Det slår mig när jag läser runt på lite bloggar, att många av dem som är väldigt upprörda över vårt nya övervakningssamhälle hävdar att alliansen är mer vänster än vänstern. Jag har själv gjort mig skyldig till oklarheter när jag liknat vår nya övervakningsstat vid Sovjet. Dags att rätta upp språkbruket alltså – inte minst mitt eget.

Det slår mig vidare att man ALDRIG talar om Franco numer, aldrig om Salazar, aldrig om militärjuntan i Grekland, mycket sällan om apartheid i Sydafrika och i praktiken inte heller om Pinochets illdåd så jag gissar att stora delar av den yngre generationen inte har en aning om vilka dessa prickar var, eller vad deras odemokratiska, diktatoriska politiska system sysslade med. Vi som varit med mer än ett halvt århundrade, vi vet ju att de här herrarna bar sig lika illa åt som ledarna i Sovjet, att de avlyssnade, kontrollerade medborgarna, censurerade, fängslade och torterade oliktänkande och oppositionella.

Så vari ligger skillnande mellan fascistiska och kommunistiska diktaturer?

Jo, högerdiktaturer, som brukar kallas fascistiska, är kapitalistiska. De försvarar i första hand de ekonomiska eliternas intressen och de är undantagslöst mycket ekonomiskt ojämlika samhällen. Sovjet, och de flesta vänsterdiktaturer, har varit planekonomiska sådana och de har, även om ledarna skott sig och levt bättre än alla andra, sett till att fördela samhällsproduktionen betydligt mer jämlikt.

Jag är negativ till alla diktaturer, vare sig de är höger- eller vänsterdiktaturer, men de ska benämnas rätt för det finns avgörande skillnader mellan dem.

När USA och EU, och därmed även Sverige, inför totalkontroll över sina medborgare och talar om för dessa vad de får och inte får tycka, göra eller säga ifråga om politik, då handlar det inte om kommunistisk kontroll och förtryck utan om fascistisk sådan. Då handlar det om angrepp på demokratin från höger, inte från vänster. Det här är dessutom inte den moderna historiens första angrepp på demokratin från höger. 1900-talet såg också ett antal kapitalistiska diktaturer i Europa och i världen i övrigt, inte bara kommunistiska sådana. Det förefaller som om detta faktum aldrig trängt in i yngre svenskars medvetande.

Avslutningsvis hjälper jag gärna till att sprida en video, på Pasteys blog, där Fredrik Malm talar på en demonstration 2006. Opportunismen är fortfarande den mest omfattade ”ismen”.

Yttrandefriheten sitter löst när den stora fasciststaten i väster stiftar lagar för alla världens länder.

Mikael Nyberg rapporterar om hur EU:s ministerråd nu filar på censurregler. Det ska bli förbjudet, skriver han, att sprida skrifter, på nätet eller annorstädes, som kan uppmuntra till terrorism.

Vad är då terrorism, undrar man? Jo:

Till terroristbrotten räknas, enligt den praxis som säkerhetspolis och åklagare nu söker stadfästa i Sverige, stöd till nationell försvarskamp mot USA och dess förbundna.

I framtiden, skriver Mikael Nyberg vidare, ”kan det alltså blir straffbart att muntligen eller skriftligen uttrycka solidaritet med motståndet i Somalia”.

Han berättar också att vår regering avstod från att använda sin vetorätt för att stoppa detta förslag och om hur den tänker sig en slags ”frivillig censur”.

Läs mer om saken på Mikael Nybergs hemsida och om hur Lissabonfördraget kan komma att slå vad gäller yttrandefriheten och svensk grundlag på det området.

Att det inte alls handlar om att stoppa terrorism är ju helt klart. England jagar terrorister lika intensivt som USA, och som vi i Sverige numer, och stiftar samma typ av lagar. Det konstiga är att det landet har dragits med terrorism i minst 40 år, utan att man för den skull ansett det nödvändigt att avskaffa demokratin och yttrandefriheten. Samma sak gäller i princip för USA, där det också förekommit terrordåd tidigare, utan den effekt 9/11 fått.

Säg sedan att Naomi Klein hade fel när hon hävdar att moderna politiker tar varje katastrofal händelse som intäkt för att inskränka människor fri-och rättigheter och för att kränka människors integritet, liksom för att omfördela från de sämre ställda (eller från den stora maktlösa massan) till de ekonomiska eliterna, som ju numer är ungefär desamma som de politiska eliterna.

Hur sannspådd jag skulle bli, och hur snabbt jag skulle bli det anade jag inte när jag för ett par år sedan föreslog att liberalismen var ett förstadium till fascism. Den gången tänkte jag egentligen mer på att liberalismens ojämlika samhälle skulle generera fler väljare åt extremhögern, på samma sätt som fattigdom och utslagning gav Hitler luft under vingarna på den tiden. Men nu verkar det som om både de som kallar sig liberaler och konservativa i regeringen själva är beredda att införa fascistiskt styre i Sverige.

Likheterna mellan dagens USA och Hitlers Tyskland blir alltmer slående. I båda fallen handlar det om att tysta oppositionella genom att framställa dem som hot mot rikets säkerhet. I båda fallen startade ledarna krig – för att säkra sina ekonomiska intressen och av storhetsvansinne. I båda fallen inskränktes människors frihet och yttrandefrihet, för den goda sakens skull och för att avlägsna farliga element i samhället. Och som sagt, Hitler lyckades få stora delar av Tyska folket med sig just för att han så envetet hävdade att han önskade fred i världen – och det trodde tyskarna på – i början.

Och som vi vet, så började andra världskriget med att ”Polen anföll Tyskland”, och då var ju Tyskland tvunget att försvara sig och säkra freden på sikt, och när de gjorde det förklarade England krig mot Tyskland, ja alltså, det var Hitler som fixade en falsk fientlig incident vid polska gränsen. Och hur var det nu med Saddam – vilka massförstörelsevapen hade han, som USA var tvingat att försvara oss mot???

Det var ju roligt att se den enorma upprördhet som bloggvärldens skribenter har ådagalagt över FRA-lagen. Tyvärr misstänker jag att det huvudsakliga skälet till ilskan är risken att det kan bli farligare att fildela och att ladda ner musik och filmer från nätet, ett trivialt och i grunden bedrövligt skäl att bli arg eftersom det här handlar om mycket viktigare och värre saker.
Det finns betydligt allvarligare skäl att vara mycket kritisk till FRA-lagen, som att den innebär ett mycket stort avsteg från demokratiska principer. Som att lagen bara är en del i ett mönster som blir allt tydligare. Mönstret visar på en stark vilja från de styrande eliternas sida att kontrollera befolkningarna i Västvärlden inför vad som kommer, nämligen det totala avskaffandet av demokratin och en allt hårdare press på befolkningarna, där det nog inte kommer att kännas så viktigt i framtiden att man inte kan ladda ner musik gratis från nätet.

FRA-lagen är bara en del av ett allt mörkare och obehagligare mönster. Detta inkluderar också den nya lag som infördes för några år sedan då det återigen blev tillåtet att sätta in militär mot svenska medborgare, något som varit förbjudet sedan Ådalen.

Mönstret inkluderar vidare avskaffandet av den allmänna värnplikten och ersättandet av denna med legoknektar. Det är alltid svårare att sätta in och beordra värnpliktiga att skjuta skarpt mot sina egna landsmän men jag är övertygad om att det är värre än så.

De insatsstyrkor som ny byggs upp i EU påstås skola användas för fredsbevarande syften, och vi ska tro att de i huvudsak ska sättas in mot revolterande människor i andra länder, utanför Europa. I verkligheten finns de där också för att sättas in inom EU. På samma sätt som man i Sovjet satte in trupper från en etnisk grupp mot protesterande från andra etniska grupper, kommer det att vara mycket behändigt att sätta in portugiser mot protesterande svenskar, tyskar mot trilskande spanjorer, holländare mot besvärliga polacker etc.

Det handlar inte heller om att skapa ett EU som ska vara en motpol till USA, utan om att skapa ett EU som ska gå helt i takt med USA.

EU är inget fredsprojekt, det är ett krigsprojekt och det fungerar redan som ett sådant – ännu så länge bara i utomeuropeiska länder. Och nu ska EU vara med och kväsa Iran. Det kommer också att ställa upp på det nya kalla krig mot Ryssland som USA filar på, med sitt krav på militärbaser för robotavskjutning allt närmare Ryssland. Vem tror att de är till för att ”skydda oss mot iranska atomvapen”, som USA nu hävdar? Ingen förnuftig europé tror det, och ingen ryss heller.

Den sköna nya världen, ”Den nya världsordningen”, som USA kallar den, är redan över oss och under tiden är ungdomar mest upprörda för att de inte ska kunna ladda ner musik gratis från nätet. Andra är inte upprörda alls, för de anser sig ha rent mjöl i sina påsar. Det där mjölet kan vara både värdelöst och uppätet snabbare än de tror.

Och ovanpå allt detta har vi ingen opposition. Alla partier, de som har en chans att påverka svensk politik, är överens, fast de låtsas inte vara det, varför det inte går att rösta bort dem som agerar vidare utefter de här linjerna. Då är demokratin i praktiken redan död.

Så tacksam att jag inte är ung idag. Så tacksam att jag har min framtid bakom mig. Min generation, de allra flesta i den, hade turen att få leva sina bästa år i vad som varit världshistoriens bästa kompromiss, för majoriteten av befolkningen.

Slutligen: Det finns fler än jag som tycker att EU blir alltmer likt gamla Sovjet: The European Union – the New Soviet Union?

NU protesterar man i massmedia mot den nya avlyssningslagen, några dagar innan beslutet ska tas i riksdagen.

Kan journalister ingenting om det politiska systemet eller vill massmediafolket i själva verket ha de nya ”konroll-av-allt-och alla-hela-tiden-lagarna”?

Ska gräsrötterna ha minsta lilla chans att påverka måste de börja försöka göra det redan på förslagsställarstadiet och innan, eller senast medan ärendet ligger i utskotten. Att försöka påverka när skutan har seglat så här långt är nära nog dödfött.

Ska gräsrötterna ha en chans att protestera mot införandet av odemokratiska lagar måste dessutom media informera dem i god tid om vad som är på gång – och informera intensivt, klart och tydligt. Det är detta som är massmedias viktigaste funktion i en demokrati, i annat fall fungerar inte demokratin.

Dagens rekommendation till läsning gäller ett inlägg om sd på bloggen ”Tankar i natten”. Det är väl värt att läsas då det säger allt om detta parti och var det har sina ideologiska rötter.

Man skulle ju önska att vi hade en journalistkår som ägnade sig åt den här typen av upplysande analyser, men den nöjer sig med att tycka att nu är ju sd ett parti som alla andra så då får vi ju prata på samma sätt med sd som med de andra partierna på högerkanten, högaktningsfullt och med respekt alltså!

Återigen är invandrarnas svenskkunskaper på tapeten och klåfingriga besserwissers, som inte har en aning om vad de pratar om, lägger fram förslag om hur invandrarna snabbare ska lära sig svenska eller hur sfi-undervisningen ska organiseras för att bli effektivare.

Som vanligt är det kompetensskräcken som regerar. Politiker och beslutsfattare aktar sig noga för att blanda in folk i sina utredningar som vet vad det handlar om. Istället får den ena charlatanen efter den andre komma med förslag som svävar fritt från verkligheten och som löser problem som inte finns med metoder som inte fungerar.

Tänk om det här landet kunde styras med kompetens någon gång, så otroligt mycket bättre allting skulle fungera och så mycket effektivare allting skulle bli. Men istället sätter man konsekvent folk att göra sådant de inte kan och att utreda sådant de inte förstår sig på och inte har några mer ingående kunskaper om.

Senast läser jag i DN om hur två personer, en statsvetare och en nationalekonom, Dan-Olof Rooth och Per Strömblad, som kallas ”integrationsforskare”, på uppdrag av ”Globaliseriongsrådet”, vet hur man ska bete sig för att invandrare och flyktingar ska lära sig svenska snabbare. Jo, efter att de klarat av ett prov i svenska ska de kunna bli svenska medborgare snabbare. Morötter är bättre än bestraffningar, menar de, och det är ju i och för sig korrekt. Men har de frågat några invandrare vad som skulle vara morötter för deras del? Har de ens en blek aning om vad det är att lära sig ett främmande språk så att man kan ta vilket arbete som helst och klara det på det främmande språket. Nej det har de bevisligen inte.

Exempel från ”Bolognaprojektet”
Hörde senast idag ett radioprogram om den ”förnämliga” engelskspråkiga universitetsutbildningen vi fått, inom det enfaldiga Bolognaprojektet (likriktningen av all högskoleutbildning i Europa). Den sker alltså på ett språk som många tror att svenskar kan eftersom de ju studerar engelska ganska många år i skolan innan de kommer till universiteten. En student förklarade att undervisningen på engelska var rena skämtet (fast hon sade det med andra ord) eftersom lärarna – på universitetet – inte kunde tillräckligt bra engelska. Jag är rädd att om de hade kunnat det hade studenterna inte hängt med.

Naiviteten på området ”lära sig ett främmande språk” är så stor att man inte vet om man ska skratta eller gråta.

Sorgligt usla kunskaper om sfi bland utredare
För att inte tala om naiviteten vad gäller frågan om vad undervisning i svenska för invandrare kräver. När en nationalekonom tänker till då blir den ena villan värre än den andra. Det är redan alldeles för många sådana som fått vara med och bestämma om sfi (svenska för invandrare).

Så här säger Nyamko Sabuni och Jan, rottingmajoren, Björklund, enligt de båda författarna till inlägget på DN-debatt:

I en artikel på DN Debatt (18/2) hävdar de ansvariga ministrarna Jan Björklund och Nyamko Sabuni att sfi-utbildningen präglas av otydliga mål, bristande kvalitet och dåliga resultat.
……..
Till de förstnämnda hör granskningar och restriktioner av olika slag, såsom obligatoriska slutprov, ökade prestationskrav och skärpta tidsgränser för tillåten studietid.
…….
Som morot vill man införa en ”prestationsbaserad sfi-bonus”.

Jo, morötter är ju bättre än piskor, men om man inte förstår vad man talar om, inte begriper vad man gör, hjälper det inte med morötter.

Här leker politikerna affär, varför har vi inte politiker som slutat leka?
Först försöker man hävda att konkurrens alltid medför bättre kvalitet och effektivare utföranden. Det är så dumt att man inte tror att normalbegåvade människor kan tro på det. Denna föreställning, som vi andra ska lära oss att tro på, kan inte vara något annat än en beslutsam önskan från nyliberala politiker att bidra till att några få kan göra sig enkla vinster på skattebetalarnas bekostnad.

Här utannonserar man ett uppdrag, om att undervisa i sfi, som sedan går till lägstbjudande. Den som får uppdraget vet att han har ett visst antal timmar, i bästa fall fem år på sig, sedan kan han förlora uppdraget till någon annan, som bjuder under i pris. Vem är så dum att han lägger ner en massa resurser på att skaffa en kompetent lärarkår, ge denna god vidareutbildning och anständig lön, när han inte vet om det kommer att löna sig i det långa loppet, eller snarare, när han vet att sådana kostnader kommer andra att undvika och därmed bjuda under vid nästa tillfälle att lägga in anbud, varvid uppdraget förloras. Ja vem har ens med kostnader för sådant utvecklings- och kvalitetsarbete i kalkylen vid första anbudstillfället? Alltså gäller det bara att roffa åt sig så mycket man kan under den tid man vet att man har, för sedan kan det vara slut med vinsterna.

Kort sagt, det här handlar bara om rufflarnas marknad. Den som missköter sig mest tjänar mest och har störst chans att få behålla uppdraget. Sedan skyller man på invandrarna som inte lär sig svenska!!

Jag sökte faktiskt ett arbeta som sfi-lärare hos en privat anordnare för några år sedan, en som hade tvingats lova att kursen skulle ledas av en kvalificerad sfi-lärare. Man erbjöd mig 17.000/månad och eftersom det skulle vara två lärare så skulle jag dessutom fungera som handledare åt den andra läraren, som inte var kvalificerad. Så nej, jag tog inte jobbet.

Man ska nu veta att en kvalificerad sfi-lärare i princip ska ha högre utbildning än en gymnasielärare, arbeta fler timmar/vecka och ha fler undervisningstimmar/år än en sådan. Vad förväntar man sig sedan? Men den sidan talar man inte om. Istället är det ett bekymmer att ”invandrarna inte vill, eller inte försöker lära sig svenska”.

Att undervisa i ett främmande språk i grupper på 35 elever, med kontinuerlig intagning, som man kräver på sina håll idag, det är dessutom omöjligt. Det sägs då att eleverna ju ska arbeta individuellt och själva ta ansvar för sina studier och att läraren bara ska vara handledare. Men sanningen är nu den att sådan undervisning kräver mer av läraren och mindre grupper än klassundervisning.

Så har vi då elevernas situation
Det första är att vi är olika och har olika lätt för att lära oss främmande språk som vuxna. För somliga, men ganska få personer, går det ganska lätt, för andra är det mycket svårare. Hur lätt det är att lära sig svenska beror dessutom på vilket eller vilka andra språk man talar och på vilken tidigare utbildning och därmed vilken studieteknik man har.
Att lära sig ett språk över nivån ”turistspråk” kräver mycket mer än de flesta är medvetna om dessutom och ganska få svenskar kan mer än turistengelska efter sådär en åtta års studier i engelska i grundskolan och på gymnasium.

Ovanpå detta, och en verklighet som alliansen nog inte vill kännas vid, kanske pga ekonomiska bidrag från läkemedelsindustrin, står de flesta av alla flyktingar på antidepressiva och/eller lugnande medel. De mår ju inte så bra, som var och en som har minst en hjärncell förstår. Vad de allra flesta inte vet och inte känner till däremot, trots många hjärnceller, är att ett stort antal människor blir intellektuellt handikappade av sådana preparat. De kan helt enkelt inte lära sig. ”Det spelar ingen roll hur jag pluggar och sliter”, som en av mina invandrade flyktingar sade till mig i början av 90-talet, med gråten i halsen, ”det fastnar bara inte”. Personen ifråga var förtvivlad och trodde att hon var dum. Det var hon inte. Hon hade bara fått sin hjärna avstängd av en läkare. Ovanpå det trauma som flyktingskapet skapar lägger man alltså också, med hjälp av för läkemedelsindustrin ofantligt lönsamma preparat, ytterligare oförmåga att lära sig språket. Sedan skyller man på flyktingarna själva. Det är de som inte vill. Det är de som inte försöker. Det är de som ska piskas att lära sig.

Varför går mina tankar till den forntida skola som min mamma gick i, där elever som inte kunde läxan fick stryk, trots att de kanske inte kunde läxan för att de var så närsynta att de inte såg bokstäverna, eller för att de hade hörselproblem eller var ordblinda. Men visst, det ligger ju helt i linje med rottingmajorens intentioner: Piska de utsatta, sparka dem som redan ligger! Huvudsaken är att de stora utbildningsanordnarna kan lägga beslag på delar av våra skattepengar och att läkemedelsjättarna kan tjäna storkovan.

Länkar:
– Goda kunskaper i svenska bör påskynda svenskt pass, DN
– Välkomna till Bolognaklubben – den jämförbara högskolan? SR 8/6

PS och tillägg kl. 20.00
Jag konstaterar emellertid att beslutsamheten att förändra sfi-undervisningen igen, och skälla på den misslyckade integrationspolitiken, innebär att den borgerliga regeringen erkänner att vad de gjorde förra gången misslyckades. För vad jag vet har inte socialdemokraterna gjort speciellt mycket på området eller på något avgörande sätt ändrat någon av de åtgärder som den förra borgerliga regeringen vidtog – även den gången i suverän, högmodig och välgrundad okunnighet och självgodhet.

Klicka på bilden!

Visst är dagen ett enda stort skämt, inrätta den just när politikerna har sålt ut Sveriges suveränitet!

Eftersom många människor tycks hysa vanföreställningen att om man inte har pengar så är det bara att gå till socialen så kan man sedan leva lyxliv på socialbidragen (ja, vad dessa nu kallas den här veckan?), misstänker jag att de allra flesta inte har en aning om den verkliga innebörden i de nya försäkringsreglerna som riksdagen beslutar om nu på eftermiddagen. De flesta svenskar tycks idag tro att ”välfärden” är oförstörbar. Det är den inte. Nu rivs den i rasande fart och idag är det bara de allra äldsta bland oss som upplevt ett samhälle utan välfärd och utan fungerande sociala försäkringar och som verkligen vet och förstår vad ett sådant samhälle innebär. Många fler unga människor kommer att få uppleva den saken framöver. De kommer att få erfara sådant de inte ens kan föreställa sig.

Förstår människor hur de kan ha förlorat allt de äger inom loppet av något år om de har otur och blir allvarligt sjuka eller handikappade av någon anledning.

Dels kan den som blir långvarigt sjuk finna sig utan arbete efter ett halvår. Har han/hon ingen möjlighet att arbeta då, eller inget arbete, vilket inte är så lätt att få, för att inte säga nästan omöjligt, om man fått sparken pga sjukdom, så återstår snabbt bara socialen.

För att man ska få socialbidrag (oavsett vad det kallas numer), så måste man vara utblottad. Alltså tvingas man först göra sig av med allt man äger innan man kan få stöd från socialvården. Sälja bilen, sälja huset/lägenheten, sälja allt annat man har som kanske kan ge en slant, leva upp det man får in samt förstås leva upp pengar man eventuellt sparat på banken. Först därefter kan man få försörjningsstöd från socialvården. Detta stöd är mycket snålt tilltaget. Man får omkring 3.000/månad samt hyra, om man nu har en lägenhet att bo i när den dagen kommer. Ibland kan man få visst bidrag till andra utgifter – efter noggrann prövning.

Tänk dig en trafikolycka! Tänk dig en arbetsskada! Tänk dig en annan sjukdom. Ingen går säker vad gäller sådana händelser. Vi kan alla drabbas. Reell fattigdom, sådan vi inte sett i Sverige sedan 30-talet, står då i praktiken och grinar oss rakt i ansiktet, om vi inte tillhör de politiska och/eller ekonomiska samhällstopparna.

Var det detta de som röstade på alliansen tänkte sig att ”det nya arbetarpartiet” skulle fixa åt oss? Total skrotning av alla trygghetssystem och av solidariteten mellan oss människor? Total nerrivning av det solidariska välfärdssamhället?

Jag ansåg att det förra valet var det verkliga ödesvalet men inte ens jag, med min fallenhet för svartsyn, kunde föreställa mig hur mycket elände som alliansen skulle komma att ställa till med. Och detta är bara en del av eländet. Det kommer mer innan de här fyra åren är över och det kommer inte några rejäla återställare ens därefter. Risken är dessutom överhängande att vi får behålla denna vidrigt omänskliga regering ytterligare fyra år, att den sitter kvar med stöd av sd, som kan förväntas ta många röster på den politik som förs nu. Inte minst gynnar alliansen sd genom sin flykting- och invandrarpolitik dessutom.

Man kan riva ett välfärdsystem på några år (om man inte gör det genom krig, då det kan gå på några dagar) men det tar minst 25, eller snarare 50 år att bygga upp det. Den förra borgerligare regeringen lyckades slå ut 60.000 företag och driva upp arbetslösheten till nivåer vi inte sett sedan just 30-talet. Den kom aldrig ner på för-90-talsnivå igen även om det blev lite bättre – på papperet i alla fall.

Idag är det de rikas paradis men……

Visst ja, så ska vi också komma ihåg att Sverige, som nation, aldrig har varit rikare än idag.

Länkar:
– ”Vem vill anställa en sjukling?”. AB
– ”Det här drabbar de långtidssjuka”, AB

Tillägg kl. 20.25
Eftersom Maria Lind har kommit med en så viktig och klargörande kommentar gör jag om henne till gästbloggare här. Hoppas att hon inte har något emot den saken: Så här kommer hennes gästinlägg:

Maria Lind säger:
04/06 16:35 at 16:35
Hela resonemanget som ledande myndigheter fr a nuvarande och även förra regeringen fört kring sjukskrivningarna är till stor del inte förankrade i verkligheten, dvs bygger inte på sanna fakta!

De redovisar aldrig reell statistik från SCB eller Eurostat eller liknande.

Ett mycket viktigt faktum är att idag är 50% av dem, som uppbär sjukersättning 55-64 år, 30% är 60 -64 år!
I de flesta andra länder i EU är större delen av denna åldersgrupp redan pensionerad – eller har aldrig varit i arbete (hemmafruar är relativt vanligt på kontinenten).
Siffror mellan Sverige och andra länder är således inte jämförbara i det här avseendet.

I nästan alla andra EU-länder är förvärvsfrekvensen hos kvinnor generellt mycket lägre än hos män, i Italien är det ca 40% av alla vuxna kvinnor som förvärvsarbetar (mot ca 75% i Sverige) och i en del länder ännu lägre. Dessa kan då rimligtvis inte bli sjukskrivna från arbetet. Dessutom är pensionsåldern lägre i de flesta övriga EU-länderna, i Italien 55-60 år och i de flesta andra 60 år.

Sverige lär ha den högsta sysselsättningsfrekvensen i Europa totalt sett. V g se www.forsakringskassan.se.

Hela “jakten” på de sjukskrivna, “utanförskapsplacerade” människor har utgått från helt felaktiga premisser.

Det verkar tex osannnolikt att de äldre medelålders italienarna med sin låga pensionsålder (som de kämpar för att behålla just nu) skulle anse att de befinner sig i ett utanförskap. Dessutom har de de den längsta medellivslängden i Europa.

(För övrigt har medellivslängden i Sverige ökat 1 år på 30 år, medan andelen “friska år” däremot minskat (!) med 2 år. Vi blir alltså något lite äldre men också sjukare.)

Den föreslagna ändringen i sjukförsäkringen är i alla fall inte baserad på statistisk, medicinsk, geografisk eller ens ekonomisk vetenskap! Kort sagt, katastrofalt, okunnigt och obegåvat!

Mvh Maria Lind

Go to Site:
www.forsakringskassan.se

Med anledning av en diskussion, som fördes efter ett par inlägg på bloggen ”Biology and Politics” men också som en fortsättning på mitt inlägg före detta, lägger jag här ut ett utdrag ur min nätbok om biologism. Så här följer det inledande avsnittet ur kapitlet:

Biologismen och vad vetenskapen kan säga oss
 År 1953 kunde Crick och Watsons avslöja DNA-molekylens struktur. Sedan dess har nya rön inom genetik, biokemi och molekylärbiologi gjort biologin kommersiellt intressant på ett sätt som den inte varit tidigare. I förlängningen av denna upptäckt hägrar de stora ekonomiska vinsterna Nu står vi inför den genetiska och biomolekylära manipuleringen eller kontrollen av människorna, den biologiska eugeniken. Den beräknas inbringa privata biokemiföretag enorma vinster.

Den ”biologiska ingenjörskonsten”, som vi redan sett en försiktig början av, kommer, trots att den aldrig kommer att kunna leverera det den ger i utsikt, inte att bli en fråga om individernas fria val, även om man kan få folk att tro det i början.
De hägrande miljarderna leder till att de biologiska disciplinerna drar till sig de stora satsningarna. Områden som drar till sig mycket pengar uppmärksammas och tillskrivs automatiskt hög status. Varje ny spektakulär vetenskaplig upptäckt, uppfinning eller teori, varje ny intellektuell trend, tenderar att generera en övertro på dess förträfflighet och förklaringsvärde. Just nu tycks man tro att nästan allt mänskligt går att förklara utifrån någon av bilogins discipliner. Inom forskarsamhället har tendensen intensifierats, utanför forskarsamhället likaså. När biologins status höjs genererar den automatiskt biologism, tendensen att förklara alltmer av mänskliga betéenden utifrån biologin.

Eftersom framgångsrika discipliner tenderar att bli stilbildande inom vetenskapssamfundet lånar forskare inom andra discipliner gärna perspektiv och teorier från den framgångsrika disciplinen. Forskare som i sina ansökningar om forskningsmedel kan anknyta till en framgångsrik och statustyngd disciplin kan förvänta sig fetare forskningsanslag. Varje betéende- eller samhällsforskare som idag påstår sig grunda sin forskning i någon av Darwins idéer, eller på något sätt anknyter till hans evolutionsteori, ökar sannolikt sina möjligheter att få forskningsanslag. Ju mer självklar biologismen blir desto svårare kommer det att bli att kritisera den eftersom den som kritiserar det ”självklara” anses galen och inte värd uppmärksamhet.

Massmedia är inte sena att haka på och slå upp biologistiska forskares resultat stort och ibland så förenklat att de går över gränsen till ren lögn. Snart följer kulturetablissemanget efter. Konstnärer och författare försöker gestalta ”det nya, det biologiska, det evolutionära” i det här fallet, i konst och litteratur. Filmare börjar utgå från idéer genererade inom den nya modevetenskapen. En hel kader av biologister står just nu redo att ta över efter ekonomerna, som fyllt rollen som samhällsgurus de senaste tjugo åren.
Den tilltagande biologismen och evolutionismen har redan resulterat i att fascister och nynazister känner att de intellektuella vindarna äntligen blåser deras väg igen. Dessa ideologier grundas, som redan sagts, i en långt driven biologism.
 
Även jag anser förstås, trots min antibiologistiska hållning, att människan är en biologisk varelse och att hon är en djurart bland många andra. Även jag utgår ifrån att människan, precis som alla andra arter, har genomgått en biologisk evolution. Men bara för att vi är en biologisk art, som utvecklats genom evolutionens försorg, kan inte allt mänskligt förklaras enbart utifrån våra gener, utifrån våra hjärnstrukturer, utifrån våra hormoner eller utifrån det vi tror vara vår evolutionshistoria.

I en mycket banal mening har naturligtvis allt mänskligt sin grund i biologin. Utan gener, utan biologiskt fungerande kroppar funnes inga människor. Detta är en självklarhet och tämligen ointressant när det gäller att förstå de flesta av våra mänskliga betéenden eller när det gäller att planera ett samhälle som fungerar väl för så många människor som möjligt.

Inom filosofin brukar man skilja mellan nödvändiga och tillräckliga förutsättningar. Vår biologiska konstitution, vår genetiska uppsättning, utgör en nödvändig förutsättning för allt vi gör men den är mycket sällan en tillräcklig förutsättning för det. Vi är inte bara isolerade genkonglomerat. Gener verkar alltid i en miljö. Därför kan biologin inte ge oss de relevanta förklaringarna till de flesta av våra betéenden.

Vi kan illustrera detta med en liknelse: Huset som brann ner hade visserligen inte börjat brinna, och inte brunnit ner, om det inte hade varit byggt i ett brännbart material. Detta är en i sammanhanget ointressant självklarhet. Vi anser inte att branden i huset orsakades av att det var byggt av det brännbara materialet trä. Alla trähus brinner ju inte ner som bekant, trots att alla sådana är brännbara. Vi anser istället att blixten som slog ner i huset, en eventuell kortslutning i elsystemet, gnistan som for ut ur den öppna spisen eller cigaretten som föll ner på täcket när sängrökaren somnade, är den intressanta förklaringen till eldsvådan.

Att vårt nedbrunna hus var av trä var alltså en nödvändig förutsättning för att huset skulle börja brinna, och kunna brinna ner, men inte en tillräcklig sådan. Det är den tillräckliga orsaken som är intressant när vi vill förklara varför ett hus börjar brinna. På samma sätt är det faktum att vi är biologiska varelser, med en evolutionär bakgrund, och att vi har  gener som nödvändiga förutsättningar för våra beteenden, inte tillräckligt som förklaring till allt vi människor gör. Att påstå att våra mänskliga betéenden huvudsakligen orsakas av våra gener, av våra hormoner, av våra hjärnhalvor eller av vår evolutionshistoria, är ungefär som att påstå att den huvudsakliga orsaken till att ett hus började brinna är att det var byggt av ett brännbart material.

Ytterligare ett exempel: En människa äter därför att hon är en biologisk varelse och sådana måste äta för att inte dö, av biologiska skäl. I vissa sammanhang är det förstås intressant att förklara varför biologiska varelser måste äta men i andra sammanhang är detta tämligen ointressant. Bara för att människan är en biologisk varelse som måste äta måste hon exempelvis inte äta gröt. Om hon äter gröt gör hon det av något annat skäl än att hennes gener tvingar henne att äta, som att hon tycker att gröt smakar gott för att hon vant sig vid att äta gröt, att hon är för fattig för att äta oxfilé eller därför att hon är för lat att laga kåldolmar. Det faktum att människan måste äta för att inte dö förklarar således inte varför hon äter just det hon äter och inte något annat.
Ett sista exempel: Den biologiskt medfödda förmågan att bli aggressiv är en nödvändig förutsättning för att en människa ska kunna bli aggressiv men den är inte en tillräcklig förutsättning för att hon ska bli det. Det måste till något mer än den biologiska förmågan att bli aggressiv för att hon ska bli sådan.

Påståendet att människor blir aggressiva för att evolutionen utrustade oss människor med förmågan att bli aggressiva, är därför inte speciellt intressant som förklaring till en speciell människas, eller många människors, aggressivitet i en bestämd situation. Det är nämligen självklart att ingen människa skulle bli aggressiv om människan inte hade den biologiskt betingade förmågan att bli aggressiv, på samma sätt som det är självklart att ett hus som brinner ner måste vara byggt i ett brännbart material. Det självklara behöver man ingen vetenskap för att förstå eller förklara. Det är inte ens intressant till vardags. Den som således försöker hävda att Olle blev aggressiv igår kväll därför att människan under evolutionens gång utrustades med förmågan att bli aggressiv, förväxlar den nödvändiga, i det här sammanhanget helt ointressanta förutsättningen med den tillräckliga förutsättningen, nämligen med det som intresserar den som vill förstå Olles aggressivitet igår kväll. Om någon istället berättar för oss att Nisse förolämpade Olle igår, kanske vi anser att vi har fått en nöjaktig förklaring till Olles aggressiva betéende igår.

Härmed inte sagt att gener aldrig har något med Olles ilska att göra. Somliga av oss tenderar att bli aggressiva för mycket mindre än andra, eller att bli mycket aggressivare för det som andra bara blir lite aggressiva för. Några av oss blir mycket sällan aggressiva och somliga av oss reagerar inte med aggressivitet på samma saker som får andra att gå i taket. Trots de här delvis genetiskt bestämda skillnaderna är det inte meningsfullt att förklara Olles aggression som förorsakad av generna, eller av mänsklighetens evolutionshistoria. Intensiteten i Olles aggressioner, och hur lättutlöst hans aggression är, kan möjligen ha något med hans gener att göra, men även dessa faktorer beror på en kombination av hans gener och den miljö han har utsatts för under sin uppväxt.

Den optimala miljön kan ses som den miljö som kallar fram, eller utvecklar en viss egenskap upp till den nivå där generna sätter gränsen. Det som är en optimal miljö för en individ, enligt den här definitionen, är inte en optimal miljö för en annan men det innebär inte att miljön inte är det mest intressanta när det gäller att förstå och förklara en individs, eller människors i allmänhet, aggressioner. Detta gäller alla betéenden.

Biologistisk blir man alltså när man börjar betrakta vår biologiska konstitution, eller vår arts evolutionshistoria, som både den nödvändiga och den tillräckliga förutsättningen för mänskligt beteende, som den enda, den mest intressanta eller den viktigaste förklaringen till vad vi människor gör. Men biologism kan också bestå i att man förväxlar den nödvändiga orsaken med den tillräckliga. Skillnaden mellan dessa båda typer av felslut är hårfin dock.

Tillägg för det här blogginlägget:
Med detta vill jag inte säga att gener eller geners kopplingar till betéendetendenser inte alls skulle vara ett intressant område. Det kan det naturligtvis vara – i vissa sammanhang, men mer sällan ger de en enkel förklaring till komplexa betéenden eller betéendemönster. För att förstå sådana krävs nästan alltid insikter om miljöfaktorer som kan påverka betéenden och vill man påverka människors betéenden är det inte i första hand deras gener eller biokemiska system man ska ge sig på, eller försöka manipulera.

Länkar:
– Utdrag ur nätboken Kvinnan, djur eller människa? K.Berminge, Alba.
– Om bioligismen, ADHD och damp, Biology and Politics 6/5 2008
– Mer om ADHD, DRD4 och en gens evolutionära historia, Biology and Politics 10/5 2008

Apropå att somalier i Sverige undrar om de överhuvudtaget kan skicka pengar till sina anhöriga i Somalia utan att bli ansedda som terrorister:

Det är väl solklart att de inte kan det. Varenda somalier i Somalia måste ju hata USA idag!

Det underliga är att just de politiska läger, som under åratal har anklagat regeringen som satt under andra världskriget för kryperi, inte alls anser att nuvarande svenska regeringar ägnar sig åt kryperi inför dagens krigförande och megalomana stormakt.

Intressant förresten, att vi nu fått ett par ”ursvenskar” som verkar vara misstänkta för terrorism. Det var ju bara muslimer som skulle misstänkas för sådant. Men det är så det brukar gå: ”Först kom de och tog kommunisterna och judarna, men jag var ju inte kommunist eller jude så jag brydde mig inte, sedan kom de och tog….”

Till slut brukar det inte hjälpa att vara ”kristen” arier med helvitt mjöl i påsen.