För ett år sedan, hör jag på Studio Ett, rasade byggnaden som inhyste Kölns stadsarkiv samman. Grunden gav med sig. Under huset höll man, sedan flera år, på att bygga en tunnelbana. Där hade man fått problem med grundvattnet bl.a. Så en dag öppnade sig marken under statsarkivet och huset rasade ner i ett svart hål. Människorna i byggnaden hann ut på grund av en uppmärksam vaktmästare. Även en byggnad bredvid rasade ner i underjorden. Två människor omkom.

Nu, fick vi vidare veta, har det kommit fram handlingar som visar att byggnadsfirmor hade slarvat med armeringen och sålt armeringsmaterial för egen vinning istället för att använda det för tunnelbygget, som det var ämnat för.

När min pappa bodde i Brasilien på 60-talet berättade han den då osannolika historien om hur en skyskrapa rasade i São Paolo därför att byggnadsarbetarna hade sålt armeringsjärnen istället för att armera skyskrapan ordentlig. En riktig U-landshistoria tyckte vi, och pappa berättade den just som ett exempel på hur man slarvade med allt möjligt i Brasilien. Sådant, tänkte vi, vore ju omöjligt i Sverige. Nu händer alltså samma sak i ett grannland inom EU, som vi vant oss vid att betrakta som ett under av noggrannhet och som tekniskt mycket högtstående. Varför undrar man?

Jo, staden Köln har ”avreglerats”, man har nämligen överlåtit åt byggnadsfirmorna att själva stå för kontrollen av byggandet, och av att allting  byggs enligt gällande regler och säkerhetsnormer. Men att företagen skulle ha fuskat kan vi ju inte tro på för så gör ju inga företag eller entreprenörer när de äntligen får mer frihet och slipper förtryckande kontroller från den hemska staten eller kommunen.

Och inte heller har alla nyligen inrasade tak i Sverige med sådant här slarv att göra. De rasar bara för att naturen varit lite ogin i år medan den osynliga handen givetvis har byggt taken fullkomligt säkra och sköter underhållet helt perfekt.

Men allvarligt, de blir fler och fler alltså, tecknen på att det vi vant oss vid att betrakta som världens helt överlägsna kultur, den hos oss i Västvärlden, i I-världen, rutschar utför.

Nu väntar jag bara på de första hissrasen i Sverige, sedan hissar inte längre kontrolleras av ”överheten” utan kontrolleras av husägaren.

/Kerstin

Länk:

- Historiskt arkiv i Köln störtat, Studio Ett

Rekommenderas:

- Att trixa med siffror, bloggen Storstad

- Slarv med sysselsättningssiffrorna – här är listan, Alliansfritt Sverige

- Förbjudna jobb – vad menar Reinfeldt?  Ett Hjärta Rött

I kommentarer till mitt tidigare inlägg har ämnet energisparande i allmänhet och lågenergilampor i synnerhet kommit upp. Om detta finns mycket att säga, men här är till en början min kommentar till kommentarerna.

EU har påbjudit att de vanliga glödlamporna inte längre ska få säljas. I stället ska vi använda lampor som drar mindre energi i förhållande till ljusutbytet. Jag har testat halogenlampor som är fyra gånger dyrare än standardglödlampor, men ändå tycks ha kortare livslängd, där jag provat dem. Led-lampor har jag bara testat i ficklampor och pannlampor och där är de överlägsna allt annat. Tyvärr finns de ännu inte i en utformning så att de kan ersätta glödlampan i en vanlig skrivbordslampa eller takarmatur.

Återstår att använda de kvicksilverladdade s.k. lågenergilamporna. Tyvärr har de kortare livslängd och sparar mindre el än vad som sägs i reklamen och med tanke på detta är de alldeles för dyra. Orsaken till det höga priset är, att samtidigt som EU tvingar oss att köpa dessa lampor, så har samma EU infört skyddstullar för att hålla uppe priset på de lågenergilampor som importeras. Därmed har vi den situationen att det inte i första hand är miljön, utan de europeiska företagen i belysningsbranschen, som tjänar på detta påbud för ”energisparande” från Centrakommittén, förlåt EU-kommissionen.

/Dan Gmark

Länkar:

- Maud Olofsson blandar ihop elektricitet, energi och ekonomi till en enda röra, Motvallsbloggen

– Wikipedia om lågenergilampor och priset på dem

- Wikipedia om halogenlampor

Näringsminister Maud Olofsson tycks inte ha en aning om varken energi eller ekonomi. Nu tänker regeringen föreslå en lag om att eldistributörerna måste avläsa elmätarna varje timme i stället för en gång i månaden. Ett intressant förslag, vars konsekvenser bör utredas ordentligt innan det genomförs. När Olofsson intervjuas om detta i Eko- sändningen säger hon:

Skulle man till exempel minska energianvändningen i en vanlig villa med tjugo procent, så skulle man ha en förtjänst på runt 6 000 kronor.

Här vet inte Olofsson vad hon pratar om. För det första så handlar timmätning inte om att spara energi, inte ens om att spara el. Timmätning av elförbrukning, och eventuellt olika pris för olika tider på dygnet, handlar om att omfördela elförbrukningen till de tider då belastningen på elnätet är lägre.

För det andra så är normalförbrukningen av hushållsel för en vanlig villa, enligt Energimyndigheten, 6 100 kilowattimmar per år. För att spara 6 000 kronor måste alltså villahushållet ta bort cirka 90 procent av sin elförbrukning.

Men näringsministern kanske själv bor i en stor villa uppvärmd med direktel, så att hon tycker att detta är det normala? I så fall kan hon mycket väl ha en elräkning på 30 000 per år, och kan räknat på vad hon skulle tjäna om hon sparade 20 procent. Då kan jag informera henne om att denna typ av boende idag är mycket ovanligt. De allra flesta som hade direktel har idag konverterat till en annan värmekälla eller kompletterat med värmepump eller ved för att ha råd att bo kvar i sina hus.

Eko-redaktionen sväljer Maud Olofssons yttrande utan kommentar. I rubriken på webben fortplantas till och med hennes utsaga i förkortad form: ”Elmätning varje timme ska spara energi”.

/Dan Gmark

(Inlägget finns också på Second Opinion)

Länk:

Elmätning varje timme ska spara energi, SR Ekot

I februari 1972 fanns 20 snöplogningslok utplacerade på strategiskt belägna stationer i det svenska järnvägsnätet, i beredskap för att rycka ut för snöröjning på järnvägslinjerna. I februari 2010 finns bara 2 av dessa snöplogningslok kvar i sådant skick att de kan användas för snöröjning. Av de ursprungliga 20 har 11  skrotats och de övriga står avställda i väntan på skrotning eller reparation. Inga ersättningslok har anskaffats, endast mindre snöröjningsmaskiner som inte räcker långt när det blir en riktig snövinter.

Nu ser vi vad som händer när järnvägen inte har tillräcklig kapacitet för snöröjning. Nästan all järnvägstrafik i Mellan- och Västsverige är inställd idag på förmiddagen, ”för att man skall kunna återhämta och snöröja på ett säkert sätt”, enligt Banverket. Ett antal tåg med passagerare blev stående i flera timmar under natten i väntan på att banorna skulle kunna öppnas.

Varför har man då inte längre beredskap för att hålla järnvägarna öppna och rensade från snö även när det snöar mycket och länge? Varför har man skrotat fullt fungerande snöplogningslok och struntat i att underhålla dem som finns kvar?

Det första som hände var att SJ, som en gång var till för att tillhandahålla pålitliga transporter för människor och gods, delades upp. Banverket skulle sköta infrastrukturen, inklusive underhåll av spåren och snöröjning. SJ skulle köra tågen. Och eftersom både Banverket och SJ ålades att spara pengar, så blev snöröjning en kostnad som ingen ville ta på sig. Den uppgiften hamnade mellan stolarna.

I nästa steg bildades Banverket Produktion, som en egen resultatenhet inom Banverket med uppgift att utföra själva det fysiska arbetet med spåren. Denna enhet skulle naturligtvis ”konkurrensutsättas”. Då gällde det att sänka kostnaderna på alla sätt, så att man kunde vara med och slåss om kontrakt på nybyggnad och underhåll med bolag från hela Europa. Den första åtgärden var att avskeda personal. Kostnaden för snöröjningslok, som bara stod i beredskap en stor del av året, måste man naturligtvis också bli kvitt. Att helt enkelt skrota loken var en enkel och radikal metod.

Där står vi nu. Från den 1 januari 2010 är Banverket Produktion ett eget bolag och heter Infranord AB. Och man kan väl inte begära att ett bolag, som ska konkurrera på lika villkor med andra bolag, samtidigt ska hålla en massa snöplogningslok i beredskap? Man kan väl inte heller begära att SJ, som ska konkurrera med andra tågoperatörer, samtidigt ska hålla lok och vagnar i reserv för snövintrar som bara inträffar vart tionde år? Alltså kommer ingenting att fungera bättre nästa gång vi utsätts för en ovanligt kall eller snörik vinter.

Men detta är inte något man talar om, i artiklar i den ”fria pressen” eller i intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän. De borgerliga partierna, den socialdemokratiska ledningen och mediaetablissemanget har ju varit överens om att avreglering och privatisering kommer att leda till lägre kostnader och bättre service.

Min bestämda åsikt är att denna nyliberala politik på många områden har lett till högre kostnader och sämre service. Snövintern 2009 – 2010 är bara ett exempel. Hur stora är egentligen de totala kostnaderna för försenade och inställda tåg? För samhället, för företagen och för de enskilda människorna?

/Dan Gmark

Källor: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar 2009 (Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nummer 82) , sid. 44, 45 och 262.

Länkar:
– Järnvägshistoriskt Forum
– Ett av de två snöplogloken för linjeplogning fanns i Nässjö i natt
– Banverkets Trafikinformation
– Göteborgsposten om stillastående tåg och blockerade vägar
- Många tåg och pendeltåg ställs in, DN
- ”Punktligheten kan bli bättre”, Åsa Torstensson, AB

PS från Kerstin: Men här på tomten fungerar snöröjningen, trots att den är privatiserad: Bra tycker Seaton, vår korthårscollie. Slitigt tycker snöröjarna.

Just nu, liksom ett dygn för några veckor sedan, ser bloggen annorlunda ut än den gjort de senaste åren, citaten är nämligen gråfärgade, vilket de dessutom var från början. Jag har inte gjort något alls åt den, så vad kommer det sig att den ändrar sig lite till och från?

Jag har, ska väl säga, gärna den där grå färgen på citaten eftersom jag tycker det gör inläggen snyggare, men jag skulle gärna vilja veta varför den försvinner och kommer tillbaka lite slumpmässigt. Även administrationssidorna ser plötsligt annorlunda ut, med färgade fält som de inte haft tidigare. Jag har alltså en WordPress-blogg.  Använder dessutom Safari. Är det läsaren som ändrar sig med uppdateringar? Men jag har inte uppdaterat Safari de senaste veckorna.

Svar emottages tacksamt.

Tillägg kl 14.00: Och nu är färgen på citaten, samt de färgade fälten på adminstrationssidorna borta igen. Synnerligen mystiskt.

Tillägg ett dygn senare: Nehej ingen kunde svara. Och jag som trodde att det vimlade av datasnillen därute i cyberrymden men de läser uppenbarligen inte den här bloggen. Det var ju dystert.

/Kerstin

Jag har försökt att maila dem, men deras kundtjänst har ingen mailadress.

Jag har försökt att ringa dem, och sagt till deras svarsrobot att jag vill tala med en människa. Då ställde de mig i kö. När jag stod där frågade deras robot om jag ville vara med i en kundenkät, då skulle de ringa upp direkt efter mitt samtal. Naturligvis svarade jag ja, jag ville ju prata med någon som var anställd på Telia. Efter ytterligare några minuter säger deras telefonsvararrobot: ”Det är många som väntar. Vi kan inte ta ditt samtal. Ring senare.” Och naturligtvis ringde ingen från kundenkäten, så där fick jag inte heller någon kontakt.

Vad jag förstår så ska det gå att skriva till dem, de har en postadress. Men jag har för mig att Telia är ett företag som sysslar med telefon- och datorkommunikation. Varför ska de då vara så förbålt svåra att få tag i per telefon eller dator?

Orsaken till att jag ville mejla dem var att jag att jag fått ett mejl som utger sig för att komma från den som svarar för Telias e-postserver. Jag misstänker att det i stället är någon som vill plantera virus i min dator, men jag är inte helt säker. Kanske denna bloggs läsekrets kan hjälpa mig? Här är ett par utdrag ur mejlet, där jag har tagit bort alla adresser, så att ingen ska kunna råka illa ut för att de klickar på fel plats.

Dear user of the telia.com mailing service!

We are informing you that because of the security upgrade of the mailing service your mailbox (… ) settings were changed. In order to apply the new set of settings click on the following link: (… )

Best regards, telia.com Technical Support.

 Någon som känner igen det och vet vad det rör sig om?

/Dan Gmark

Idag mellan klockan 16 och 18 kommer elen att säljas för 14,60 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool. Just det, kronor, inte öre. För några dagar sedan var priset 40 öre. Varför blir då elen så dyr just nu? På radion säger man att det är kallt, och det har vi ju märkt. Vidare att vi måste importera dyr kolkraft från Danmark. Men det kan ju inte vara skälet, kolkraftverksel kostar knappast mer än 50 öre per kilowattimme.

Nej, skälen är två. För det första är den nordiska ”elbörsen” konstruerad på ett sätt så att den är lätt att manipulera för det oligopol av tre elbolag som äger den största delen av de svenska kraftverken. För det andra var, när dagens elpriser sattes för 24 timmar sedan, fem kärnreaktorer avstängda för underhåll, reparationer och ombyggnader. Kärnreaktorer som ägs av oligopolets aktörer Vattenfall, Fortum och Eon.

Förr i tiden, före avregleringen av elmarknaden, brukade man stänga av kärnkraftverken på sommaren, när elförbrukningen var liten. Fler än jag anser, att orsaken till att underhållsstoppen nu förläggs så att de varar in på hösten och vintern, är att ägarna vill hålla uppe elpriset. Lågkonjunkturen har ju gjort att elförbrukningen har minskat på ett, från kraftverksägarnas synpunkt, oroväckande sätt.

Protestera mot oligopolisternas manipulering av elmarknaden! Stäng av den el du kan avstå från i eftermiddag mellan 16 och 18! Och i morgon, fredag eftermiddag också, för kylan fortsätter! Om du kan spara t.ex. 10 kilowattimmar genom att stänga av elförbrukande apparater och elda i braskaminen så tjänar du 10 kronor, men samtidigt minskar du vinsten för elproducentmaffian med 140 kronor, om det sker mellan 16 och 18. Produktionskostnaden för dem är ju fortfarande inte över 40 öre per kWh.

/Dan Gmark

 Länkar:

- Elpriset på Nordpool, affärsvärlden.se 

- Tre av Ringhals block är avstängda, vattenfall.se

- Ett aggregat i Forsmark har ”årlig revision”, vattenfall.se

- Oskarshamn 3 har just startats, men går fortfarande på låg effekt, okg.se

- Förlängning av underhållsstoppen, ny teknik.se

Av någon anledning har någon i det stora landet i Väster, fixat fram en engelsk översättning av föregående postning. Undrar om läsaren förstod vad det handlade om. I varje fall bäddade översättningen för ett par missförstånd om innehållet, vilket kanske inte är så viktigt i det här fallet eftersom postningen inte är en av världens mest angelägna. Så här tycker översättningsprogrammet att jag har skrivit:

How many people have moral courage?

OK, there is no statistically reliable results, so one should perhaps not take numbers so seriously. Perhaps the majority does not want to answer the question.

I see the fact in Aftonbladet that 79% (when I read the figure) believe that they say no at work when colleagues go over the limit.

Throughout my professional life, which of course is over now, I have met one, ”says a man who had courage enough to speak up at the workplace where I have worked. I really wish I occasionally had met a few more of those 79 percent. But perhaps there is total disagreement about where that boundary lies. You only need to think about the police, who seem to have a very high limit, if it exists at all in this corps?

But it may just be that I put that limit much lower than almost any other. Perhaps I am wrong to blood or total humorfri.

Och här är den svenska texten :-)

/Kerstin

Med anledning av en kommentar till mitt föregående inlägg känner jag mig föranlåten att förtydliga det på ett par punkter. Energimarknadsinspektionen skriver på sin hemsida:

”Vilseledande marknadsföring är en allvarlig variant av en otillbörlig affärsmetod och innebär att ditt elhandelsföretag på något sätt vilselett dig för att få dig att sluta ett avtal.”

När elhandelsföretaget Kraft&Kultur AB på sin webbsajt påstår att ”Som kund hos oss får du el enbart från vind- och vattenkraft” så är det således ett tydligt exempel på vilseledande marknadsföring. Eftersom Kraft&Kultur inte har egna elledningar ut till var och en av sina kunder så är den ström som kunderna får ur sina eluttag nödvändigtvis en blandning av el från alla olika produktionsanläggningar i det nordiska elsystemet.

Den elektriska strömmen blir inte annorlunda för att Kraft&Kultur är ett försäljningsbolag till Troms Kraft, som producerar sin el i vatten- och vindkraftverk. Genom att få kunden att tro att det bara är ”ren” el som levereras, vill de att denne ska ingå ett avtal om att anlita just dem som elleverantör.

Sedan finns det den andra sortens vilseledande marknadsföring, där företagen tar mera betalt av den som vill ha någon typ av miljövänlig el. Det finns många som gör detta, men exemplet med Vattenfall och vindkraftel är väldigt tydligt. ”Självklart kan du välja energikälla” säger de på sin hemsida. ”Hos oss kan du välja 100% vindel”. Självklart kan jag inte det. Vattenfall har inte separata ledningar från sina vindkraftverk som sedan sträcker sig i ett separat vindkraftselnät ut till oss konsumenter. Men längre ner i texten förklarar de att egentligen menar något helt annat: ”Väljer du 100% vindel garanterar vi att producera motsvarande mängd el med just vindkraft.”

Det är en garanti som det är lätt för dem att utfärda. Vattenfall har redan idag mycket vindkraft och det skulle behövas mer än hundratusen abonnenter som betalar extra för att få vindel för att de skulle känna sig pressade att bygga ut vindkraften av den anledningen. Men redan om det är 50 000 kunder som låter sig luras att betala 200 kronor mer per år så blir det tio miljoner extra i vinst, som kan betalas ut i aktieutdelning och som bonus till företagets direktörer.

Men, säger idealisten, jag kanske ändå vill betala lite extra som en sorts belöning till företag som vill bygga ut vindkraft. Kan jag inte få göra det? – Javisst får du det, om du vill och mår bättre av det. Men betala då inte till Vattenfall, som gör större investeringar i kolkraft och kärnkraft än i vindkraft. Inte heller till elhandelsföretag, som ju inte äger eller bygger några egna produktionsanläggningar. Leta upp ett liten elleverantör som själv äger sina vindsnurror och där du vet att vinsten går till investeringar i vindkraft, om du har pengar som du vill skänka bort!

/Dan Gmark


Länkar:

Energimarknadsinspektionen

Kraft&Kultur

Vattenfall, val av energikälla

Vattenfalls vindkraft

Var och en som slutat grundskolan har fått lära sig att atomer är föremål som är så pyttesmå att man inte ens kan se dem i mikroskop och att elektroner är ännu mindre, faktiskt så små att det är tveksamt om de är föremål över huvud taget. Den som har gått på gymnasium har också fått lära sig att en elektrisk ström är elektroner som flyttar på sig. Till och med norrmännen vet det (1)

Men hur kan det då finnas miljömärkt elektricitet? Finns det små märken som man sätter på elektronerna? Det förefaller som om en del tror det. För ett par dagar sedan kom den i övrigt utmärkta tidningen ETC.nu i vår brevlåda och på en helsida heter det: ”ETC el – bäst enligt Greenpeace. Vår el kommer bara från vind och små vattenkraftverk, i samarbete med Falkenberg Energi. Den är ursprungsmärkt och självklart 100 procent miljömärkt.”

Det påståendet är vilseledande marknadsföring. Även om Falkenberg Energi producerar sin el bara med hjälp av vindkraft och vattenkraft så har de inga små märken som de sätter på elektronerna och inte heller någon separat elledning hem till dig eller mig. För sin eldistribution använder de sig av det gemensamma nordiska elnätet och alla vi som är anslutna till detta får alltså en blandel som till största delen kommer från vattenkraftverk och kärnkraftverk och till en mindre del från vindkraftverk och kraftvärmeverk.

Alla företag som säljer el till oss konsumenter kör med samma typ av vilseledande reklam. För några månader sedan hittade jag ett bolag som heter Kraft och Kultur på nätet. Trevligt namn eller hur? Hemsidan är också Jättetrevlig. ”Endast el från vind och vatten… Inget kol. Ingen olja. Ingen kärnkraft.” Jag skickade ett mejl till dem: ”Jag är mycket intresserad av ert erbjudande om el från bara vind och vatten. Emellertid är jag orolig för att det kan komma med lite kärnkraftel, eftersom jag bor ganska nära ett stort kärnkraftverk. Hur gör ni för att se till så jag bara får miljövänlig el? Om ni kan förklara detta så kommer jag i fortsättningen att köpa all min el bara från er. Vänliga hälsningar …”

Tyvärr fick jag aldrig något svar från Kraft & Kultur. De är naturligtvis medvetna om att de ljuger i sin reklam för el. För även om den norska kraftproducent som de har kontrakt med bara har vatten- och vindkraftverk så blir det en blandkraft som kommer att säljas till konsumenterna. Den vackra varudeklaration som de visar upp för produktionen är bara till för att blanda bort korten.

Vattenfall har en skojig variant. Där kan jag, påstår de, få 100 % kärnkraftsel, och det utan extra kostnad! Vilket erbjudande! Men om jag har andra idéer kan jag få 100% vindel för bara 1:90 mer per kilowattimme. Och när man läser noga talar de faktiskt om vad de menar när de säger att jag bara ska få vindkraftel. Jo, de lovar att de ska producera motsvarande mängd el med vindkraft. Och det är ju lätt för dem att lova. Vattenfall äger redan många vindkraftverk och har fler under byggnad. Det kostar alltså inte Vattenfall något extra att leverera vindel till mig. Det högre pris som jag betalar för min ”vindel” blir bara något som ökar Vattenfalls vinst. På samma sätt är det med alla andra företag som tar extra betalt för ”miljövänlig el”. Kunderna som köper denna fiktiva vara tror att de bidrar till att avvärja den hotande klimatkatastrofen medan de i själva verket endast bidrar till högre utdelning för aktieägarna och högre bonus för direktörerna.

Länkar:

1) Vad är elektricitet, Trondheim el

Påverkande faktorer vid valet mellan vanlig el och grön el – en studie av hushåll i Göteborgsområdet, Uppsatser.se

Dan Gmark