer än kollektivtrafiktaxan. De radade upp hela listan på försummelser som högerpartierna sedan länge hade anklagat den socialliberala regeringen för. Inklusive att medborgarna var tvungna att betala alldeles för mycket i skatt. För att få stöd från utlandet för sin agenda producerade regeringens motståndare en engelskspråkig video som spreds via Youtube. 3)

Den femte demonstrationen blev större än någon av de tidigare. 65 000 ute på gatorna i São Paulo, kanske fler. Men denna gång var det inte ”vanliga människor”, det var medel- och överklass som demonstrerade och även högerextrema grupper. Deltagare från vänstergrupper trakasserades av dem som stod för den nya agendan. Protesterna riktade sig nu mot regeringen, som anklagades för korruption, höga skatter och de stora utgifterna för nästa års fotbolls-VM.

Nu övergick tidningarna till att glorifiera demonstranterna. São Paulos industriförening (en arbetsgivarförening) stödde protesterna. Vid nästa demonstration dök det upp mängder med brasilianska flaggor, som normalt bara extremhögern brukade vifta med ute på gatorna. I São Paulo eldade demonstranterna upp en skåpvagn som till hörde en TV-station. Den här gången stod poliserna bara och tittade på.

São Paulos styrande att det inte skulle bli någon höjning av priset på bussbiljetterna. De som startade de första demonstrationerna har därefter bett sina sympatisörer att inte delta i fler demonstrationer. Men nu har gatuprotesterna tagits över av krafter som idealiserar den militärdiktatur som styrde Brasilien från 1964 till 1986. Media samarbetar med demonstranterna och polisen tycks ha order att inte ingripa. 4)

På de Youtubefilmer och bilder som ligger ute på nätet ser man att de demonstrerande nästan bara är unga människor ur en välbärgad medelklass. En flicka håller fram ett plakat med texten ”Jag åker inte buss, men jag vill ha respekt”. Javisst, hon måste tala om att hon inte hör till den underklass som måste åka buss. 5)

På bilder från demonstrationerna ser man många svänger med eller är insvepta i den brasilianska flaggan. (Med valspråket ”Ordem e progreso”, Ordning och framsteg.) Många är klädda i gult och grönt, flaggans färger. Unga människor har målat sig i ansiktet med gula och gröna ränder. Det tycks finnas krafter som vill förvandla protesterna till en nationalistisk ”färgrevolution”. 6)

Och vad är det meningen att vi ska associera till när amerikanska media kallar det som händer i Brasilien ”Tropical Spring”? En egendomlig vår i så fall. São Paulo och Rio de Janeiro ligger på södra halvklotet och där går sommaren nu mot sitt slut.

Det finns stor risk för att brasilianarna kommer att få uppleva en höst även på det politiska planet. En höst som kan övergå i en iskall vinter i form av en ny militärdiktatur. Vi har anledning att noga följa vad som händer i Brasilien den närmaste tiden.

Tillägg 23/6 kl. 22.00
Sveriges Radio analyserar demonstrationerna i Brasilien
Sveriges Radios ”Gomorron Världen” inledde idag med ett försök till analys av ”de folkliga protesterna som har eskalerat i Turkiet och Brasilien”. Lars Palmgren, som fortfarande är radions latinamerikaexpert, sade att protesterna i Brasilien är förvirrande och att mycket är oklart. Det verkar alltså som om Palmgren inte förstår vad som händer. Men han kanske anar något. Han nämnde nämligen att när politiska partier försökt delta med sina symboler, så har de kastats ut från demonstrationerna. Han beskrev det som att det var en anti-parti-atmosfär. Så berättade han att medelklassungdomar som demonstrerade hade sagt att ”vi ska göra revolution”. Han hade också fått information om att protesterna ska fortsätta så länge den internationella fotbollscupen pågår, för ”det är viktigt att världen ser oss”.

Detta stämmer med vad våra källor inom den brasilianska vänstern rapporterar. De som nu leder demonstrationerna är inte intresserade av reformer inom systemet. De vill ha en högerrevolution, där ledarna för de partier som idag styr landet ställs inför rätta för ”korruption och förskingring av statens medel”. För att få acceptans för en ny högerdiktatur i Brasilien är det nödvändigt att ”informera” utlandet om hur den nuvarande administrationen ”missköter landet”.

Att det pågår en kampanj för att ”världen” ska få förståelse för den brasilianska högerns krav är mycket tydligt. Brasilianska studenter i Europa och Nordamerika anordnar sympatidemonstrationer i många städer. Inga stora demonstrationer, men välbevakade av massmedia. Brasilianska media rapporterar i sin tur om det starka stödet från olika håll i världen.

Att säga att demonstrationerna i Turkiet och Brasilien är av samma karaktär är korkat. Men det finns en obehaglig parallell mellan Turkiet och Brasilien som radion inte nämnde. Om protesterna övergår till allmän ”social oro” så är militären i bägge länderna beredd att genomföra en kupp för att ”skapa ordning”. Båda länderna har haft militärdiktatur för inte så länge sedan.

/Dan Gmark

Länkar:
1) Brazil’s protests have become fascist, Communism 21/6 2013 
2) En kommentar på ovanstående site, som är utförlig.
3) Change Brazil, You Tube (Videon som presenterade demonstranternas ”verkliga krav”.)
4)7) Military Police Officers Join Protesters In Brazil (VIDEO), Huff Post 20/6 (kallar händelserna ”Tropical Spring”)
5) 6) Se bildserien i underkanten av ovanstående artikel (68 bilder totalt)
Expressen den 21 juni (tror att det handlar om fotboll)
Sveriges Radio 22/6 (rapporterar att Dilma Roussef stöder demonstranternas krav, men publicerar också en bild på en av demonstranternas affischer, där Dilma har utrustats med djävulshorn)
Vad händer i Brasilien, Jorge Capelán, Orättvisa betraktelser. Från andra sidan jordklotet, 24/6 2013

« Föregående sidaNästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster