För att hålla vargstammen frisk, säger regeringen, måste man skjuta av en del så att man förhindrar inavel. För det syftet har det utgått påbud att företrädesvis en i ett ”alfapar” ska skjutas.

Hur ska detta kunna bidra till att minska inaveln och inavelsorsakad degeneration? Vad tänker man sig?Att det alfadjur, som alltså är en av föräldrarna i den flock som består av ett föräldrapar och dessas avkomma, ska skaffa sig en ny make/maka att fortplanta sig med? Detta är sannolikt ett grovt feltänkande, av flera orsaker. Men å andra sidan kanske det här bara handlar om att slå blå dunster i ögonen på allmänheten och i synnerhet på oss som inte vill se avskjutning av vargar så länge de inte är fler.

Hur ska man nu veta vilka djur som är så inavlade att de bör skjutas ut? Enda sättet att försäkra sig om den saken är att bedövningsskjuta vargarna och ta DNA-prov från dem för att sedan avliva de individer som man ser eller anser bär på allvarliga defektgener. Istället rekommenderar man avskjutning av en av föräldrarna i en vargflock/familj. Vi ska tro att detta ska leda till att de överlevande alfadjuren, den överlevande föräldern i en vargflock/vargfamilj, ska välja sig en ny partner från en annan flock. Men denna tanke grundar sig knappast i kunskaper om vargars levnadsmönster. Hur vet man, dessutom, att vargarna i denna eventuella andra flock inte är nära släkt med den varg som den tänks lämna en ny make eller maka till?

Det är nämligen förenat med livsfara för en varg att försöka ta sig in i och bli accepterad i en befintlig vargflock/vargfamilj även om det kan fungera ibland. Det är inte ovanligt, enligt forskare som studerat vargars beteenden, att en varg som försöker komma in i en befintlig flock blir dödad – om den inte lyckas fly. Sannolikheten när man skjuter en av föräldrarna är stor för att den som överlever utskjutningen istället väljer att para sig med någon annan i flocken nästa parningssäsong, en avkomma alltså. Detta leder inte till mindre inavel utan till mer sådan alltså.

Vargar lever ofta kvar i sin födelseflock/familj tills de är omkring två (bland tre) år gamla, i vissa fall ett år. De måste lära sig effektiv jakt innan den är mogna att klara sig och att skaffa sig en partner att para sig med och skaffa avkomma tillsammans med. När ungvargarna känner att de inte längre vill underordna sig sina föräldrar beger de sig ofta ut på jakt efter en partner att bilda en egen familjeflock med. De ensamma vargar som vandrar långa sträckor är troligen sådana vargar och eftersom det är glest mellan vargarna kan de ströva långa sträckor och över stora områden utan att finna någon partner. Vi kan inte utesluta att en del av dem vi ser nära bebyggelse drar sig till sådan på grund av lukter från våra löpande tikar. De här ensamma vargarna kan ha svårigheter att jaga större vilt ensamma och frestas att ge sig på tamdjur istället. Att skjuta ut en av föräldrarna kan också leda till att flocken blir mindre effektiv att jaga och istället ger sig på lättfångade byten, tamdjur i inhägnader.

Nu uppvisar vargar lite olika beteendemönster i olika områden så egentligen kan man inte säga att de beter sig si eller så, punkt slut.(1) I somliga områden och under vissa tider lever de i stora flockar, sannolikt släktingar allihop, i andra lever de i mindre familjefamiljeflockar med ett föräldrapar och deras avkomma. I Sverige är det senare det vanliga, skulle jag tro. Jag har i alla fall inte hört talas om förekomsten av jättestora vargflockar här.

Vad gäller inaveln så är jag övertygad om att naturen själv är bättre på att förhindra att sådan ger allvarliga hälsokonskvenser än vi människor och att vi inte ska försöka oss på en reglering av vilda djurstammar för att stärka stammarna. De individer i naturen som begåvas med gener för försvagande defekter sållas normalt ut av naturen, som också är mycket bättre än vi människor på att sålla fram de livskraftiga individerna.

Istället för det här vanvettiga och rent slumpmässiga avskjutandet så bör staten avlöna speciella vargjägare som har till uppgift att skjuta rätt vargar. Det är de som är alltför orädda och som regelbundet kommer för nära mänskliga boningar. Dessa yrkesjägare ska också skjuta ut någon eller några av de individer i flockar som ger sig på tamboskap. Vargar är synnerligen kloka och läraktiga djur. Om en flock lär sig att det är livsfarligt att ge sig in en fårflock ex. så är chansen större att de överlevande lär sig att låta bli att riva tamboskap. Inte nog med det, denna insikt kan sedan fortleva som socialt inlärd kunskap i flera generationer. Men den här principen för avskjutning kräver tålamod och noggrannhet och att man skjuter just när vargarna är igång med att jaga tamdjur. De lär sig ingenting av att man skjuter någon av dem vid helt andra tidpunkter.

Och visst är vargar fantastiska djur.
BBC Wolf Pack (c:a 50 minuter)

De här vargarna har alltså en gång satts ut i naturen och kan tänkas ha med sig ett annat socialt mönster än naturligt uppvuxna vilda vargar. (1)

Sen ska man komma ihåg att en hel del av det vi ser i den här filmen, såväl som i andra filmer och i berättelser om studier av vargar, är tolkningar, tolkningar som kan vara riktiga med lika gärna vara felaktiga. Filmer kan också vara sammansatta så att bilderna stämmer med ett i förväg skrivet manus, som ofta är fallet med djurfilmer. Enligt min uppfattning är djurfilmer ofta, om än omedvetet från filmarnas sida, ett sätt att åskådliggöra mänskliga politiska ideologier mer än de ger en sann bild av hur vilda djur lever och beter sig. (2)

/Kerstin

Länkar:

1) – David Mech’s Theory on the Alpha Role. Wolves in captivity behave differently than in the wild…
(Citat: There have been several conflicting theories on how the hierarchical structure of a wolf pack is structured. One of the very first theories was based on the observations of a wolf pack in captivity…1947 at the Zoological Institute of the university of Basel in Switzerland. His observations suggested that the pack was led by an authoritarian figure known as the ”alpha wolf”. ……David Mech. His studies started in 1986 by watching a pack of wild wolves in natural settings on Ellesmere Island, in North-West Canada. His 13 summers spent there, carefully observing the pack’s interactions brought a whole different picture to the table. Unlike Shenkels’ studies, David Mech noticed that the leader role was not carried out by a single authoritarian ”alpha wolf” but rather, by an ”alpha couple” which comprised a male and female wolf. David Mech compared Schenkels’ studies on wolf behavior in captivity to studying human behavior in refugee camps…..Interestingly, when mating season arrived, pack members by default recognized the alpha pair’s right to reproduce.To prevent conflicts, or perhaps, driven by a natural instinct, most adult wolves by the age of three voluntarily left the pack to form their own family pack
2) Djurfilmer som propaganda, Kerstin Berminge, 2002 
- ”Alpha” Wolf? David Mech, YouTubefilm (här menar D Meech att begreppet ”alfavarg” har blivit omodernt för att det var missledande.)
– Whatever Happened to the Term Alpha Wolf? David Mech
– Fakta om varg? Vargfakta 24/7 2011
– Hur stor är en varg? Vargfakta 21/7 2011 (Den svenska vargen är tydligen rejält mycket större än de vargar som finns i Syreuropa.)
– Usla vargskyttar – skamlig statistik – dålig jaktetik, ADAM SKEVSTAD – om jakt i Sverige 9/2 2013

Böcker:
– David Mech, The Wolf: The Ecology and Behavior of an Endangered Species, University of Minnesota Press 1970
– Never Cry Wolf, Farley Mowat (Boken finns även på svenska, tror att dess titel på svenska är ”Ropa inte på vargen”. Den rekommenderas varmt till alla som är intresserade av vargar. Den är både rolig och lärorik.
– På bokus.com kan man hitta fler böcker av David Mech om vargar

Vi är många som anser att både SR och Svt sviker sin plikt att rapportera om världens händelser på ett någotsånär objektivt och korrekt sätt. Båda har varit otroligt effektiva som propagandaverktyg för krig och mördande och för USA:s nykoloniala ageranden, senast vad gällde, och gäller, kriget mot Libyen och Afrika och vad gäller det s.k. upproret i Syrien.

I båda dessa fall ger våra s.k. Public Service-företag oss en totalt falsk bild av vad som hänt och händer. Man beskyller regimerna för illdåd som de inte har begått och framställer de verkliga missdådarna som änglar och som en frihetsälskande opposition när dessa i själva verket är reaktionära våldsmän som går USA:s/Nato:s/Qatars och Saudiarabiens ärenden. Man intervjuar endast dem som stödjer de  s.k. ”oppositionella” elementen, de där som i Libyen begick vad som närmast borde betecknas som folkmord på svarta bl.a. och som i Syrien begår de hemskasta massakrer på oskyldiga civila.

Trots att det finns ganska mycket material ute på nätet som visar att både Ghadafis regim i Libyen och Bashar al-Assads regim i Syrien har mycket starkt stöd mot de legoknektar som förstört och förstör Libyen respektive Syrien, intervjuar man endast företrädare för våldsverkarna och aldrig dem som är emot dessa och för sina ledare, eller som är krtiska till dessa men inte vill ha dessa våldsamma uppror. Det här är ingen tillfällighet.Det handlar om att både SR och Svt är del av en västlig propagandakampanj mot alla stater i världen som inte låter sig styras från Washington och som inte låter amerikanska och andra västerländska multinationela företag köpa upp eller rakt av stjäla sina staters naturresurser. Dessa länder, vars ledare anser att deras resurser ska användas för att förbättra levnadsvillkoren för de egna befolkningarna, demoniseras å det grövsta i tongivande Västliga media och tyvärr också i våra svenska Public Service-företag.

I förlängningen av attackerna på Libyen och Syrien ligger militära attacker och västlig kontroll av samtliga stater i Afrika, via AFRICOM och slutligen kontroll över Ryssland och Kina. Det är ingen slump att båda dessa senare stater har vägrat att rösta för en no-fly-zone över Syrien. Deras ledare är nämligen mycket klara över att kriget mot Syrien bl.a. är första steget mot allvarligare försöka att ”ta ner” ledarna i både Ryssland och Kina och ersätta dem med ett  batteri västligt/amerikanska nickedockor som endast gynnar Västs multinationella företag.

igår blev vi lite överraskade när vi hörde hur SR intervjuade några libaneser som stödde Assad i Syrien och tänkte att äntligen en strimma av nyanserad information.(1) Idag intervjuar man några tjerkesser från Syrien. Tjerkesserna är ryssättlingar som bor i Syrien sedan omkring 150 år. Men SR har inte, som vi först trodde, tagit sitt förnuf tillfånga och börjat vara lite mer allsidig i sin rapportering, ser man när man går in på SR:s hemsida och läser om de här intervjuerna idag. De handlar inte om en mer korrekt information utan om ytterligare ett sätt att demonisera Ryssland och dess ledare. Det är, får vi veta, närmast Rysslands fel att striderna i Syrien inte får ett slut. Ryssland varken hjälper tjerkesserna att fly till Ryssland eller hjälper till att få stopp på mördandet i Syrien. Så här avslutas idag SR:s nätsida om saken:

Ryssland anklagas av omvärlden för att stödja den syriska regimen i konflikten men de tjerkessiska flyktingarna i Maikop är lika kritiska mot alla.
– Rebellerna beväpnas med USA:s hjälp, armén får vapen från Ryssland, sedan slåss de mot varandra och det är vi som blir lidande, säger Zauer, 16 år.(2)

Detta är en formulering som klart avslöjar att SR:s journalister är väl medvetna om att man för ren propaganda, att man missleder oss alltså. Ingen som är lite insatt och intresserad av vad som händer i världen har kunnat undgå att notera hur SR och Svt är ivrigt sysselsatta med att svartmåla både Ryssland och Kina idag. Det gäller att bereda oss för kommande allvarligare attacker på båda dessa stater. Man jobbar långsiktigt från USA:s sida nämligen.

För några år sedan var jag en hängiven försvarare av Public Service i Sverige för att vi skulle ”vara säkra” på att få korrekt information om omvärlden. Idag anser jag att man lika gärna kan lägga ner SR och Svt, eftersom båda är precis lika vinklade och propagandistiska som Fox News i USA och BBC. Varför ska vi betala extra för att utsättas för en propaganda vars huvudsyfte är att försvara de västliga multinationella företagens intresse, intressen som går stick i stäv mot vanligt folks intressen och behov? Den propagandan SR och Svt består oss kan vi ju få gratis från vilken privat konservativ eller liberal radio- och TV-kanal som helst.

/Kerstin

Länkar:
1) Libanesiska Assad-anhängares syn på konflikten, SR Studio Ett 24/1 2013
2) Ryskättat folk i Syrien vill ha hjälp att fly landet, SR Ekot 25/1 2013
– Where Are They Now? The Reporters Who Got Iraq So Wrong, Peter Hart, Common Dreams 6/2 2013 (Svenska journalister är inte de enda.)
– THE FALL OF MU’ADH AL-KHATIB; THE COLLAPSE OF THE FSA; SAUDI ARABIA PARANOID ABOUT DISSENT, Syrian Perspective 6/2 2013 (Citat: Poor Robert Ford; poor FSA; they just don’t get it. One problem they had was the popularity of the president they were trying to oust. Not easy when even Sunnis supported him…..Let us declare that we at SyrPer are opposed to any accommodation, concession or gesture with regard to the terrorist enemies and their foreign supporters. No negotiations. Period. Long live Dr. Bashar Al-Assad; our great Syrian Army; our wonderful security services and most of all: The People of Syria. Ziad Amin Abu Fadel, Esq..)
– - ”Kvalitetsjournalistiken på snabb reträtt i Sverige”, SvD 10/2 2013

Rekommenderad läsning:
– Dårarnas korståg. Jugoslavien, Nato och västliga villfarelser, Diana Johnstone, Hägglunds förlag 2004
– The Illigal War on Libya, Cynthia Mc Cinney, Clarity Press 2012
– Libyenkrigets geopolitik. Humanitär intervention eller kolonialkrig? Ola Tunander, Celanders förlag 2012
- Slouching Towards Sirte. NATO’s War on Libya and Africa, Maximilan Forte, Baraka Books/Montreal 2012
– På given order. Från 11 september till Abu Ghraib, Seumour Hersh, Ordfronts förlag 2005
– Humanitär imperialism, Jean Bricmont, Karneal förlag 2005
– Illa far landet, Tony Judt, Karneval förlag 2010

Centerpartiets stöd minskade i senaste Sifomätningen, till rekordlåga 3,2%. Socialdemokraternas situation är likartad, det har inte haft så lågt stöd som under senare år sedan de kom in i riksdagen i början av 1900-talet. De båda partierna har gjort några rejäla och i grunden likadana misstag.

Båda partierna gjorde sig av med sina media. Framför allt Socialdemokraterna blev därmed nästan utan röster i den svenska medielandskapet och eftersom pressen är i huvudsak borgerlig speglas deras åsikter, idéer och åtgärder i en idéfientlig press varvid de kommer att framstå som mossiga och dumma. Annat kan man inte vänta sig från en politiskt fientlig press. Centerpartiet sålde också ut sina tidningar och gjorde sig, som socialdemokraterna, samtidigt av med risken att kritiseras av de egna väljarna under deras politisk-ideologiska omsvängning, liksom med möjligheten till en dialog med sina väljare.

 Socialdemokraterna bestämde sig samtidigt för att deras traditionella väljargrupp inte fanns längre, att svenska folket hade fått det så bra under deras långa regeringsperiod att det inte längre skulle gå att ”leva” på röster från de sämre ställda i samhället. Har för mig att Mona Sahlin, men även andra framstående socialdemokrater, har uttryckt åsikten att man inte kan vinna val bara på att värna om de fattigaste. Alltså måste partiet, resonerade man, attrahera den välbeställda medelklassen och det gör man bäst genom att lova denna grupp favörer, fler privata alternativ och lägre skatter. Låter man den  borgerliga pressen indoktrinera människor och tala om för dem vad de bör tycka, så ordnar det sig bara man ställer upp på de borgerliga idealen – så det gör man numer. Med en befolkning som har allt sämre kunskaper om vår näraliggande historia och genom att låta borgerligheten definiera om denna historia (”Vi moderater har alltid värnat om demokratin-lögnerna), behöver S-partiet inte oroa sig över att väljarna ska inse att partiet, dvs partitopparna, idag kämpar för precis de intressen och den ideologi som partiet grundades för att bekämpa för snart 150 år sen, nämligen den liberala utsugningspolitiken och företagens rätt att trycka ner människor i lorten.

Centerpartiet, som en gång var ett socialliberalt parti men med siktet inställt på småbönder och landsortsbor, har resonerat på samma sätt vad gäller deras väljargrupp. Landsbygden avfolkas och småbönderna finns inte kvar längre och ska inte finnas kvar så länge till, så nu måste vi attrahera andra väljargrupper. Partiet vände sig då till, ja gissa: Jo till den välbärgade medelklassen, men framför allt de yngre väljarna i denna grupp. ”Frihet, frihet och frihet igen” är partiets nya, som ledarna trodde, valvinnande slogan. Den lockar alla unga människor, tänkte de sig. Ungdomar har längtat efter frihet under hela sin uppväxttid och ofta blandat ihop föräldrarnas bestämmanderätt över  dem med statens och är de medvetna om skillnaden så vill de bli av med bådadera – åtminstone tills de inser vad det innebär att vara så där fri.

Och båda partierna har räknat rejält fel. Inget av dem har vunnit mer väljarstöd på sin ”moderna” nyliberala politik. Istället har båda förlorat väljare på denna reaktionära politik de senaste 20 åren.

Framför allt Socialdemokraternas ledare brukar då och då betona att man måste vinna fler röster i Stockholms stad. Men kära nån, hur har man tänkt sig göra det? Genom privatiseringar och utförsäljning av lägenhetsbeståndet i Stockholms innerstad och vissa områden runt denna, har man byggt om Stockholms innerstad till ett rikemansghetto. Hur har man tänkt sig fortsättningen? Att 9 miljoner människor ska tränga ihop sig där?

Dags för båda partierna att börja inse att folk kommer att fortsätta att vara bosatta utanför detta område och att Sverige är totalt beroende av sin landsbygd, eftersom det är där de värden skapas som är grunden för ett välstånd. Det ligger inga energiskapande verksamheter i centrala Stockholm Det finns inga sågar eller pappersmassafabriker där. Det går inte att odla spannmål eller plank på Stureplan. Därför är det dags att tänka om – igen och i motsatt riktning.

Fortfarande bor majoriteten av befolkningen inte i Stockholm och framför allt inte i stadens centralare delar och så kommer det att förbli inom en överskådlig framtid. Snarare kan vi förvänta oss att trenden vänder framöver, då oljan blir allt dyrare och man inte kommer att ha råd att frakta allting två gånger runt jorden innan det hamnar på våra matbord. Mycket oklokt alltså, att låta infrastrukturen falla samman i förtvivlade försök att vinna röster från de rika i Stockholms stad.

Den dagen då det inte längre räcker att skicka svenska attacktrupper till oljerika länder för att säkra kontrollen över oljan, har man bränt alla broarna om infrastrukturen fått förfalla totalt, som den får göra nu. Det är oklokt att härma USA i allt och i synnerhet i det här avseendet.

/Kerstin

Nu  har visserligen Centerns nya idéprogram utsatts för så stark kritik i de egna leden att det torde ändras rejält men det har ändå gett upphov till ivriga diskussioner och en hel del, framför allt unga människor, försvarar flera av de idéer som framförs, som förslag till månggifte och slopandet av arvsrättslagarna. Därför vill jag även säga mitt om förslaget.

Unga nyliberaler och libertarianer ivrar för ”frihet” och så till den milda grad att de ropar ”Haleluja” bara de hör ordet ”frihet”. Ordet tycks fungera som en trollformel som i ett slag förorsakar total intellektuell hjärnsmälta hos de nyliberaler och libertarianer som hör det och som inbillar sig att ”frihet” är en enkel historia att förverkliga bara man vill. De inser inte att för det mesta innebär den enes frihet en inskränkning i den andres. De begriper inte att det inte finns och inte kan finnas en total frihet för alla i ett samhälle.

Men, försvarar sig frihetsälskarna, vi talar bara om den frihet som inte innebär att man skadar andra människor. Jag antar att de då menar att det inte ska vara fritt fram att stjäla andras tillhörigheter eller att misshandla eller döda andra men för övrigt ska allting vara fritt.

Problemet är bara att bestämma vad som skadar andra.  Hur är det om man tar ifrån en människa hans eller hennes försörjningsmöjligheter, sparkar henne eller honom från ett jobb, skadar man inte denna människa då? Jag vill nog påstå att man gör det. Skadar man inte en människa när man tvingar denne att sälja allt den har slitit ihop till sig tidigare i livet, innan samhället går in och ger dem pengar till mat och tak över huvudena, eller om man tvingar dem att svälta ihjäl? Är det att inte skada någon? Den som drabbas känner sig definitivt skadad. Är det att skada någon om man vräker denne någon från hans eller hennes bostad? Som det nu är anses det normalt vara den som inte betalar sin hyra som skadar någon annan, nämligen hyresvärden, och detta oavsett om betalningen inte kan göras, exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom.

Det senaste geniala frihetsförslaget, från det alltmer absurda Centerpartiet, är att man ska tillåta månggifte, för människor måste ju ha friheten att leva som de vill, och dela sina liv med vem eller vilka de vill, heter det.

Första frågan här: Har vi inte friheten att leva ihop med vilka vi vill idag? Såvitt jag förstår har vi det. Jag kan bo tillsammans med en eller flera personer av andra könet eller av samma kön eller av olika kön – om jag vill. Vi har inga lagar som förbjuder sådana samlevnadsformer. Så ska förslaget vara något annat än ett slag i luften måste det innebära något annat, att man skapar juridiskt giltiga ramar för olika samlevnadsformer – mer reglering alltså, och mer kontroll av människors levnadsvanor. Något slags kontrakt  mellan dem som bor ihop bör detta rimligen handla om. Det har vi två slag av för tvåsamhetsförhållanden, nämligen giftermålet och sambolagen, den senare för dem som inte är gifta. Alltså ska det till något liknande för flera människors samlevnad, ett registrerat förhållande, vare sig förhållandet registreras av kyrkan eller av en profan myndighet, om förslaget ska vara något annat än ett slag i luften. Hur ska denna institution se ut? Ska alla vara gifta med alla de andra i gruppen? Om en kvinna har två eller flera män, ska då männen i familjen också vara gifta med varandra, eller om en man har flera fruar, ska dessa fruar också anses vara gifta med varandra?

Och barnen? Ska de betraktas som hela vuxenkretsens ansvar? Om det finns flera män i familjen hur ska faderskapet se ut? Ska samtliga män registreras som fäder eller bara den biologiske fadern och i så fall, ska varje barn och samtliga män i familjen DNA-testas för att avgöra det biologiska faderskapet för varje barn som föds? Ska bara de biologiska föräldrarna betraktas som förmyndare till barnen eller ska samtliga i familjegruppen vara sådana. Hur ska man sedan förfara med barnen vid eventuella skilsmässor? Ska samtliga i storfamiljen ha  umgängesrätt med barnen, så att dessa i värsta fall, i det fall flera av de vuxna bestämmer sig för att skiljas från familjen, tvingas cirkulera mellan fem-sex vårdnadspersoner, eller fler?

Egendomsrätten i denna fria storfamilj måste regleras. Hur ska egendomen delas upp i det fallet en eller flera vill skiljas från gruppen? Ska alla, som idag är fallet i ett tvåsamt äktenskap, äga allt tillsammans, om inget äktenskapsförord inrättats, eller ska alla automatiskt själva äga vad de själva har införskaffat till hemmet?

Men, säger frihetsälskaren, utan att inse vad han talar om, det här är ju problem som går att lösa bara man vill och man kan förstås tänka sig olika lösningar av de här områdena. Jo, det kan man kanske, problemet är bara hur man ska göra det bättre och dessutom att ingen blir friare av att man sätter igång att reglera området. Det är ett faktum idag att om flera personer väljer att bo ihop så lägger sig staten inte i saken alls. Den ger total frihet för oss alla att bestämma hur vi vill leva tillsammans. De samboende får ordna upp alla dessa områden som de behagar, förutom att lagar reglerar barnens rätt att få en far och en mor registrerad

1974 infördes den första sambolagen. Vi, Motvallsbloggens bloggare, hade då bott ihop c:a 4 år och vi hade valt att inte gifta oss för vi ansåg båda att vi inte ville att staten skulle blanda sig i våra liv. Vi menade att om vi hade önskat en statlig reglering av vårt samboförhållande så hade vi gift oss. Men sambolagen kom och den innebar att vårt förhållande plötsligt reglerades av staten och att vi tvingades att vidta en del åtgärder för att få ha det som vi önskade. Vi var inte glada åt detta. Vi var unga och med ungdom följer ju inte sällan en viss oförmåga att se till andras situationer, ofta beroende på att man inte vet vad andra kan drabbas av eller hur de lever, så senare skulle vi båda komma att inse att sambolagen hade kommit till för att i alla fall i någon mån skydda dem som sambodde utan att vara gifta och tyckte då att lagen kanske ändå inte var så tokig. Men en sak insåg vi redan då sambolagen infördes, att den innebar ökat inflytande över våra liv från statens sida. Vad vi blev mer medvetna om med tiden var det faktum att framför allt kvinnor ofta blev ekonomiskt lidande vid separationer om de levt i ett oreglerat samboförhållande och att lagen var till för att tillförsäkra dem en viss rätt till vad de hade varit med och dragit ihop till det gemensamma hemmet.

Ska man alltså börja reglera samboendeformer av andra slag än tvåsamhet så ska man inte presentera detta reglerande som en större frihet för det är det inte. Tvärtom innebär det mer reglering och mer statligt inflytande över våra liv och det är ju möjligt att moderna unga människor lever så att det föreligger ett behov av mer regleringar på området och att de vill ha sådana.

Ser vi på förslaget om en lag om ”månggifte” oavsett hur man tänker sig att det skulle se ut, så kan vi dessutom var tämligen säkra på att en sådan lag skulle få andra och av förslagsställarna inte anade negativa konsekvenser, och även i det fallet huvudsakligen för kvinnor. Det är inte svårt att inse att lagen skulle resultera i att framför allt rikare personer, huvudsakligen män, kunde skaffa och hålla sig med fler ”äkta tredjedelar eller femtedelar” och att det sannolikt inte skulle bli så många fall där en kvinna håller sig med flera män.

Vidare presenteras förslaget om arvsrättsförändring, att var och en får testamentera sina ägodelar till vem man vill, som en större frihet för alla att bestämma över sin egendom och sina liv. Det innebär förstås ökad frihet för dem som har men samtidigt inskränker det, och mycket värre än man kanske inser, friheten för exempelvis barnen i en familj.

Vi kan ju se för oss situationen som vi kan läsa om eller se på historiska filmer från andra länder. ”Om du inte gör som jag säger så gör jag dig arvlös!” Eller testamentet: ”Då min dotter Lisa gifte sig med en man som jag inte kunde acceptera som svärson och min son Johan inte utbildade sig till läkare, som jag önskade, blir båda arvlösa. All min kvarlåtenskap går istället till dottern Lena som alltid följt mina råd.”

Den här typen av lydighetskrav skulle inte öka unga människors frihet. Och barnen har ju dessutom ingen oförytterlig rätt att ärva allt efter sina föräldrar redan som det är idag. En förälder kan fortfarande testamentera bort en del av sin kvarlåtenskap till vem han eller hon önskar och den som inga barn har testamenterar till vem han vill, släkting eller inte släkting.

Visst kan man kräva en frihet att få testamentera till vem man vill, men återigen, man ska inte presentera en sådan åtgärd som en åtgärd som innebär” mer frihet för alla”. Frihet att testamentera till vem man vill innebär bara en större frihet för den som önskar tvinga barn eller andra möjliga arvingar att göra som han eller hon vill, vilket innebär ökad ofrihet för dessa barn eller andra tilltänkta arvingar.

Slutligen om drömmen om den totala friheten: Det är helt enkelt så att lever vi ett samhälle måste eller bör vi alla acceptera lagar och regleringar som inskränker en del av vår frihet för att skona många andra människor från eländen och total ofrihet. Jag accepterar exempelvis en viss inskränkning i min rätt att köpa alkohol för att jag vet att total frihet att sälja alkohol för vem som helst och när som helst innebär stort lidande för alldeles för många människor, framför allt för kvinnor och barn. Jag accepterar förbud mot att köra bil när man druckit alkohol för att jag vet att om det vore tillåtet skulle många människor dö i trafiken på grund av alkoholpåverkade förare.

Men har man virrpannan Ayn Rand som idol, ja då kanske man inte kan tänka så långt och då anser man kanske att friheten bara är till för de rikaste, de som anses överlägsna alla andra.

Jag har skrivit om liknande frågor tidigare på Motvallsbloggen.

/Kerstin

PS: Det var ingen slump att Platon, som jag för övrigt inte har mycket till övers för, ansåg att de filosofer som borde styra samhället, och med filosofer avsåg han utbildat och kunnigt folk, skulle vara 50 år gamla.

Den här gamla filmen, som är ganska lång men sevärd, och synnerligen klargörande, har jag visat tidigare på bloggen, men den tål att läggas ut en gång till:

Skattefria Andersson

Länkar:
– En hållbar framtid – ett förslag till nytt idéprogram, Centerpartiet
– Sammanfattning av förslaget till nytt idéprogrammet
- Idéprogrammet Centerns vision, Vlt 7/1 2013
– Centern på hal is, DN 10/1 2013
– Fakta: Centerns idéprogram, DN 9/1 2013
– ”Svenskt Näringsliv bakom Centerpartiets idéprogram”, Dagens Opinion 7/1 2013
– Centern tänker som en ambitiös fjortis, Johan Hakelius, AB 14/1 2013 (Inte ofta jag och Hakelius har samma uppfattning, men här har vi det, i varje fall i vissa frågor, så jag rekommenderar hans spalt i AB idag. Man kan notera att han närmar sig de 50 dessutom.)

Någon som noterat att Reinfeldt sköt på sitt eget folk i fredags? För det kan ju in ha varit så att poliserna sköt på eget bevåg och utan hans tillstånd. Order måste väl ha utgått direkt från statsministern?

När poliser i länder som vi (dvs USA) inte gillar, ger sig på folk, då är det den politiska ledaren som är direkt ansvarig för varje illdåd som begås av myndigheter mot människor i dessa länder. När samma sak händer här, eller i ett land som Väst gillar, då är det en enskild polis eller en enskild fångvaktare som agerat.

/Kerstin

Rekommenderad läsning:
– Den irrationella och rasistiska skräcken för Kina, Andre Vltchek, Nyhetsbanken 6/1 2013

Jag har tidigare skrivit om Al Jazeeras förlorade heder. Al Jazeera var en tid en bra och seriös kanal och lyckades därför skaffa sig ett gott rykte och stor tilltro, inte bara i arabvärlden utan även i resten av världen, genom sina engelskspråkiga sändningar. För några år sedan ändrades kanalen dock, ledningen byttes ut och kanalen kom att styras av en person från Qatars kungahus. Nu skulle den inte längre ge någotsånär objektiv information utan sättas in i propagandan mot för Qatars och Saudiarabiens ledare avskydda politiska system i Libyen och Syrien.(1) Båda dessa regimer var sekulära i så motto att de tillät alla religioner och dessutom skilde mellan staten och religionen. Även om Libyens ledare Ghadafi var en hängiven sunnimuslim så var lagarna i Libyen tämligen västerländska och kvinnornas rättigheter samma som männens, något som långtifrån är fallet i Saudiarabien exempelvis. I Syrien gäller samma sak som i Ghadafis Libyen.

På bloggen Friends of Syria (2) kan man läsa en intervju med en journalist som just sparkats från Al Jazeera. Han avslöjar hur det pratades på kanalen och hur han inte tilläts skriva som han ville om Syrien. Han är själv syrier och känner till landet väl.

På frågan om vilket tryck han utsattes för på Al Jazeera svarar han:

… the first pressure was to cover the Syrian crisis itself, including Al Jazeera’s campaign of fraud from its onset. Upon my protest and criticism as well as my attempts to correct their policy, the reply was these were “individual errors” that should be overlooked. However, the succession of these “errors” showed that the network was not abandoning its method which were commanded by Qatari officials without a doubt.

(Min översättning:  den först påtryckningen var att täcka den syriska krisen, inkluderande Al Jazeeras redan från början lögnaktiga kampanj. På min kritik såväl som på mina försök att korrigera deras policy svarade man mig att detta var ”individuella misstag” som man skulle strunta i. Men ordningen mellan dessa ”misstag” visade, bortom alla tvivel, att nätverket inte övergav metoden som var bestämd av Qatars överhuvuden.)

Journalisten berättar att han konsekvent vägrade att skriva om Syrien för att man skulle komma att revidera och ändra hans inlägg i enlighet med vad de ledande på kanalen ville ha. Så  fortsätter han med att säga:

The peer pressure from the Syrian Muslim Brotherhood, and they were many of them there, was almost daily. Various provocations and dealings were unworthy of the so-called “carriers of the banner of freedom” to the extent that it came to the threat of physical liquidation only due to my opinion that was in opposition of their extremism. Their talk was hatefully sectarian and they always spoke of the desire to change the government of Syria by substituting themselves for it.

I still remember their demands “announce your position, the boat is sinking” and their threats “thank your god if you get a pardon when we become the government”, “the majority is with the Muslim brotherhood and governance is within our grasp”.

(Min översättning: Pressen från det syriska Muslimska Brödraskaet, och det fanns många av dem där, pågick nästan dagligen. Somliga provokationer och åtgärder var ovärdiga så kallade ”bärare av frihetens banér” och till den grad att de kom till hot om fysisk likvidation, bara på grund av min åsikt som var motsatt dessa extremisters. Deras tal var hatfyllt sekteristiskt och de talade alltid om sin önskan att ändra regering i Syrien och ersätta den med dem själva.

Jag kommer fortfarande ihåg deras krav ”klargör din ståndpunkt, båten sjunker” och deras hot ”tacka din gud om du visas pardon när vi bildar regering,” ”majoriteten står på Muslimska Brödraskapets sida och regeringsmakten är inom räckhåll för oss.”)

Och det blir värre:

They would prophesise to other colleagues since the first month of the near collapse of the Syrian government. Their language was disgusting. They said that civil unrest would begin in the coast, Hama and Homs, and that their “democratic” system entitled murder based on sect and identity.

(Min översättning: De förutsade, till andra kolleger sedan första månaden, att den syriska regeringen skulle kollapsa. Deras språkbruk var avskyvärt. De sade att det civila upproret skulle börja vid kusten, Hama och Homs, och att deras ”demokratiska” system tillät mord baserade på sekt och identitet.)

Det är precis vad vi har sett i Syrien, mördande av folk som de extremistiska wahabiterna anser vara otrogna, vilket är alla som inte är wahabiter, shiamuslimer, inkluderande alawiter, kristna m.fl. men även sunnimuslimer som inte erkänner deras tolkning av Islam.

Intervjuaren frågar så om påståendena, om att Al Jazeera fabricerar lögner, är sanna. Om foton från Irak och Jemen, som påstods komma från Syrien säger journalisten att:

The fake footages kept coming, from the funny ones, the sad ones and the one who had living dead (that one showed a group of people praying for two persons presumably dead but are seen later on a motorbike!). Demonstrations around the famous clock in Homs turned out to be in Qatar…..

(Min översättning: De falska fotona fortsatte att komma, från de roliga, de tragiska och de som visade levande döda (som visade en grupp människor som bad över två påstått döda personer som senare sågs åka motorcykel!) Demonstrationer runt den berömda klockan i Homs visade sig vara från Qatar….)

Man hade, vad det verkar, satt in klockan i en film så att filmen skulle verka vara från Syrien. Om ögonvittnen får vi veta:

When it comes to the eye witnesses who used to describe things as if they were inside Syria and close to the events, their phone numbers were from Saudi Arabia, Jordan, the United Kingdom and other countries.

(Min översättning: När det kom till ögonvittnen som brukade beskriva händelser som om de var inne i Syrien och nära händelserna, så  hade de telefonnummer från Saudiarabien, Jordanien, Storbritanninen och andra länder.)

I ett annat fall visade man på sin nätsida en demonstration där en banderoll syntes som uttryckte en önskade Assad ett långt liv. Där dolde man texten  med annat. Så fortsätter journalisten:

Yes, Al-Jazeera has lied and is still lying. The proof is in the successive resignations, dismissals and… especially of important figures like the director of the Al-Jazeera bureau in Beirut Ghassan Ben Jeddo and the reporter Ali Hashem, who dared and spoke the truth about the presence of armed men from the very beginning, which made the administration go berserk and got revenge from whoever gave him the opportunity to appear on TV.

(Ja, Al Jazeera har ljugit och ljuger fortfarande. Bevisen finns i återkommande avgångarna, avskedandena och,… särskilt viktiga personer som direktören (ledaren) för Al Jazeeras byrå i Beirut Ghassan Ben Jeddo och reportern Ali Hashem, som vågade tala om sanningen om närvaron av beväpnade män redan från allra första början, som fick administrationen att gå bärsärkagång och ta hämnd på var och en som gav honom möjligheten att uppträda i TV,)

Avskedanden drabbade ännu flera och även på websidan, som styrs av Muslimska Brödraskapet, säger journalisten. Intervjuaren frågar så till sist vad den intervjuade vill säga till sina f.d. kolleger:

I say to my colleagues on Al Jazeera and in all media, fear God and the blood and suffering of the Syrian people, words can kill. I know that the vast majority of them are in search for a living and a better place and that many knew the truth and saw through the channel practices, but were helpless. Shake your consciences for your involvement in the bloodshed in my country. God will one day ask you what you have done.

(Min Översättning: Jag säger till mina kolleger på al Jazeera, och i alla media, frukta Gud och blodet från det syriska folket, ord kan döda. Jag vet att den övervägande majoriteten av dem söker livsuppehälle och bättre platser och att många kände till  sanningen och genomskådade kanalens praxis, men de var hjälplösa. Rannsaka era samveten för er inblandning i blodbaden i mitt land. Gud kommer en dag att fråga dig vad du har gjort.)

Detta kunde förvisso sägas, och har jag i princip sagt på bloggen tidigare, även till svenska journalister, som sannolikt också vet att de ljuger, i alla fall en del av dem. Problemet är att de nog inte tror på någon Gud och därför vet att de aldrig kommer att straffas för sina synder, synden att propagera för krig och att vara medskyldig till massdödande.

/Kerstin

1) Motvallsbloggen » Kan inte låta bli att bjuda på denna “julunderhållning” om Al Jazeera
1) Motvallsbloggen » Sveriges radios lovsång om Al Jazeera – sällsynt illa tajmad
1) Motvallsbloggen » Om Al Jazeeras trovärdighet och om vem som bestämmer över USA:s krigande
2) An Exclusive Interview with One of the News Editors of Al-Jazeera Channel, Friends of Syria 6/1 2013
– Aktham Suliman’s farewell to Al Jazeera, Call Me Cynical 11/12 2012 (Citat: Cairo’s al-Jazeera correspondent Samir Omer moved to Sky News earlier this year not because of Syria, but rather, as he told his colleagues: “Because I could not stand it anymore. This is no longer an Al-Jazeera office. This is an office of the Muslim Brotherhood” – in other words, the very group that is supported by Qatar in all Arab countries, and is heralded as the winner of the “Arab Spring.”)
– Stark kritik mot al Jazeeras intåg i USA, SR P1, Kulturnytt 7/1 2013 (Man får väl gratulera SR som tycks ha upptäckt att Al Jazeera har ändrat inriktning, även om det sägs lite inlindat och även om reportern inte i klartext talar om att kanalen numer ingår i Västs propagandamediakonglomerat.)

Syrian Arab Television, News Department, presenterar en intervju med Dr. Muhammad Shahid Amin Khan

From Syria, World Chairman Of International Human Rights Commission tells the real story (utlagd 3/1 2013)

Värd att lyssnas till, en man som vet vad han talar om. En välutbildad pakistanier som har en helt annan  uppfattning om vad som händer i Syrien än den våra svenska media presenterar oss. Tyvärr är hans engelska bitvis lite svår att förstå men man blir van vid hans indiska engelska efter en stund.

Desutom kan vi titta på en video om Libyen, som det annars är nästan dödstyst om nu.  Det tog mig ett tag att hitta den här.

Vi ska tro att det är demokrati och frid och fröjd i Libyen idag. Det är det inte, mer än för en del multinationella företag. Skördedags i Libyen alltså, för det västerländska kapitalet, precis som det varit i Irak där pengar försvinner ner i Haliburtons och de privata krigsfirmornas fickor utan att det är till någon som helst nytta för irakierna, som fick sitt infrasystem rejält förstört av de hjältemodiga stater som invaderade Irak för snart 10 år sen, och som fortfarande får se sin välutbildade elit, läkare, lärare, forskare systematiskt mördade. (1)

CORPORATOCRACY Destroy Libya In ”Humanitarian” War, Reap Massive…  (utlagd 16/11 2012)

/Kerstin

Dags för den här länken igen: Bloggarens syn på händelserna i Libyen och Syrien, eller varför jag vägrar att medverka i krigspropagandan

Länkar
1) Kriget mot Iraks kultur, Motvallsbloggen 21/8 2012
– Will Syria Become Another “Failed State”? The Role of the United Nations, Carla Stea, Global Research 30/12 2012 (En artikel som bör läsas av alla intresserade eftersom den är mycket avslöjande. Den handlar om Syrien men nämner också Libyen/ Citat: The Libya now described in innumerable credible reports, is a failed state, now defenseless against the exploitation or plunder of its resources and people, as a result of United Nations Security Council Resolution 1973 as implemented by US-NATO.)
– THE ROVING EYE. Syria: A jihadi paradise, Pepe Escobar, Asia Times 11/1 2013
– Turkey, Qatar, KSA behind increasing violence in Syria: Nasrallah

Läsvärt:
– USA – minskad demokrati och frihet – 5 nya exempel, Jinge.se 6/1 2013

Läsvärt idag:

Inte lätt att säga hur det går i Syrien. Informationen är motsägande men nog verkar det, i alla fall lite, som om USA är på defensiven där nu. Man drar tillbaka ett par av sina krigsfartyg utanför Syriens kust.(1) Det kan bero på att man behöver ge soldaterna ombord lite avkoppling eller byta ut dem men det kan också vara ett tecken på att man inser att det inte går den väg man hade hoppats i Syrien. Den syriska armén är för stark och den har dessutom en uppbackning som inte är att leka med.

Ska vi tro Thierry Meissan i Voltaire net, så håller FSA (Fria Syriska Armén) på att förlora stort.(2) En artikel i The Guardian ger intrycket att legoknektarna inte längre klarar av situationen. (3) De lyckas tydligen inte genomföra en samordnad attack. De ägnar sig mer åt att plundra och mörda civilbefolkningen än åt rationella och välplanerade attacker, vilket leder till att de tappar allt stöd de kan ha haft i början av ”upproret”.

Dessa lekgoknektar, som betalas av bl.a. Qatar och Saudiarabien och som idag i huvudsak tycks bestå av fanatiska islamistiska fundamentaliser, wahabiter, har inte riktigt förstått gerlillakrigets första och viktigaste villkor, att en gerillaarmé måste ha folkets stöd för att klara sig.(4) Istället för att skaffa sig detta stöd har de här ”krigarna” kidnappat och mördat vad de kallar de ”otrogna”, befolkningen i de områden de lyckas inta, inte sällan på de mest bestialiska sätt. Resultatet är att även stora delar av den opposition de hade stöd från ursprungligen har vänt dem ryggen och föredrar att stödja Bashar al Assad och den reguljära syriska armén. Att även vänstern i Syrien stödjer Assad borde inte komma som någon överraskning, mer än för den västerländska vänster som är uselt informerad om situationen i Syrien och om vad som händer där. (5,6)

Men sen? Kan man tro att USA verkligen överger sina planer på att störta Assad? Både Clintonskan (som förresten är sjuk just nu och sägs ha drabbats av en blodpropp i huvudet som inte skadat henne dock (7)),  och Barack Obama har ju gått ut offentligt, ganska många gånger, och förklarat att Bashar al Assad måste gå. Jag vet inte. Men det skulle ju kunna vara så att någon intelligent själ (finns det sådana bland våra politiker i Väst?), någonstans har kommit på att de wahabitiska fundamentalister som just nu krigar mot den syriska armén är rena galningar och att de i förlängningen kan vara ett allvarligt hot, inte militärt kanske men som terrorister, för hela Europa. Några av dem har ju förklarat att de ska fortsätta till Jerusalem och att de inte tänker ge sig förrän de besatt Spanien. (8.)

Själv tror jag inte riktigt att det förhåller sig på det här sättet. Amerikanska politiker brukar inte ge sig i första taget. I diskussioner kring köksbordet kom vi fram till att det skulle kunna föreligga en annan möjlighet här: Att USA bara beslutat att lägga Syrien åt sidan ett tag för att först ta itu med sin bakgård, Sydamerika. Kanske det kunde vara bra att attackera Venezuela, Bolivia, eller Equador nu? Venezuela och dess olja kanske anses vara ett lätt byte när Chavez är på cancerbehandling i Kuba och möjligen döende. Eller varför inte angripa Kuba, och ta ner både den kubanska regimen och göra sig av med Chavez i ett svep? Syrien är regnigt och kallt just nu och svårt att inta för tillfället medan orkansäsongen i Mexikanska Golfen just är över varför det kunde passa bra att ankra och hugga till där.

Spekulationer – förvisso. Men ett långt livs erfarenhet säger mig att USA inte kan leva utan att kriga någonstans på jorden och utan en seger, eller något som kan framställas som en seger. Alltså finner jag att scenariot inte är helt otänkbart.

Sen finns det ju andra tänkbara möjligheter: Att Ryssland bakom kulisserna satt emot så kraftigt att USA inser att ett envist försök att avsätta Assad skulle kunna leda vidare till ett kärnvapenkrig där även amerikaner kunde drabbas inom USA:s egna gränser, och av det skälet väljer att dra sig ur ”Syriendebaklet”. Det amerikanska folket skulle nog inte bli så förtjust om det blev utsatt för samma dödliga aktioner som USA ständigt utsätter andra stater för runtom på jorden.

Christoff Lehmann har en annan analys. (9) Den är så ruskig att jag inte orkar tänka på den än mindre skriva om den.

Vad som utspelar sig i de högre salongerna har vi vanliga människor ju sällan en aning om. Vi kan bara gissa och spekulera. Men man tycker ju att USA någon gång skulle lära sig att verkligheten sätter krokben för dess målsättningar titt som tätt, med tanke på hur det ser ut i Irak idag, i Afghanistan, i Libyen och nu i Syrien. Men saknas det tankeverksamhet hos de styrande politikerna, eller hos dem som styr politikerna i USA, så kanske det är en väl optimistisk tanke.

Vad var det han sade till sin son den gode Oxenstierna? ”Du anar inte min son med hur liten vishet världen styrs”. De tycks stämma fortfarande och idag har även svenska politiker förlorat Oxenstiernas insikt.

/Kerstin

(Bloggarens syn på händelserna i Libyen och Syrien, eller varför jag vägrar att medverka i krigspropagandan)

Länkar:
1)  US Navy pulls two aircraft carriers from Syria shores, RT 18/12 2012
2) The FSA continues to shine like a dead star, Thierry Meyssan, voltairenet.org 29/12 2012
3) – Syrian rebels sidetracked by scramble for spoils of war, Ghaith Abdul-Ahad in Aleppo, The Guardian 27/12 2012
4) Road Map Drawn Up by Syrian Traitors to Serve Imperialists, Gulf Monarchies, Noureddine Merdaci, Information Clearing House 11/12 20125) Statement of the Syrian Communist Youth Union, Red Youth 2/1, 2013
6) Why Humanitarian Interventionism is a Dead End. Beware the Anti-Anti-War Left, Jean Bricmont, Louvain, Belgium, counterpunch 4/12 2012
7) Hillary Clinton’s doctors say blood clot is located between her brain and skull, Adam Gabbatt and Matt Williams in New York, The Guardian 31/12 2012
8.) Egypt’s Muslim Brotherhood chief urges Jihad for Jerusalem, Al Arabiya Newsa 11/10 2012
8. Amman warns: Jihadists hijacking Syria revolution, may target Israel, Jordan next, Haaretz 20/12 2012
8.) Al Nusrah front claims latest suicide attack in Syria, Bill Roggio, Th Long war Journal 13/6, 2012 (Al Nusra-brigaden som nämns i artikeln har nyligen förklarats som terroristorganisation av USA)
9) The Dynamics of the Crisis in Syria. Conflict Versus Conflict Resolution. (Part 5), Christoff Lehmann, n.s.b.c. 28/12 2012
–  Expert: West Helping Wahabbi Winter Spread to Syria, Cleo Pascal/Associate Fellow, Royal Institute of International Affairs, Huff Post 20/12 2012
– Arab slave traders supporting democracy in Syria? Press TV 2/1 2013
– Syria: Atrocities committed against Christians by US Supported Rebels, Global Research 31/12 2012
– “Wiping Countries Off the Map”: Who’s Failing the “Failed States”. Washington is in the ”business of destroying” a very long list of countries. Prof Michel Chossudovsky, Global Research 29/12 2012 (Citat: “The United States has attacked, directly or indirectly, some 44 countries throughout the world since August 1945, a number of them many times. The avowed objective of these military interventions has been to effect “regime change”. The cloaks of “human rights” and of “democracy” were invariably evoked to justify what were unilateral and illegal acts….Destroying countries is part of a US Imperial project, a process of global domination.  Moreover, according to official sources, the US has a total of 737 military bases in foreign countries. (2005 data)……Pakistan was compared to Yugoslavia which was carved up into seven proxy states after a decade of US-NATO sponsored “civil wars”…..The activities of the jihadist Al Qaeda units in most of these countries (I MÖ och Afrika: min anm.) are part of a diabolical covert intelligence agenda. Och enligt förf. är målet inte längre att avsätta regeringen utan:
Washington’s foreign policy objective is to transform Syria into what the National Intelligence Council (NIC) calls a “failed state”.
Regime change implies maintaining a central government. As the Syrian crisis unfolds, the endgame is no longer “regime change” but the partition and destruction of Syria as a Nation State…..
The Pentagon’s global military design is one of world conquest. The military deployment of US-NATO forces is occurring in several regions of the world simultaneously.
Central to an understanding of war, is the media campaign which grants it legitimacy in the eyes of public opinion. A good versus evil dichotomy prevails. The perpetrators of war are presented as the victims. Public opinion is misled. )
– Many Conflicts Rolled Into One.Syrian Contradictions, Patrick Cockburn, counterpunch.org 3/1 2013
– ‘The Iranians Are Coming.’ The Imagined, ‘Sinister’ Iranian Threat in Latin America,Ramzy Baroud, counterpunch.org 3/1 2013
– A ”Legal Intifada” Appears Likely for More Than Just the Palestinians. Will Syria Go on the Offensive at the Hague? Franklin Lamb, counterpunch.org 31/12 2012

Läs mer om vad som händer i Syrien på Syrienblogg.

En nyårsfilm om och från Syrien:

The Syrian Diary (utlagd 30/12 2012)

Filmen är gjord av ryska journalister och är textad på engelska.

Betänk att Syrien har en värnpliktsarmé. En sådan kan ingen diktator stödja sig på om hans förtryck är intensivt. Det är skäl nog att tro på dem som hävdar att Assad har majoriteten av det syriska folket med sig mot de våldsterrorister som USA/EU/Nato och dess allierade i arabvärlden underhåller.

Önskar slutligen inte någon av alla de journalister som ljuger om vad som händer  i Syrien ett gott nytt år. De förtjänar ingenting annat än fördömanden.

Er andra, som anser att vi inte ska stödja vidrig terror och dödande, någonstans, eller USA/Natos imperialistiska verksamheter runtom i världen, önskar  jag ett Gott Nytt År med engagemang och och ork att kämpa mot det våld som Västmakterna sprider och underhåller i tredje världen.

Tillägg 31/12 2012 kl 13.05:
Hör just på radion att migrationsverket inte varit berett på många flyktingar från Syrien. ”Vi har ingen spåkula,” säger han. Någonting tyder på att hans kompetens är utomordentligt usel. Varje person med de där två hjärncellerna jag skrev om tidigare, har kunnat räkna ut att det skulle komma flyktingar från Syrien och fler sådana desto mer envetet USA/EU/Nato går in för att Assad måste störtas/mördas.

Tillägg 31/12 kl. 17.00
Lyssnar igen på nyheterna och får då veta att man hittat ett antal döda i en förort till Damaskus, men de är inte identifierade än och uppgiften är obekräftad sägs det, förmodligen sanningsenligt. Flera av de döda hade avhuggna huvuden, sägs det också, vilket dessvärre ökar trovärdigheten i uppgiften. På dessa påståenden fortsätter reportern att berätta om hur den syriska armén strider inom ett annat område.

Detta är ett typexempel på konsten att luras utan att ljuga. När man lyssnar får man intrycket att det är den syriska armén som är så bestialisk att den hugger huvudena av människor, även om detta inte sägs i reportage. Man får  ju samtidigt höra att armén strider och går till attack, men hör inte ett enda ord om att halshuggningar är den s.k. Fria Syriska Arméns (legoknektarna som strider mot den syriska officiella värnpliktsarmén) inte ovanliga metod att döda människor. Detta visar, menar jag, att SR:s journalister och reportrar är fullt medvetna om att de för en försåtlig propaganda mot Assad och därmed mot majoriteten av det syriska folket. Upplägget i nyheterna avslöjar detta väldigt tydligt. Vilken annan anledning har man att förtiga att FSA:jihadisterna halshugger människor som inte stödjer dem? Skulle information om detta eventuellt få svenskar att ta avstånd från denna påstått frihets-och demokratiälskande armé och varför vore detta inte önskvärt, undrar man?

/Kerstin

Länkar/läsvärt:
– Ritual Dance of the Child Killer, Sammenbrudd eller Kommunisme 5.0 31/12 2012
– Coptic Christian church attacked in Libya, Raw Story 31/12 2012 (Det finns inte mycket tillgänglig information om Libyen idag men här är en artikel)
-Syria Faces Humanitarian Catastrophe, Bill Van Auken. Information Clearing House 29/12 2012
– Syrian rebels sidetracked by scramble for spoils of war, Ghaith Abdul-Ahad in Aleppo, The Guardian 27/12 2012
– Statement of the Syrian Communist Youth Union, Red Youth 2/1, 2013 (något att bita i för den västerländska Vänstern som trofast stödjer reaktionens och kapitalismens imperialistiska agenda i Syrien. Denna Västvänster förefaller inte ha vänstern i Syrien på sin sida.)
– The FSA continues to shine like a dead star, Thierry Meyssan, voltairenet.org 29/12 2012 (Meyssan spår här att den syriska armén kommer att vinna slaget och dessutom att Väst (läs USA) håller på att dra sig ur ”äventyret” Syrien. Jag kan bara hoppas att han har rätt.)
– Syria: Apocalypse Cancelled, voltairenet.org 23/12 2012
– US Navy pulls two aircraft carriers from Syria shores, RT 18/12 2012
– America’s sinful adoption of Al-Qaeda for the second time, Pierre Khalaf, voltairenet.org 17/12 2012

Lyssnar just på P1, på ett program som handlar om frivilligarbete ute i de mindre orterna. Det inleds med påståendet  ”När samhället drar sig tillbaka”.  Vad är det för struntprat. Detta är ingenting annat än en utomordentlig dimridå som journalisten lägger ut  här. Samhället finns inte i någon slags abstrakt betydelse eller som ett slags övernaturligt väsen vars nycker vi bara har att inrätta oss efter. Samhället är vi, vi väljare. Vi väljer de politiker som ska styra Sverige i enlighet med majoritetens önskemål, åtminstone säger idealet detta om demokratiska styrelseskick. I praktiken innebär detta alltså att vi har valt politiker som rustar ner samhället, målmedvetet och energiskt, och som skapar oss ett samhälle som i första hand är till för de rikaste av oss. Vi andra ska betala deras ökande bekvämlighet och ofantliga rikedom, med sämre trygghet och mer arbete.

För att lura oss att rösta för denna politik för de borgerliga en politik som innebär att människor får allt lägre skatter, lägre ju mer de tjänar och redan har. Vanligt folk kanske får några hundralappar/månad och tycks inte se längre än till nästa lön. De inser inte att ska de själva börja betala för det vi alla betalat gemensamt, via skatterna, sjuk- och pensionsförsäkringar exempelvis, så kommer det att stå dem mycket dyrare än den gemensamt finansierade trygghetssystemen. Varenda människa som har minst två hjärnceller med kontakt sinsemellan inser att ett system som ska innefatta privata profiter måste blir dyrare för dem än ett som inte ska generera sådana.

Varenda människa som har minst två hjärnceller med kontakt dem emellan inser förstås att de privata försäkringarna är mycket osäkrare än de statliga och att de aldrig kan lita på att försäkringsbolagen finns kvar den dagen de behöver utbetalningar från de försäkringar de betalat dyrt för. De inser att en längre tids sjukdom kommer att ruinera dem och att ålderdomen kan bli helvetet på jorden för dem om de inte får någon pension. De inser att endast de mycket rika kommer att ha råd att genomgå dyra operationer, laga trasiga tänder och att leva drägligt på ålderns höst. De inser också att om de inte betalar alls för  privata försäkringar så riskerar de att förlora allt de äger om de blir allvarligt sjuka. De inser att sjuka blir många av oss någon gång i livet.

Varenda människa som har minst två hjärnceller med kontakt dem emellan inser att den nedmontering av samhällsservicen (privatisering kallas det) som dagens politiker beslutar om och genomför, inte något abstrakt samhälle, inte bara kommer att kosta dem stora summor pengar så småningom, mycket mer än de får tillbaka på skatten just nu, utan det kommer också att innebära mer arbete och slit för de flesta av oss.

Varenda människa som har minst två hjärnceller med kontakt dem emellan inser att vad vi nu upplever är den största omfördelningen av samhällets samlade resurser i vår moderna historia. De inser att det är vi vanliga människor, löntagare, fabriksarbetare, lärare, sjukvårdspersonal, affärsbiträden m.fl. som avstår alltmer av vår trygghet och välfärd för att de rika ska bli ännu rikare, ja rent ofantligt rika, och att en majoritet av svenska folket röstar för denna samhällsutveckling.

Det är bara att konstatera att c:a 40% av svenska folket inte har två hjärnceller med kontakt dem emellan. Jag undrar om journalisten som uttalade ovan nämnda påstående har minst två hjärnceller? Jag tvivlar.

/Kerstin

Länkar:
– Kluvet Land direkt i Annandagsmorgon i P1, 27/12 2012

Rekommenderad läsning:
– SD är inte ensamma, Hanna Hallgren, Feministiskt perspektiv 15/11 2012 (En mycket bra genomgång av högerns propagandaorganisationer, inte minst av den akademiska högerns åsikter och ageranden. Känner man till tongångarna under 30-talet, den akademiska och teoretiska mylla som nazismen hämtade näring ur då mår man illa när man läser den här artikeln.)