I TV-programmet Den arabiska våren och de sociala medierna (11/4 2012)(1)fick vi en bild av vad som hände i Libyen som var den grövsta propaganda man kunde tänka sig. Mot slutat av programmet konstaterades att nu, då kriget där ansågs vunnet, får vi anta att intervjuaren menade, var kvinnorna, som intervjuades så lyckliga för den frihet de äntligen fick erfara. Det kanske de tyckte då. Det tycks vara slut med friheten för kvinnorna i Libyen nu emellertid, åtminstone i vissa delar av Libyen om vi får tro vad som skrivs på Libya S.O.S idag och igår. Där läser vi nu att:
AL QAEDA HAVE SET UP A ”MORALITY” ARMED MILITIA IN LIBYA, calling themselves ”A Commission for the promotion of virtues and prevention of vice”!!!! What does that mean?? They now institutionalised their regular harrassment and beating of people on the streets who do not comply with Sharia laws! Who gave them this power?? Now girls can not go outside if they are not accompanied by the member of the family!?! Are they cattle?? Girls dont know how to walk by themselves!!?? We need to carry family documents and marriage certificates with us wherever we go!!?? WHAT WAS THIS ”REVOLUTION” ABOUT!!??? What a hypocrisy!! Drunk and drugged Islamist fighters are imposing Sharia on the streets with their guns!! Who are they to tell me what is right and what is wrong, what is moral and what is not, what is virtue and what is vice, WHO ARE THEY TO PUNISH ME FOR THIS?? What gives them this moral power?? This is a face of new Libya?? I AM SICK OF THIS!! (2)
(Min översättning: Al Qaida har organiserat en beväpnad milis som ska vakta moralen i Libyen. De kallar sig ”En kommission för gynnande av dygd och förhindrande av synd”!!!! Vad menas med det?? Jo de insititutionaliserar nu sitt regelmässiga trakasserande och misshandlar folk på gatorna som inte ser ut som de ska enligt Sharialagarna! Vem gav dem denna makt?? Nu kan flickor inte gå ut om de inte åtföljs av medlemmar i deras familjer!?! Är de boskap?? Flickor kan inte gå själva!!?? Vi måste bära med oss dokument och äktenskapsbevis vartän vi går!!?? Vad handlade den här revolutionen om!!??? Vilket hyckleri!! Fulla och drogade islamistiska krigare tvingar på oss Sharia på gatorna med sina gevär!! Vilka är de att tala om för mig vad som är rätt och vad som är fel, vad som är moral och vad som inte är det, vad som är dygd och vad som är synd, VILKA ÄR DE ATT STRAFFA MIG FÖR SÅDANT?? Vad ger dem denna moraliska rätt?? Detta är det nya Libyens ansikte?? JAG MÅR ILLA AV DETTA!!)
Dagen dessförinnan kunde man läsa en beskrivning om hur det kan gå till:
And the same militia saw a man and a women driving in a car and asked a man ”who is the women with you” he said ”it’s my wife”, they asked him to prove it by showing them their family papers, so he called his brother and asked him to bring it, but they didnt care to wait for it, and they started beating him in front of his wife, and when the family papers arrived and they saw that she was really his wife the militia leader said we didn’t know and that we are only doing our job by enforcing Sharia law.(3)
(Min översättning: Och samma milis såg en man och en kvinna i en bil och frågade mannen ”vem är kvinnan som sitter med dig i bilen” han sade ”det är min fru”, de begärde att han skulle bevisa det genom att visa deras familjehandling så han ringde till sin bror och bad honom komma med papperen, men de brydde sig inte om att vänta på det utan började misshandla mannen inför hans fru och när familjens papper kom och de såg att kvinnan verkligen var mannens fru sade milisledaren att det kunde vi inte veta och vi gjorde bara vårt arbete, att införa Sharialagen.)
Det här inte är något som påbjudits av regeringen, säger man i Libya Herald.(4) Så vi får väl anta att det här bara är ett utslag av det faktum att oordningen i Libyen är total och att alla möjliga miliser får för sig att de ska inrätta egna lagar och kan behandla människor precis som de önskar.
Å andra sidan vet vi ju att Jalil, ledaren för NTC, har sagt att Sharia ska gälla i Libyen i framtiden och att han sagt att polygami ska tillåtas igen eftersom det är tillåtet enligt Koranen.(5)
Sen får man väl hoppas att de libyska krigare som hjälper oppositionen i Syrien just nu, inte bestämmer sig för att samma lagar ska tillämpas i Syrien när Assad avsatts, med hjälp av Västmakterna m.fl. och demokrati har införts där. Kvinnor i sekulariserade samhällen, som ju Libyen var och Syrien fortfarande är, som varit vana vid att ha samma rättigheter som män, åtminstone på papperet, brukar inte uppskatta sådana här inskränkningar i deras personliga friheter och vi brukar inte heller härhemma anse att sånt här är demokratiskt. Vi anser inte att det är demokrati när hälften av en befolkning tvingas underordna sig sådana här regler.
Att det bildats några fackföreingarna i Libyen sedan Ghadafi lynchades och Libyen ”blev fritt” har jag emellertid inte kunnat finna några uppgifter om men det kanske har hänt någonstans.
- ”Syrierna vill ha demokrati – inte utländsk inblandning”. Exilsyrier i Sverige fördömer internationell komplott, Proletären 15/2 2012
Läs gärna denna intervju i Proletären, med den syriske flyktingen Saliba Mourad, bosatt i Sverige sedan 20 år. Det är mycket märkligt att våra svenska media inte hittat en enda syrier i Sverige (eller ens i Syrien,) som är emot USA:s/Natos och legoknektarnas i Syrien försök att starta ett storskaligt inbördeskrig där. De finns ju och är inte så få. Och sedan kan man läsa mer här: - Syriska invandrare hotas av ”rebeller”, Hans Öhrn, Nyhetsbanken 7/2 2012 (Citat: Bashar al-Assad skulle förmodligen vinna om det hölls fria och demokratiska val i dag, anser han och får stöd av en nyligen gjord opinionsundersökning av en stiftelsen The Doha Debates, som finansieras av kungafamiljen i Qatar, Assads kanske värsta vedersakare i området. Undersökningen visade att 55 procent av syrierna stödjer Bashar al-Assad. Stiftelsen har inte gjort mycket för att sprida resultatet, utan gömt undan nyheten i en notis på sin hemsida. Det är heller inget som svenska medier har rapporterat om, trots det intensiva fokuset på Syrien och Bashar al-Assad.)
Hör på eftermiddagen en journalist på Ekot fråga om Syriens regim kommer att respektera eldupphörvillkoret i Kofi Annans fredsplan eller om den kommer att bädda för ett utbrett inbördes krig?
Det är liksom inte rätt fråga med tanke på att Syriens regim var beredd att gå med på kravet om eldupphör och tillbakadragande av trupper om den fick skriftliga garantier från oppositionen om att den också skulle respektera eldupphörkravet. Det fick den inte. Tvärtom svarade företrädare för oppositionen att de inte erkände regimen och därför inte tänkte ge ett sådant löfte.
Rätt fråga hade alltså varit: Kommer oppositionen att respektera kravet på eldpphör eller kommer den att fortsätta att skjuta och mörda och därmed att försöka framkalla ett ännu mer omfattande inbördeskrig i Syrien.
Frågan om huruvida Syrien faktiskt sköt in över turkiska gränsen och på ett flyktingläger där lämnar jag tills vidare eftersom sanningen, vare den den ena eller den andra, inte torde komma fram förrän tidigast om några veckor. Jag utesluter tills dess inte att det här är en propagandalögn av samma slag som påståendena om att Ghadafi bombade Benghazi och Tripoli i början av det våldsamma upproret i Libyen, som vi dag vet var en ren lögn. Den lögn som FN lade till grund för att besluta ge Nato klartecken att bomba Libyen. (1)
Just nu rapporteras det att Syriska armén har skjutit in över Turkiets gräns och dödat ett antal människor i ett flyktingläger där.(1)
Varför kommer jag att tänka på hur Polen anföll Tyskland (det vill säga Hitlers propagandaapparat ljög om ett sådant anfall från polsk sida för den tyska befolkningen) vilket gjorde att Hitler ”blev tvungen” att beordra en invasion och en ockupation av de fientligt inställda och farliga Polen? Kanske för att USA/Natos lögner hittills, vad gäller Libyen och Syrien, har varit av samma slag och lika gigantiska.
USA ljög, som sagt, om Iraks massförstörelsevapen och attackerade Irak på grundval av denna lögn. Västvärldens media ljög om Ghadafis bombningar av den egna befolkningen,(2) och attackerade Libyen utifrån denna lögn. Om de ljuger nu vet jag däremot inte men ljuger man ständigt så kommer alltfler mer medvetna människor till slut inte att tro på ett enda ord man säger, även om man råkar tala sanning någon gång. Jag tror idag inte på ett ord från USA/Nato när det gäller deras uttalanden om stater som USA planerat att slå sönder, behärska och plundra.(3)
Och här kommer det verkliga ruskiga vad gäller den här, av mig åtminstone tillsvidare förmodade, lögnen (eftersom den kommer från oppositionen och från Turkiet just nu då det gäller att slå ner Syrien snabbt så att Assads regim inte får en chans att genomföra det val man planerat till maj i år): Nato är en försvarspakt – fortfarande fast organisationen numer egentligen fungerar som en ren angreppspakt. Medlemmarna har förbundit sig att ingripa och försvara varje medlem som angrips. Turkiet är medlen av Nato. Påståenden om att Turkiet angripits av Syrien innebär alltså att Nato kan anse sig skyldigt att ingripa på Turkiets sida mot Syrien – så får USA/Nato sitt verkliga och önskade krig mot Syrien, det som USA planerat och önskat sedan sådär ett tiotal år. (3) Om man nu vill ha det vill säga, och inte fortsätter att föredra att arabiskt legoslödder för deras krig åt dem och betalar detta för att fortsätta att föra kriget. I det senare fallet ska man veta att en av lagoknektars viktiga belöningar alltid har varit den plundring som de kan ägna sig åt när de segrar eller rycker fram. Detta såg vi i Libyen exempelvis. (4)
Därmed över till den motsidans påståenden, som jag brukar ge en chans för att inte den ena sidan ska få stå oemotsagd som den ju får göra i våra vanvettigt ryggradslösa media: Den här gången har till och med Human Rights Watch konstaterat att den s.k. oppositionen, som till inte ringa del består av icke-syriska jihadister, bl.a. från Libyenkriget, begår skändligheter av vidrigt slag i Syrien. Så här skriver man om det som Cecilia Uddén aldrig får eller tar reda på och som svensk radio och TV alltså aldrig rapporterar om till oss:
(New York) – Armed opposition elements have carried out serious human rights abuses, Human Rights Watch said today in a public letter to the Syrian National Council (SNC) and other leading Syrian opposition groups. Abuses include kidnapping, detention, and torture of security force members, government supporters, and people identified as members of pro-government militias, called shabeeha. Human Rights Watch has also received reports of executions by armed opposition groups of security force members and civilians. (5)
(Min översättning: Element från den beväpnade oppositionen har utfört allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, sade Human Rights Watch idag i ett offentligt brev till det Syriska Nationella Rådet (SNC. Min anm: Oppositionens ”regering”, den som USA/Nato accepterar, på samma sätt som man accepterade NTC i Libyen) och till andra ledande syriska oppositionella grupper. Brotten inkluderar kidnappning, fängslande och tortyr av medlemmar i de (syriska: min anm.) säkerrhetsstyrkorna, regeringstrogna och mot folk som identifierats som regeringssoldater, kallade shabeeha. Human Rights Watch har också fått rapporter om avrättningar av säkerhetsmän och civila, utförda av beväpnade oppositionella grupper.)
Så fortsätter Human Rights Watch, i sin artikel, att berätta om hur de oppositionella uppför sig och uppmanar SNC, detta skämtråd upprättat av Västvärlden i Turkiet som den legitima regeringen i Syrien, att tillhålla sina styrkor att behandla tillfångatagna humant. Samma sak har man försökt få NTC i Libyen att göra, nu efter att Ghadafi är död och kriget där påstås vara över. Men eftersom NTC inte har minsta kontroll över Libyens territorium eller över de miliser som Qatar, Saudiarabien och USA/Nato beväpnade och understödde under kriget, så upphör inte våldet i Libyen – heller.
Och precis som i Libyen, där Ghadafi tidigt erbjöd sig att organisera ett allmänt val under överinséende av internationella valobservatörer och rebellerna vägrade gå med på detta, vägrar de ”syriska oppositionella” att gå med på den vapenvila som Kofi Anans fredsplan omfattar. Men väst kräver att Assad ska följa fredsplanen och dra undan sina styrkor från de städer där de finns trots detta. Samtidigt beslutar ”Syriens vänner” (!!!) i Istanbul att de ska vräka pengar över de oppositionella (*), det vill säga de legoknektar de anlitar för att kriga mot Syriens regim, och att påstå att denna regim skjuter in över Turkiets gräns. Det hela är så smutsigt att man häpnar och dessutom mår illa av att se hur Västvärldens media skriver och rapporterar om saken.
Och här kommer Sverige in i bilden, med vapensamarbetet med Saudiarabien, som Johan Westerholm skriver om på sin blogg.(6) Detta samarbete handlar helt enkelt om, föreslår han, att Sverige är en slags bulvan för USA. Vi exporterar vapen och kunnande åt USA, som inte kan göra det utan att det väcker protester i USA och kanske oro i Israel:
Orsaken varför vi står som möjlig partner till Saudiarabien inom detta (vapensamarbetet, mitt förtydligande.) är sannolikt för att USA själva inte, av inrikespolitiska skäl och i relationen med Israel, kan exportera detta. USA använder sig av oss som en mellanhand utan att få problem med kongressen. Sverige är ”trusted nation” och vi har rätt lösa tyglar, lösare än många andra NATO-länder. (6)
Sen är det ju så att svensk vapenindustri idag i stort sett ägs av amerikansk/engelska företag, inte av Sverige längre, vilket man inte heller talar så mycket om och har vi lösare tyglar än många andra Natoallierade så torde det bero på att vi är lydigare än andra. Dessutom har USA mutat Israel med ännu nyare och effektivare flygplan, om jag inte missminner mig.
För att återgå till Syrien och till den snara USA/Nato har satt Syrien och Assad-regimen i, så dras alltså snaran åt allt hårdare runt Assad och hans regim.(7) Därmed öppnar Västmaktena, i samarbete med sina, och Sveriges, antidemokratiska bundsförvanter Qatar och Saudiarabien, för samma öde för syrierna som det som drabbat irakierna sedan 2003 och libyerna sedan förra våren, förstörande av Syriens infrastruktur, inbördeskrig, slaktande av massor av människor och en ohejdad plundring, från legomilisens sida, av syriernas hem. Dessutom skapar man sig ett fördelaktigare läge för det kommande angreppet på Iran.
Om nedanvisade YouTube-film skriver Human Rights Watch:
In a second video,which appears to have been released by the FSA Al-Farouq battalion on YouTube, a person identified as a member of Air Force Intelligence based in Homs is interrogated and confesses to shooting at protesters. The detainee’s face is very badly beaten, cut, and bruised, and he appears disoriented. Written statements accompanying the video state that it was filmed before his execution, and the interrogator in the video, amid curses, asks him for his final request before dying.(5)
(Min översättning: I en annan video, som tycks ha lagts ut på YouTube av FSA Al-Farouq bataljonen, förhörs en person som sägs vara identifierad som en medlem av Militärflyget som har bas i Homs, förhörs och erkänner att han har skjutit på protesterande. Den förhördes ansikte är illa tilltygat, slaget och skuret och med blåmärken och han förefaller desorienterad. Skrivna påståenden som följer med videon säger att filmen gjordes före avrättningen och att förhörsledaren i videon, under förbannelser, frågar honom om hans sista önskan före döden.)
(utlagd 21/10 2011)
Det är sådana här oppositionella som Västvärlden tänker stärka och släppa helt lösa över Syrien. Samma typer härjar för fullt i Libyen fortfarande utan att någon i Väst bryr sig det minsta om mänskliga rättigheter eller liv i Libyen längre. Kanske ingenting att förvånas över med tanke på att tortyr numer anses självklart i alla Västländer och inte vara något att skämmas över och att även Västs regimer plundrar sina medborgare fast med andra medel.
Att jag skulle få uppleva den dagen då tortyr anses vara något självklart i Västvärlden hade jag inte trott om någon hade sagt det till mig för 30 år sen.
Nu hör vi på radion att al-Assad vägrar att dra tillbaka sina trupper från oroshärdarna om inte oppositionen ger skriftlig bekräftelse på att den också tänker avstå från våld. Det vägrar den att göra. Vi förstår att detta bl.a. beror på att oppositionen är så splittrad så att det inte finns någon enad röst som kan tala för den.
Cecilia Uddén, som rapporterar om Syrien i Ekot idag, sitter i Kairo – och vet hur det ser ut och vad som pågår i Syrien. Al Asssad vägrar att dra undan sina trupper om oppositionen inte går med på vapenvila, och det kan han inte få försäkringar om, säger hon alltså och fortsätter med:
För många inom den syriska oppositionen kommer detta uttalande som en bekräftelse på det de hela tiden sagt: det är meningslöst att förhandla med Bashar al-Assad.
Att tro på löften från denna barbariska regim är det samma som att underlätta för den att fortsätta slita Syrien i stycken och låta dess befolkning bada i blod, sa det syriska nationalrådet. (1)
Och hur många har Cecilia pratat med av dem som inte stödjer oppositionens våldsanvändning? Inte en enda på senare tid, vad jag kunnat notera. (Lägg märke till hennes ordval och hur språket i rapporteringen är noga tillrättalagt så att vi ska förledas att lägga våra sympatier på ”rätt sida”.) Inte ett ord om att oppositionen är precis lika barbarisk, kanske till och med värre. Hennes rapportering från Libyen var likadan. I det fallet förteg hon nogsamt de s.k. rebellernas illdåd och våldsanvändning redan från början, liksom deras etniska rensningar, som påbörjades en av de första dagarna av upproret i Benghazi mot Ghadafi. Hon berättade ingenting om hur de hängde och skar halsarna av svarta libyer och torterade och dödade svarta på andra sätt, både svarta libyska medborgare och invandrad svart arbetskraft. Om ”rebellernas” våld idag har hon heller inte mycket att säga, noga bestämt ingenting alls. Libyerna dödas numer av rätt folk så glöm dem, är dagens mediaståndpunkt.
Kofi Annan kräver alltså, enligt dagens radionyheter, att al-Assad ska dra undan sina trupper trots att oppositionen inte lovar att iaktta vapenvila. Tydligare än så kan det inte demonstreras att hela planen är en fälla gillrad för att senare kunna angripa och anklaga al-Assads regim för våld mot ”sitt eget” folk och för öppningar för mer av västligt ingripande, i någon form, mot den syriska regimen.
Den syriska regimen har med detta två val, att fortsätta att försöka oskadliggöra ”oppositionens” legoknektar (2) och för att få slut på deras västligt- qatariskt/saudiskstödda våld, för att skydda oskyldiga civila syrier från dessas framfart och därmed bädda för Västpropagandan mot den syriska regimen. Det kommer då att i Västmedia heta att al-Assad blir alltmer våldsam mot sin befolkning och att gynna propagandan för de Västmakter och arabstater som vill bli av med al-Assad och Baathregimen i Syrien (som ev. försvinner på demokratisk väg i valen som ska genomföras i maj, om en majoritet av Syriens folk så önskar). Eller så drar regimen tillbaka sina trupper från oroliga områden, som Väst kräver, varmed den förlorar mer av det syriska folkets förtroende, för att den inte skyddar befolkningen mot de våldsamma legoknektar som Väst/Qatar och Saudiarabien skickar in i Syrien.
Det är med andra ord en rent djävulsk plan mot al-Assad och hans regim som Väst kokat ihop, tillsammans med de långtifrån demokratiska staterna Qatar och Saudiarabien: Ni får välja själva hur ni vill ta död på er, si eller så, för USA/Nato har bestämt att ni ska dö och att ert land ska kastas in i ett blodigt inbördeskrig och splittras upp i småbitar, säger Väst, genom Kofi Annan, i praktiken.
USA/Nato, tillsammans med sina allierade, de ”demokratiivrande” staterna Qatar och Saudiarabien, kommer, kan vi räkna med, att göra allt de kan för att ställa till samma tragedi i Syrien som de gjorde i Libyen. Västvärldens intresse för ”de mänskliga rättigheten” i Libyen har avtagit högst avsevärt sedan Ghadafi lynchades till döds. Visserligen uppmanar Väst NTC, den regering som Väst satte till i Libyen några veckor efter att oroligheterna bröt ut, att stoppa de våldsamheter och det mördande som pågår i landet fortfarande men man har uppenbarligen inget intresse av att ingripa för att rädda människor där längre. Libyerna ska alltså, förstår vi, vara glada för att de inte längre dödas eller torteras av Ghadafi och vara tacksamma för att de istället blir rånade, torterade och dödade av de s.k. rebellerna och i betydligt större skala, dödade av de miliser som fortsätter att kriga, terrorisera och avrätta oskyldiga människor.
Sak samma i Syrien nu: Hör nu syrier, ni ska kräva att inte bli dödade av er regering och istället med glädje ta emot ”oppositionens” dödande av många av er. Det är mycket trevligare för er att bli dödade av de senare än av de förra (i varje fall tycker vi i Väst att det är det). Med mänskliga rättigheter avser vi rätten att underordna er USA/Nato och att acceptera en ny regering som vi tillsätter och som lyder våra dekret och att dödas av de diktatoriska regimer eller soldater som vi stödjer, som exempelvis av Saudiarabisk militär eller polis. Hyckleriet är med andra ord rent ofantligt.
Läs mer om detta påSyrienblogg som har mycket intressant material idag – också. I inlägget där hittade jag den här filmen:
Rebels refuse regime’s demand to disarm when Assad pulls back (utlagd 8/4 2012)
Jag kan inte påstå att jag har den slutgiltiga sanningen om allt som händer i MÖ i allmänhet eller i Syrien och Libyen nu, men en oomtvistlig sanning har jag, den att USA, numer med stöd från Nato (och alltså av vår svenska regering och våra svenska media), ljuger för oss, åter och återigen, för att få vårt accepterande av de krigiska aktiviteter de vill ägna sig åt. Var och en som inser eller vet detta kan inte lita på våra västliga regeringar och på våra media. Det finns inget skäl alls att tro mer på den propaganda vi matas med från dessa än på propaganda eller uppgifter vi kan ta del av från de stater som USA/Nato är i krig mot. Vi som varit med några år har ju upplevt detta ljugande så många gånger förr:
Senare tillagda länkar: - NYT Insults Intelligence in Latest Syrian Op-Ed. Dear New York Times, It Takes Two to Tango. Tony Cartalucci, Land Destroyer 10/4 2012 - Syria: Armed Opposition Groups Committing Abuses. End Kidnappings, Forced Confessions, and Executions, Human Rights Watch 20/3 2012 (Citat: (New York) – Armed opposition elements have carried out serious human rights abuses, Human Rights Watch said today in a public letter to the Syrian National Council (SNC) and other leading Syrian opposition groups. Abuses include kidnapping, detention, and torture of security force members, government supporters, and people identified as members of pro-government militias, called shabeeha. Human Rights Watch has also received reports of executions by armed opposition groups of security force members and civilians. HRW beskriver också hr ”oppositionsgrupper kidnappar människor och begär lösensummor för dem. Artikeln rekommenderas starkt.) - Imperialist Powers Manipulate Syrian Peace Plan To Prepare For War, Johannes Stern, Counter Currents 10/4 2012 (Citat: The current offensive by the “rebels” and the reactions of their Western backers expose the fraudulent character of the six-point peace plan that former United Nations Secretary General Kofi Annan negotiated with the Syrian regime of President Bashar al-Assad. The imperialist powers never intended to find a political settlement to the conflict, as they claimed, but sought instead to create a pretext for further provocations against Syria, hoping to organize a Libyan-style overthrow of the regime.) - US, NATO Powers Intensify Threats Against Syria, By Bill Van Auken (WSWS.org) Counter Currents 11/4 2012 - Bogus ’Ceasefire’ in Syria as Washington Prepares War Pretext, Adam Ford, Information Clearing House 11/4 2012 (Citat: To get some idea of how absurd the Syria situation is, imagine the following scenario: The United States government is under attack by an insurgent group, which lists kidnappings and bombings in its modus operandi. The insurgents are being aided by Canada and Mexico, with Mexico planning to seize some US territory in order to create a ’humanitarian corridor’. Not surprisingly, the Obama administration tries to put down the insurgency. Sure, it is often brutal and uncaring in doing so, but when did any regime respond with passivity in the face of a guerrilla uprising? Meanwhile, threats from China and Russia have compelled Obama to agree to United Nations inspections, and finally a ’ceasefire’. But the terms of the ceasefire demanded by America’s imperialist rivals stipulates that the government forces remove themselves from towns and villages first, before the ’rebels’ stop their attacks forty-eight hours later.)
De intervjuer vi ser i filmen nedan gjordes tre veckor in i andra Irakkriget. Intressant idag, att höra vad de neo-konservativa i USA sade då. Filmen presenteras så här på YouTube:
BBC Panorama investigates the ”neo-conservatives”, the small and unelected group of right-wingers, who critics claim have hijacked the White House. (Min översättning: BBC Panorama undersöker de neokonservativa”, den lilla icke-demokratiskt valda gruppen av högerpersoner som kritiker hävdar har kidnappat Vita Huset.)
Karl Rowe, en av de neokonservativa i USA och som nämns i filmen, är en god vän till Carl Bildt förresten, sedan många år. Det var den här gruppens agenda, och ivrande för krig mot Irak, som Carl Bildt lobbade för och det här kriget han ville att Europa skulle delta i. Vi har en utrikesminister som går i takt med de här herrarna alltså.
The War Party-Panorama-BBC (utlagd 8/8 2011, sänt i BBC 2003)
(Tack o för tipset)
Ja, vi vet ju nu, nio år senare, hur det gick. Irakierna är visserligen av med Saddam Hussein men till priset av någon miljon döda, fler människor torterade än någonsin, ett par miljoner som flytt landet, infrastrukturen söndertrasad, ingen pålitlig el eller pålitlig vattenförsörjning, sjukhus sönderbombade, inbördeskrig och ständiga bombattacker. Det har inte gått bättre i Afghanistan, Libyen är samma fall idag som Irak och USA/Nato har producerat ett enormt hat i MÖ, gentemot både USA och Europa. Och idag försöker USA, tillsammans med sina nyfunna krigsvänner i Qatar och Saudiarabien åstadkomma samma elände i Syrien. Så här skriver American Everyman 2/4:
In spite of the fact that Assad has agreed to a new peace plan with the so-called “rebels” in Syria, with a smile on her face reminiscent of the crazed glee she showed after Gadhafi was brutally murdered in Libya, Hillary Clinton answered questions dutifully read by an ABC “reporter” after her Orwellian named “Friends of Syria” conference yesterday.
She made it perfectly clear that the Obama administration’s position was regime change no matter what. Don’t forget, Syria just implemented serious reforms in the country a few months ago and are holding free elections in a couple weeks. None of that matters to the democracy hating Clinton crew. The LAST thing they want to see is the people of Syria vote for keeping Assad after all their propaganda and terrorist mercenary efforts to destabilize the country.(1) (Min översättning: Trots det faktum att Asssad har accepterat den nya fredsplanen med de s.k. ”rebellerna” i Syrien, svarade Hillary Clinton, med ett flin som verkade vara en rest av den galna min som hon visade upp efter det brutala mordet på Ghadafi, på de frågor som pliktskyldigast lästes upp av ABC:s ”reporter” efter gårdagens konferens, som i Orwellskt anda döpts till ”Syriens vänner”. Hon gjorde det fullständigt klart att Obamaadministrationens ståndåunkt var regimförändring under alla omständigheter (min kursivering). Glöm inte, att Syrien just inplementerade seriösa reformer i landet för ett par månader sen och att man ska hålla fria val om några veckor. Inget av detta spelar någon roll för det demokratihatande Clintongänget. Det sista de vill se är att det syriska folket röstar för att behålla Assad efter all den propaganda och alla legoterroristernas ansträngningar att destabilisera landet.)
Och längre ner i artikeln:
“She met with the Syrian National Congress today to discuss how to document evidence of the atrocities for future investigations or trials in international criminal courts.” ABC News (1) (Min översättning: ”Hon träffade Syrian National Congress idag och diskuterade hur de skulle dokumentera brott för framtida undersökningar eller rättegångar i internationella brottsmålsdomstolar.” ABC” News)
Och i Libyen, hävdar Libya S.O.S. bombar NTC, USA/Natos tillsatta regering, människor i städerna Jamil and Zuwara. Men det kanske inte gör något för NTC består ju av USA:s/Natos skitstövlar. (2)
Tillägg 2/4 kl. 00.25: Nya länkar nederst, samt citat i dessa.
Nedanstående video, som handlar om R2P, Responsibility To Protect, presenteras så här:
As the world recovers from one humanitarian peace bombing in Libya, and braces for another possible intervention in Syria, many are now asking how it is that the so-called liberal left have become cheerleaders for the very wars of aggression they once pretended to deride. As long-time investigate reporter Pepe Escobar explains, an obscure international doctrine called Responsibility To Protect or R2P has been the main tool for shaping this new paradigm for the continuation of NATO’s imperial power grabs around the world.
(Min översättning: När nu världen återhämtar sig från en humanitär fredsbombning i Libyen, och förbereder sig för en möjlig intervention i Syrien, frågar sig många hur den så kallade liberala vänstern kunde bli hejarklack för de krig den en gång låtsades bekämpa. Som, den sedan länge verksamme undersökande reportern, Pepe Escobar förklarar, så har en skum internationell doktrin kallad Responsibility To Protect (Ansvar att skydda) eller R2P varit det huvudsakliga verktyget för att forma det nya paradigmet för en fortsättningen på Natos imperialistiska maktanspråk runtom i världen.)
R2P: Imperial Conquest by Another Name (utlagd 26/3 2012)
Man är benägen att hålla med den kommentator på YouTube som menade att R2P i själva verket står för Right to Plunder.
Syrian citizens have the right to demonstrate peacefully demanding change in their government. Unfortunately the so-called Syrian opposition was not peaceful and was not political. It did not offer any political program and refused to negotiate with the ruling regime. It also rejected the new constitution that guaranteed democratic reform. They have turned armed terrorists whose goal is to topple the regime by force rather than reform it. Opposition is always political and never calls for armed struggle otherwise it becomes a coup. Some western and Arabic countries hijacked the demonstrations, and turned them militarized in an attempt to topple Assad’s regime. Foreign fighters; Lebanese, Libyans , Iraqis, Qataris, Saudis, Turkish, French, and American , were sent to Syria to train and arm rebels, who call themselves “Free Syrian Army” This armed militias are divided among themselves in different groups under different leaderships with different goals. They have occupied neighborhoods by force , destroyed oil pipelines, bombed bridges, car-bombed government buildings, ambushed Syrian security forces, and massacred pro-Assad citizens, at times whole families…..Syrian Assad’s regime has responded positively to his people’s demands, accepted Arab League’s resolutions, received international monitors, offered political negotiations through Russian mediation, offered a new constitution in a referendum to the people, and announced new parliamentary election on May 7 th . Yet arms are still flowing into the country.)
Syria defied the Us in Iraq and much of the support to the Iraqi resistance came from Syria. It supported the Palestinian resistance movement and allowed it to operate politically in Syria with relative freedom, and supported the Lebanese resistance against the Zionist occupation. All these are undeniable facts despite the attempt of the opposition to underestimate it obviously to delegitimize the regime. And the regime in its turn accuses the opposition in getting support from the enemies of Syria like Israel to delegitimize the opposition. Om vänstern i Syrien, som inte hade något att invända mot protesterna i Egypten och Syrien: All Arab left wing was united in supporting the revolutions in both countries.
Men: It was obvious from the very beginning that the Arab left have a problem of how to respond to the Syrian protests. They bring the example of Iraq to support their argument that the western intervention lead only to more problems. And they are increasingly skeptical towards the role of the islamists in the Syrian revolution believing that the success of the Islamists would mean the end of the secular nature of the Syrian state. They argue that if the regime has made some gestures towards Israel the western pressure would not have been the same. Besides they link it with the Israeli continuous threats to attack Iran accused to intend to develop military nuclear power. For them the plan to weaken Syria is a part of an overall plan to attack Iran and to divide Syria into several states for the benefit of the Zionist state which never conceal its intention to play off the social fabric of Arab societies with the aim to put the region into endless conflict. In the view of this trend the political compromise is the best solution which stops the conflict and opens up towards gradual and peaceful change especially after the change of the Syrian constitution which ends the domination of the Bath party.)
A statement affirming the national rights of the Kurdish people, who constitute up to 20 percent of the Syrian population, was unacceptable to the leadership of the SNC, not to mention its Turkish sponsors. The Turkish government is waging its own bloody war against the Kurds inside Turkey, which has claimed some 40,000 lives since 1984.
The Erdogan government cannot accept an affirmation of constitutional rights of Syrian Kurds—a population that fled Turkish oppression between the 1920s and 1940s—for fear that it would strengthen the struggle of Kurds inside Turkey.
Washington has no intention of interceding on behalf of the Kurds. Erdogan boasted after his meeting with Obama in Seoul that it was “pleasing to see the United States at our side in the fight against the [Kurdish] separatist terrorist organization.” He said that Obama had promised to provide Turkey with Predator drones to aid in suppressing Kurdish opposition.
…………..
The official also called on the Free Syrian Army to stop operating as “gang-like” groups and subordinate themselves to the SNC.
A chilling indication of the character of these “gangs” was provided by the German news magazine Spiegel’s web site, which profiled the activities of a group of Islamist fighters who had held the Baba Amr neighborhood in the city of Homs before it was retaken by Syrian security forces.
The magazine interviewed several of these fighters in the Lebanese city of Tripoli. One of them, Hussein, said that he had been a member of a “rebel” death squad assigned to the execution of captured government soldiers and other perceived supporters of the Assad regime or those believed to be spies or traitors. He was quoted in the report as saying that he himself had decapitated four Syrian army soldiers with a knife.
He also reported that other “rebels” were assigned to an “interrogation squad” that tortured their captives until they confessed to crimes.
A second Free Syrian Army fighter, Abu Rami, said that the group had executed 150 men as of last summer, roughly 20 percent of its prisoners. “Moreover, when we realize that a Sunni is spying on us, we hold a brief trial for him,” he added, saying that another 200 to 250 people had been executed on this basis.
Mycket tyder på att den här planen endast är ämnad att fungera som en fälla för Assad-regimen och vad denna än tar sig för, så kommer Västvärlden och de ”erkänt demokratiska staterna” och västallierade, Qatar och Saudiarabien, att se till att regimen faller och samma våldselände utbryter i Syrien som man nu ser i Libyen, men som inte rapporteras om i våra stora media. Nu är ju den hemska Ghadafi borta så nu spelar det inte någon roll att många fler mördas och torteras där än som var fallet under hans regim.)
(The U.S. Army Command (AFRICOM) has an increasing presence across the region. ”We’re looking for ways in which we can be helpful,” says AFRICOM commander Gen. Carter Ham.
”I think the Libyans and U.S. would like to see improvements in Libya’s border security infrastructure, and there is a real need to develop some sort of border security force to provide the training and the equipment.
”Libya in general is part of AFRICOM’s sphere, and I think the Libyan government really welcomes the idea of a robust military to military relationship with the U.S.,” the official adds. ”They appreciate the value added having a strong relationship with the U.S., so we are just in the very initial phases now of figuring out what that means.)
Jag har sökt i svenska media efter information om saken. Idag skriver flera utländska media om den men jag hittar inte ett ord om den saken i våra stora svenska media: Det var inte en ensam amerikansk galning i Afghanistan som gick ut mitt i natten och sköt 16 (eller om det var 17) personer, varav de flesta var kvinnor och barn.
Inte nog med det, i de artiklar jag hittar i svenska media, om den här påstått ensamma galningen, finner jag, till min förvåning, att det nästan alltid står några rader om saken efter en längre inledning om hur många amerikanska soldater som har skjutits i Afghanistan på senare tid. Nog verkar det som om Västvärldens media, och våra svenska, vill ursäkta den påstått ensamme amerikanske och galne soldaten, eller varje fall göra hans massaker under ett anfall av galenskap lite förståeligt.(1) Däremot rapporteras det i åtminstone en tidning, Borås Tidning, om hur denne ensamme galning, sergeant Bale, som tagits hem till USA, ska åtalas i USA och vilket hemskt straff han kan komma att få.(2)
Bara några dagar efter massakern kunde man dock läsa artiklar i flera engelskspråkiga nättidningar om att det inte alls var en ensam galning som hade utfört illdådet utan ett helt gäng amerikanska soldater. Det talas om omkring 20 sådana, som gjorde en av de vanliga nattliga raiderna och sköt alla dessa oskyldiga människor, i två olika byar. Den enda svenska site, som jag hittat, som skrivier om saken, är Nyhetsbanken.(3) som uppenbarligen inte används som nyhetsbank av svenska media.
Jag gissar att vi svenskar inte ska informeras så mycket om hur illa ställt det är i Afghanistan, för det handlar ju inte, enligt svensk propaganda, om att USA, och Sverige, krigar i Afghanistan utan om en fredsbevarande insats, eller vad det kan handla om den här månaden. Det kan uppenbarligen inte handla om att militärstyrkorna är i Afghanistan för att skapa bättre förhållanden för kvinnor och unga flickor, som sades i början. Vi kan dessutom knappast utgå ifrån att de svenska soldaterna har en annan uppgift än de amerikanska under vars befäl de står och vi är under alla omständigheter med och stöttar den stat, USA, vars soldater beter sig så här. Det är ingen ovanlighet heller, menar en upprörd Karzai.(4)
Så alltså, det handlade tydligen om ett helt normalt militärt förfarande. Så här skriver James Petras om saken:
Eye witnesses have testified that up to 20 soldiers were involved, aided by a helicopter. What they described was typical of a US Special Forces’ night time raid, which involved the systematic breaking down of doors, rousing the sleeping families and shooting Afghan victims. (4)
(Min översättning: Ögonvittnen har berättat att det var uppåt 20 soldater inblandade, understödda av en helikopter. De beskrev en typisk nattlig raid genomförd av amerikanska specialförband, som innebar systematisk uppbrytning av dörrar och väckande av sovande familjer och skjutande av afghanska offer.)
Vidare skriver han att:
Gordon Duff, senior editor of Veterans Today, finds the villagers version of events quite plausible for the following reasons: The villages, where the murders occurred, were two miles apart, making it highly unlikely that a lone, fully armed solder could haul a multi-gallon jerry can of gasoline from his base to the first sleeping village, break down the doors of one or more homes, commit the murders, douse and burn his victims and then proceed on foot two miles further on to the second village, shoot, kill and burn the next set of unarmed villagers and then walk back to his base and surrender.(4)
(Min översättning: Gordon Duff, seniorredaktör i Veterans Today, finner bybornas version högst sannolik av följande orsaker: Byarna, där morden utfördes, låg tre km (two miles) från varandra vilket gör det osannolikt att en ensam, fullt beväpnad soldat kunde dra med sig en hel jeepdunk med flera gallon (en gallon= c:a 4 liter) med bensin från sin bas till den första sovande byn slå in dörrarna i ett eller flera hus, begå morden, hälla bensin över offren och bränna dem och sedan fortsätta till den andra byn tre km bort, till fots, skjuta, döda och bränna nästa omgång obeväpnade bybor och sedan spatsera tillbaka till sin bas och ge upp.)
Ovanpå detta, menar Petras att president Obama personligen varit delaktig i försök att dölja vad operationen handlade om genom att hävda historien om den ensamma galningen. Han har bland annat hänvisat till en video som visar den anklagade soldaten sergeant Bales när han kom in på basen och erkände vad han gjort. När Karzai, som blivit upprörd över morden, kräver att få videon för att man ska kunna analysera den i Afghanistan så vägrar Obama att lämna ut den.(4)
Orsaken till att Obama försöker dölja ett illdåd på det här sättet, är, menar Petras, att han tänker sig föra ett annat slags krig framöver, baserat på speicalstyrkor, av precis den sort som sköt de här stackars människorna i Afghanistan, och med dronbombning, eftersom USA inte längre har råd eller möjlighet att skicka stora mängder soldater till en massa länder runtom i världen. I det läget vore det katastrofalt om ett av dessa specialförband avslöjas:
….. the entire imperial military apparatus of the Obama regime, while formidable on paper, depends on the ‘Special Operations’ formations. As such, they are the centerpiece of the new imperial warfare, developed as a response to the demands for reduced ground forces, budgetary constraints and growing domestic discontent. Their ‘actions’ are designed to leave no witnesses and no embarrassments. They may be the butchers of children, women and unarmed civilians but they are the White House’s butchers. (4)
(Min översättning: … hela imperiets militärapparat, under Obamas regim, imponerande på papperet, är beroende av ”Speciella insatsstyrkor”. De utgör kärnan i det nya imperiets krigsinsatser, utvecklade som svar på krav om reducerat antal soldater, begränsningar i budgeten och ett växande missnöje på hemmaplan. Deras ”insatser” är designade för att inte efterlämna några vittnen eller andra pinsamheter. De må vara slaktare av barn, kvinnor och obeväpnade civila men de är Washingtons slaktare.)
Alltså ljuger Obama rätt upp och ner om historien och hur den utspelade sig, menar Petras.
Obama has to conspire with the Pentagon in covering up this mass murder, defending the officers in charge of these ‘pacified’ villages, because there are no alternatives, no back-ups, no new recruits eager to engage in the 12th year of war in Afghanistan. There are only the re-cycled killers, willing to pursue their career in ‘Special Forces’ involving ‘kill and destroy’ operations….
Holding anyone, besides the hapless Sgt. Bales, accountable for the massacre would incite a general rebellion within the armed forces, or, at a minimum, further demoralize the elite Special Forces who are expected to man these long-term engagements after the regulars withdraw, which in the case of Afghanistan could last until 2024.
(Min översättning: Obama måste konspirera med Pentagon om att dölja detta massmord, för att försvara de officerare som är ansvariga för dessa ”pacificerade” byar, för det finns inga andra alternativ, ingen back up, inga nya rekryter ivriga att få vara med i 12:e krigsåret i Afghanistan. Det finns bara återanvända mördare som är villiga att göra karriär i ”speciella insatsförband” som utför ”döda och förstöra-operationer”….
Att göra någon annan än den stackars sergeant Bales skyldiga till massakern skulle utlösa ett allmänt uppror inom de väpnade styrkorna, eller mer demoralisering av de speciella insatsstyrkorna, de som förväntas genomföra långtidsinsatser efter att de reuljära styrkorna lämnat området, i Afghanistans fall kan dessa specialinsatser vara till 2024.)
Och i Sverige väljer media, eller har media order, vilket nu är fallet, att inte skriva mer om saken eftersom det kan tänkas stänka en del skam även på de svenska soldaterna och den svenska insatsen i Afghanistan. Om svenskarnas insatser får vi ju ingenting veta så vad de har för sig är en mycket bättre bevarad hemlighet än vad de amerikanska soldaterna sysslar med. De torde dock inte heller vara de änglar vi ska föreställa oss. Unga pojkar i krig har en tendens att brutaliseras nämligen.(5)
Vad Sveriges militär numer sysslar med utomlands försöker man alltså undanhålla oss svenskar, eftersom man vet att neutralitetspolitiken stöds av en stor majoritet av oss svenskar och vi därför inte ska göras medvetna om att den slopats för länge sen. Även det faktum att Nato-övningen, där ett norsk plan störtade vid Kebnekaise,(6) också genomfördes i Sverige, skulle vi inte informeras om. Övningen har dock observerats från ryskt håll (7) och där uppfattats som den provokation den är. Man behöver inte vara något militärtstrategiskt snille för att inse vad vår regering kokar ihop åt oss för framtiden, då när USA får för sig att slutgiltigt ta ner Ryssland också.
Mahmud Jibril bodde många år i USA och doktorerade där. För flera år sedan kom han tillbaka till Libyen och blev ekonomiminister i Ghadafis regering. Där började han direkt att privatisera statlig egendom. När upproret i Benghazi bröt ut övergick han snabbt till NTC, rådet som bildades i Benghazi och som kort därefter erkändes av Västvärlden som Libyens legala övergångsregering. Mannen har dessutom nära anknytning till Al Jazeera.(1) Därmed över till intervjun med honom:
’Too many powers wanted Gaddafi silenced’ – ex-NTC head to RT (outlaid 26/3 2012)
Jabril satt alltså tidigare i NTC men han avgick för en tid sen.
Jibril, som är ordentligt mediatränad för västerländska media, undviker på olika och typiska politikersätt att besvara flera av de frågor journalisten ställer till honom.
Han säger dock att han vill att USA/Nato ska göra mer för att få ordning på Libyen nu när landet behöver en polisorganisation såväl som ett armé och han menar att Väst sviker nu som inte stöttar NTC längre. I praktiken vädjar han om mer Nato-stöd till NTC, mer stövlar på marken alltså, i det Libyen som nu är i upplösning (2), där total laglöshet råder och NTC inte har någon makt att kontrollera landets alla miliser, som slåss inbördes vid sidan av att en del av dem fortfarande ägnar sig åt att fängsla, tortera och döda svarta.
Fast något inbördeskrig är det inte och har aldrig varit och inte heller någon revolution, hävdar han. Revolutionen börjar först när det blivit ordning i Libyen igen (!). Jibrils definition på revolution är en annan än den vi är vana vid således.
Han vill inte uttala sig om vad folk i Benghazi tycker idag, med anledning av demonstrationer där mot NTC, eftersom det inte varit något val där. I februari förra året visste han emellertid precis vad hela ”det libyska folket” ville, nämligen bli av med Ghadafi till varje pris, även till priset av att förlora livet och allt man ägde och trots stora demonstrationer förra våren för Ghadafi. Det visste han då trots att det inte hade förekommit något val eller någon omröstning, och trots att NTC vägrade gå med på det val Ghadafi föreslog att man skulle anordna.
Dessutom hävdar han att det fanns många krafter som ville se Ghadafi dödad för vad denne visste. Man undrar vilka han syftar på och hur mycket av det Ghadafi visste som han själv vet.
Qatari Agenda Drove Al Jazeera Coverage of Bahrain says Journalist Who Resigned in Protest (Utlagd 21/3 2012)
I filmen nedan får vi exempel på Al Jazeera bluffar. Observera bl.a. hur man påpekar att filmarna använder knepet, som jag påpekat tidigareoch som vi sett i så många filmer från Libyen och Syrien, att skaka med kamerahanden, för att ge intrycket av kaos och att filmaren försöker komma undan beskjutning, befinner sig i livsfara alltså:
Media lies on syria (Utlagd 19/3 2012)
Tillägg 23/3 kl. 12.45 :
Hör just på Lunchekot att man (gissar USA m.fl.) har beslutat att utsätta även Bashar al Assads frus släktingar, syster m.fl. för ekonomiska sanktioner. Det är välkända maffiametoder, kan man inte komma åt den man vill komma åt så ger man sig på hans släktingar. Detta är så upprörande att man häpnar.
Hur drogade är de människor som styr världens öden? En människa med normalt känsloliv och normal anständighet gör inte på det sättet. Man straffar inte släktingar i ett rätssamhälle eller i ett system som följer demokratisk rättspraxis.
/Kerstin
För övrigt tycks det hända en del i Syrienkrisen just nu: - Alain Juppé accused by his own Administration of having falsified reports on Syria, Voltairenet.org 22/3 2101 - New Phase in Syria Crisis: Dealmaking Toward An Exit, Sharmine Narwani, alakhbar/Enlish 21/3 2012 - Syrian opposition accused of human rights abuses, Chris Marsden wsws.org 22/3 2012 (tar upp Human Rights Watch’s anklagelser mot den syriska oppositionen om kidnappning, dödande och torterande: A report by Human Rights Watch on abuses committed by the Syrian opposition cites eye-witness accounts of kidnappings, torture, forced confessions and summary executions of security personnel and civilians.
Och vidare: There are, moreover, numerous media reports highlighting the sectarian character of the conflict, with Sunni forces targeting Alawites, Christians and other minorities, and of government loyalists reciprocating in kind. In addition, the well-known presence in the opposition of al-Qaeda style Salafist forces, backed by Saudi Arabia and Qatar, has become an acute political embarrassment to Washington…… Even so, the reports constitute an unintended indictment of the media propaganda that for month after month skewed coverage of events in Syria by focusing exclusively on the suppression of what they insisted was an entirely peaceful anti-government movement….. Among the most notorious examples is the concealing of the report drafted by the Arab League observer mission to Syria that acknowledged that the ruling Baathists were faced with an armed insurrection.
Slutsats i artikeln: Att syriska arméns svar på oppositionens våld verkar tämligen proportionellt och inte verkar vara det vanvettiga blodbad som påstås i västliga media) - Luncheko med Ekonomieko och Tidningskrönika, 23/3 2012
Det är inte lätt att blogga kontinuerligt om pågående händelser, som oroligheterna i Mellersta Östern, eftersom många besökare inte följer bloggen hela tiden och alltså inte vet vad jag skrivit tidigare om området. Det innebär att jag då och då bli anklagad för åsikter som jag aldrig gett uttryck för bl.a. att jag skulle stötta hemska diktatorer, som Moammar Ghadafi i Libyen och nu Bashar al-Assad i Syrien eller tycka att de är bra, eftersom jag dels kritiserat medias rapportering från kriget mot Libyen och nu om oroligheterna i Syrien, dels är helt emot Natos bombningar och arabstaternas beväpning av oppositionella i de här länderna. Det är förstås inte riktigt att jag tycker så.
För att ännu en gång klargöra mina ställningstaganden mot krigen i dessa länder och mot USA/Natos bombningar i Libyen, vad de handlar om och grundar sig i, för jag här in en lätt redigerad och förkortat version av den kommentar jag skrev på Second Opinionigår, till en artikel där, skriven avCecilia Uddén, som jag nyligen kritiserade här på bloggen för hennes vinklade rapportering från Libyen och Syrien:
….kan inte annat än konstatera att Cecilia Uddén varit precis lika ensidigt vinklad för ”rebellerna” i Libyen som hon är nu för den s.k. ”oppositionen” i Syrien. Detsamma har vi sett i hela Västvärlden. Vi kan också konstatera att de bilder vi getts består av noggrant utarbetad propaganda. Precis som fallet var med lögnen om Saddam Husseins massförstörelsevapen har det framkommit att det mesta av det som lades till grund för FN-resolutionen 1973 (om överflytningsförbudszon i Libyen) var lögner. (1)
CU, och nästan alla andra reportrar i Väst, rapporterar så att våra sympatier automatiskt kommer att omfatta de ”protesterande” i synnerhet för dem som tagit till vapen och underhålls med sådana från Qatar och Saudiarabien. Dessa våldsverkare beskrivs, ibland direkt ibland indirekt, som frihetsälskande demokrater som försöker göra sig av med hemska diktatorer medan de i själva verket är något helt annat. De är legokrigare som i vissa fall verkar för den saudiska wahabismen i andra fall består av unga män som bara tycker om att kriga, på grund av arbetslöshet eller för att de blivit allvarligt mentalt krigsskadade och inte längre klarar av att leva normala liv. (Tillägg här: Och i många fall troligen av unga pojkar som inte riktigt förstår konsekvenserna av vad de gör.)
Att ta ställning mot de här ”krigarna” eller terroristerna, som de snarare borde benämnas, innebär inte att man anser att Ghadafi, tidigare, och Assad nu, skulle vara fullfjädrade demokrater, som många vill göra gällande att vi som är kritiska till medias bilder av det som händer i MÖ just nu, skulle anse. När jag och andra kritiserar den här inblandningen i Libyens och Syriens inre angelägenheter tar vi inte ställning för Ghadafi eller Assad. Vi tar ställning dels mot USA:s/Natos nyimperialism, dels för upprätthållande av internationell rätt, dels för det mindre av två onda ting, för att de länder det handlar om ska slippa få sina länder sönderbombade och slippa hamna ur askan i elden (tillägg här: och givetvis för att de ska slippa mycket värre blodbad och lidanden).
Det är ett oomtvistligt faktum idag att attacken på Irak dödade många fler människor (tillagt klargörande: irakier) än Saddam någonsin dödade, och fler än han hade hunnit döda under resten av sitt liv. Samma sak gäller för Libyen. Den tortyr som Saddam Hussein och Moammar Ghadafi utsatte oppositionella för var inte värre än den tortyr USA-och Natosoldater har utsatt människor för i dessa stater, eller som de nuvarande härskarna i Irak och Libyen utsätter människor för. Snarare torteras fler människor idag i båda dessa länder än som utsattes tidigare. För att inte tala om att USA/Nato använde sig av de här avsatta regimerna för att utföra den tortyr som hemlandets lagar förbjuder och för att sådant hade väckt en mycket stark opposition där. Vi tar alltså också ställning mot den dubbelmoral och det hyckleri vi ser från USA:s och Natos sida i MÖ.
En stund efter att jag skrivit denna kommentar på Second Opinion hittade jag en länk hos Björnbrum, till en artikel i FiB Kulturfront, med en intervju med den världsberömde syriske poeten och essäisten Ali Ahmad Said Asbar – Adonis. Han intar ungefär samma ståndpunkt i den här frågan som jag, i alla fall i ett avseende, att det handlar om att försöka förhindra att befolkningen även i Syrien hamnar ur askan i elden, vilket ett störtande av Assad skulle innebära, eftersom det skulle leda till ett mycket värre blodbad. Samtidigt poängterar Adonis att han är mycket kritiskt inställd till Assads regim.
Dan Gmark, medbloggare på Motvallsbloggen, blev intresserad efter att ha läst artikeln i FiB Kulturfront, letade upp originalartikeln och skrev en kommentar till bloggen, som jag istället väljer att lägga in här och som fortsättning på denna början av dagens inlägg:
/Kerstin
Vad säger Adonis i intervjun?
Intervjun med den ständige nobelpriskandidaten och arabvärldens främste nu levande poet Adonis (tillägget kl. 01.50 i gårdagens inlägg) är intressant på flera vis. Det som först slår mig är språkaspekten: FiB Kulturfront refererar på svenska ett engelskt referat av en intervju som är publicerad på tyska i en österrikisk tidskrift. Men de österrikiska journalisterna har suttit i London och naturligtvis talat franska med den syriske poeten. Viss risk för feltolkningar och förvrängningar förefaller föreligga.
När man läser det tyska originalet visar det sig också att en del av det intressantaste i det som Adonis säger har försvunnit på vägen. Den tyskspråkiga versionen ger emellertid ett intryck av att journalisterna från tidskriften Profil verkligen försökt återge vad Adonis säger. (Detta i sig är också intressant, eftersom Profil inte är någon vänstertidskrift utan närmast liberal och näringslivsvänlig. För säkerhets skull har jag kopierat och sparat hela artikeln. Obekväma artiklar kan plötsligt försvinna från nätet, precis som obekväma YouTubefilmer.) Hela artikeln är verkligen läsvärd. Den vanlige västerländske journalistens bild av Syrien krockar med Adonis uppfattning. Ett par exempel:
profil: Ihre Bilanz, die Sie ein Jahr nach Ausbruch des arabischen Frühlings ziehen, ist also nicht sehr positiv. Adonis: Möglichkeiten sind vorhanden, gewiss. Aber praktisch kann man keine positive Bilanz ziehen. Nehmen Sie Tunesien. Das Land ist heute hinter Habib Bourguiba (erster tunesischer Präsident, von 1957 bis 1987, Anm.) zurückgefallen. Das Bourguiba-Regime war laizistisch. Und jetzt wird das Land islamisch regiert. (Min översättning: profil: Enligt er uppfattning är resultatet av den arabiska våren, ett år efter att den utbröt, alltså inte särskilt positivt. Adonis: Naturligtvis finns det möjligheter. Men i praktiken överväger inte det positiva. Ta Tunisien. Landet har idag fallit tillbaka till tiden före Bourguiba (Tunisiens förste president, från 1957 till 1987, anm.). Bourguiba-regimen var icke-religiös. Och nu har landet ett islamiskt styrelsesätt.)
Och lite längre ner:
profil: Aber bitte! Die Menschen, die heute in Homs und Hama auf der Straße demonstrieren und massakriert werden, sind doch keine Islamisten. Adonis: Woher wissen Sie das? profil: Alle Korrespondenten berichten das. Al Jazeera auch. Adonis: Und das glauben Sie? Die überwältigende Mehrheit der Oppositionellen sind Fundamentalisten. Ich bin radikal gegen das Regime, aber ich unterstütze auch nicht die Opposition. Denn ich will mich nicht an einem Übergang von einer Militärdiktatur zu einer religiösen Diktatur beteiligen. (Min översättning: profil: Men ursäkta! Människorna som idag demonstrerar på gatorna i Homs och Hama och blir massakrerade, är ju inga islamister. Adonis: Varifrån har ni fått veta det? profil: Alla korrespondenter rapporterar det. Också Al Jazeera. Adonis: Och det tror ni på? Den överväldigande majoriteten av de oppositionella är fundamentalister. Jag är radikalt mot regimen, men jag stöder inte heller oppositionen. För jag vill inte engagera mig i en övergång från en militärdiktatur till en religiös diktatur.)
