Massmedia uttrycker stor och upphetsad förvåning över att den s.k Hagamannen i Umeå är en alldeles vanlig man (om det nu är rätt man som gripits).

Tänk, den som har läst Eva Lundgrens m.fl. rapport Slagen dam är inte alls förvånad. De allra flesta män som begår våldsbrott mot kvinnor är faktiskt ”alldeles vanliga män”, enligt denna rapport.

För omkring 15 år sedan blev dottern, som då gick på gymnasiet, till en väninna till mig våldtagen på en fest. Ett antal pojkar låste in sig med flickan i ett rum och flera av dem våldtog henne. Flickan var mycket uppriven när hon kom hem och hon hade modet att direkt berätta för sin mamma vad som hade hänt. Mamman tog flickan till läkare, som konstaterade att hon hade utsatts för sexuellt våld. Då polisanmälde mamman pojkarna, som senare fälldes för våldtäkterna. Och vad hände? Jo, flickans kvinnliga klasskamrater frös ut henne, eftersom hon hade satt dit klasskompisarna, dessa trevliga, alldeles vanliga killar, som förstås inte hade gjort något sådant.

Tillägg: Ny lucka öppnad på Skandalkalendern

Det har sina fördelar att vara utslagen och inte orka stå på benen några dagar, man får tid att plöja böcker på löpande band, ja man orkar inte ens något annat.
När jag nu är inne på att citera lite om vår moderna historia, den där som så många kommer i så lite kontakt med, kan jag inte låta bli att även citera ur en annan av de böcker jag tagit mig igenom den här sjukveckan nämligen Tvåfrontskrig. Fackets kamp mot nazism och kommunism (2002) av Anna-Lena Lodenius. Så här skriver hon om en av de nazistiska organisationerna under 30- och 40-talen:

En helt annat ekonomisk situation hade Sveriges Nationella Förbund, SNF, Högerns gamla ungdomsförbund (min kursivering) med rötter i samhällets ekonomiska elit. Till skillnad mot Lindholmrörelsen är det klarlagt i rättsprocesser efter kriget, att organisationen mottog frikostiga bidrag av Nazi-Tyskland. Redan 1934 arrangerade SNF studieresor till Tyskland och till skillnad mot de rena nazistpartierna snarast ökade kontakterna mellan SNF och Tyskland efter krigsutbrottet. Under krigsåren hade SNF ekonomiskt stöd för att ge ut tidningen Dagsposten (från december 1941 till maj 1945) som skulle ge tyska perspektiv på det pågående kriget. (sid.39)

Högerns ungdomsförbund blev alltså gravt nazivänligt och samarbetade med och understöddes av nazisterna i Tyskland mitt under brinnande krig.
Vi kan även läsa följande om SNF:

Medlemsminskningen drabbade även Sveriges Nationella Förbund som länge haft stöd från Högerpartiet närstående kretsar och näringslivet. Så sent som 1936 skrev den dåvarande docenten, senare partiledaren (1961-65) Gunnar Heckscher i en artikel i Svensk Tidskrift att han ansåg att en försoning med SNF och Högerpartiet låg i bådas intressen och förhindrades endast av person- och prestigefrågor. Utbrytningen såg han både som omotiverad och olycklig och idémotsättningarna mellan partierna menade han inte var större än vad som kan tillåtas inom ett partis ram. Heckscher har aldrig framstått som någon nazisympatisör men dessa och andra uttalanden vittnar om hur även inflytelserika personer i borgerliga kretsar bedömde SNF åren fram till krigsutbrottet. Många av dessa skulle ändra uppfattning under 1940-talet då organisationen började ge ut en daglig tidning med tyska subsidier. (sid 21)

Det är tydligt att flera partier, organisationer, grupper och individer i vårt land aldrig har gjort upp med sin historia, en historia under vilken de gjorde grava missbedömningar som de aldrig behövt be om ursäkt för.

Böcker är oftast mer intressanta och innehållsrikare än det man kan läsa på nätet, som ofta ger mycket dåliga, ytliga eller inga inblickar alls i vad sin förevarit före 1995. Ibland får jag en känsla av att många yngre människor blir totalt historielösa just för de bara läser vad de hittar på nätet.

Läser just en inte helt ointressant bok om Gustav V, Bakom den gyllene fasaden, av Gustav von Platen, (2002) som ger en inblick i vad som hände bakom kulisserna i början av 1900-talet.

Att Karl Staaff satt i regering en kortare period då visste jag, att han var liberal och i många frågor kämpade sida vid sida med socialdemokraterna visste jag också. Men vad jag inte visste var hur illa sedd Karl Staaff var på den tiden. Om detta skriver von Platen:

Karls Staaff…………..var den tveklöst mest förtalade och hatade politikern i modern tid – Olof Palme inräknad. Ryktesspridningen kring hans person var som en virusepidemi – det påstods att han var mutad av ryssarna och att han låtit en rysk spion undkomma, andra visste berätta att Staaff själv häktats som spion. På gatorna överöstes han av ”skymford och hotelser”, han vågade inte gå på krog av rädsla för att folk skulle ställa till scener, anonyma röster ringde honom enbart för att förolämpa honom och okända personer knackade på hans dörrr för att uppleva glädjen att förolämpa honom: det tillverkades till och med askkoppar, där man med cigarettglöden ”kunde bränna Staaff i ögonen”.

För unga liberaler borde även det som sägs i följande passage vara av intresse att känna till:

Som samhällsreformator kan Staaff knappt överträffas, han kämpade för reformer som allmän rösträtt i begreppets vidaste betydelse, alltså även för kvinnor. Han införde folkpensionen, och talade för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring, han mildrade militärens hårda krigslagar och upprättade ämbetet Militieombudsmannen, han lät upprätta de nya myndigheterna Socialstyrelsen och Folkskoleöverstyrelsen. Han införde lagen om att personer, som är åtalade för brott, får gratis tillgång till försvarsadvokat, han introducerade straffet ”villkorlig dom” och lagen om oäkta barns arvsrätt. Det var en lång rad reformer som han efter sin död blev bestulen på – idag ges socialdemokraterna äran för nästan alla dessa reformer som han genomförde, medan han själv är bortglömd, trots att det var Karl Staaff och ingen annan som göt grunden till Folkhemmet.

Det var en annan liberalism än dagens det.

Enligt somliga ungdomars kunskapsfilosofi guppar vi alla hjälplöst omkring på obegriplighetens ocean

Läste en kommentar på Lasses blogg som förbryllade mig till en början. En person nämner först i sin kommentar något om effekterna av avregleringen av taxi och på detta svarar en annan kommentatör:

Taxi? Nu är jag kanske för ung och okunnig.. men jag har aldrig hört talas om statlig taxiverksamhet?

Det har aldrig slagit mig att man skulle kunna uppfatta begreppet ”statlig reglering” av ett område som att det är ”staten som äger” eller bedriver verksamheten det handlar om. Regleringarna av vissa verksamheter innebar ju inte alls statligt ägandet, utan att staten eller kommunerna omgärdar vissa verksamheter med olika regelsystem, som hur många företag av visst slag man får ha i en viss kommun (de s.k. etableringstillstånden), eller vilka krav som ställdes på dem som skulle bedriva verksamheterna, sådant som fortfarande föreligger inom vissa områden alltså.
Vad gällde taxi reglerades vilka som fick etablera taxirörelser och jag tror att även priserna var reglerade, men det var ju privata ägare till taxirörelserna (på den tiden var taxi mycket pålitlig och trygg dessutom och man behövde aldrig oroa sig för att bli lurad på pengar – i varje fall inte om man kände till området som man åkte taxi i).
Vad gällde bankerna reglerades hur mycket dessa fick låna ut, nämligen högst upp till en viss andel av bankernas totala tillgodohavanden (vilket omöjliggjorde den ohejdade utlåning som omedelbart tog fart då regleringen togs bort i slutet av 80-talet, och som ledde till bankkrascherna/fastighetskraschen/ i början på 90-talet ex.).

Det förefaller också som om många ungdomar och unga liberaler tror att vi inte har levt i ett kapitalistiskt samhälle tidigare, utan i ett rent kommunistiskt sådant, ja somliga tycks tro att vi fortfarande lever i ett sådant samhälle, vilket ju också är en grov vanföreställning.
Staten (dvs. vi alla) har ägt och byggt upp de viktigaste delarna av infrastrukturen, vägar, telenätet, järnvägsnätet, elsystemet, men det har nästan alltid varit privatägda företag som har byggt upp denna infrastruktur och således tjänat pengar på uppbyggandet av den, pengar som skattebetalarna har tillhandahållit.
De flesta av våra större företag har just blivit stora och kunnat utveckla allt bättre teknik på grund av att de har haft beställningar från staten/skattebetalarna, sådana företag som SAAB, Som ABB, som nuvarande Telia m.fl.
Staten har kunnat satsa långsiktigt, vilket privatägda företag sällan är lika intresserade av. Få privatägda företag är intresserade av att satsa på så lång sikt som 20-50 år och en väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för ett modernt fungerande samhälle. Fortfarande har vi sådana statliga och kommunala satsningar att tacka för att exempelvis vi i Sverige har så pass väl utbyggt bredbandsnät, något som inte alls är fallet i USA, där mycket mindre andel av befolkningen har tillgång till sådant. Och vi har alltid haft ett kapitalistiskt system i Sverige.

Första gången jag märkte att unga människor levde i en helt annan värld än jag, var i mitten av 90-talet, då studenter började talade om för mig vilket samhälle jag hade levt i i min ungdom, ett samhälle som jag inte alls kände igen och definitivt aldrig hade levt i. Jag undrar sååå varifrån många ungdomar har fått sina underliga föreställningar om vår moderna historia. Genomfalsk är den under alla omständigheter.

Enligt ett inlägg av idag, från Maria Carlshamrep, på AB- debatt har folkpartiet stängt ner hennes hemsida, utan att meddela henne detta. Hon fann bara plötsligt att sidan inte fanns längre.

Partiet sitter tydligen i glashus, inte minst sysslar det med ett fult men känt knep som brukar tillämpas av mindre seriösa IT-företag, att försöka tvinga henne att betala för att få loss domännamnet ”www. carlshamre.se”. Vad har partiet för glädje av detta domännamn om det inte finns någon hemsida som det leder till? Det är väl bara att överlåta domännamnet på Carlshamre, eller säga upp det så att det blir fritt fram för henne att registrera det på nytt, i egen regi. Eller anlitar partiet ett oseriöst webbföretag?
Egentligen var det lite värre än så här, så läs artikeln.

Det är inte lätt att leva som man lär.

(Ny lucka öppnad på Skandalkalendern)

Via ”Jennys blogg finner jag dokumentet i vilket TV-filmen Könskriget” fälls av granskningsnämnden. När man läser beslutet får man bekräftat att programmet var just så vinklat och missvisande som man misstänkte redan när man såg det. Jag kan bara rekommendera läsning av beslutet.

Programmet fälldes för bristande opartiskhet och för utelämnande av sakförhållanden som var relevanta i sammanhanget, däremot fälldes det inte för integritetskränkning. Sveriges Television ska, enligt beslutet, på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Alla de som då skrek om kraftfulla åtgärder mot kvinnojourerna och som startade en formlig häxjakt på Eva Lundgrens m.fl forskning har anledning att skämmas en aning i och med detta beslut. Allra mest borde SVT och TV-filmmakarna skämmas. Man har med detta program förorsakat många enskilda och oskyldiga människor stor skada och mycket lidande. Denna skada och detta lidande omintetgörs dessvärre på intet vis av granskningsnämndens beslut. Upprättelse är något som inte finns i det verkliga livet. Sådan finns bara i sagorna.

För att följa valkampanjen och ge en övergripande bild av hur mycket kritik politiker i de olika partierna får i massmedia fram till valet, har jag här på Motvallsbloggen lagt ut en liten skandalkalender, där en ruta öppnas för varje politisk storskandal som uppenbaras för oss i massmedia fram till valet.

Jag kommer att plocka in alla politiker som råkar illa ut i massmedia, från alla de partier som finns representerade i riksdagen. Kan ju bli spännande att se vilket block som kritiseras mest/åstadkommer flest skandaler under den här tiden.

Jag har ingen insiderinformation så jag påstår inte att de skandaler jag för in har med medvetet smutsgrävande och smutskampanjande att göra (även om somliga högst sannolikt kommer att ha det), eller att de inte skulle ha förekommit även utan att det hade varit valår. Kalendern är heller inte tänkt att säga något om huruvida mediakritiken mot de politiker som förs in här, är befogad eller obefogad. Tycker bara att det kunde vara spännande att se hur det ser ut i det här avseendet just ett valår.

Jag kommer att föra in en länk nederst på inläggen de dagar en ”ny lucka” har öppnats i kalender: Ny lucka öppnad på Skandalkalendern

Tillägg: Regler för införande i kalendern: Att ”skandalen” har nämnts i radioekot, eller på TV-nyheterna, alternativt tagits upp i artikel av någotsånär stort format i någon av de större dagstidningarna (ej korta notiser).

(Se även Ali Esbatis inlägg om smutsgruppen)

Förra veckans socialdemokratiska smuts var Anitra Steens lön och pension, förrförra var chefens för LKAB lön, bonus och pension och dessförinnan var det en förtalskampanj, via mejl till ett antal redaktioner, som nog egentligen inte var någon förtalskampanj. Redan tidigt på måndagens morgon serverades man denna veckas smuts: Laila Freivalds kände till att UD-tjänstemannen skulle ta kontakt med Levonline angående publiceringen på nätet av Muhammedbilderna.

Det blir en spännande följetong det här och vi ser nu fram emot den smutsigaste valkampanj vi någonsin sett, i enlighet med det amerikanska mönstret. Att vakna på måndagsmorgnarna blir som att öppna en lucka på en adventskalender.

(Läs Ali Esbatis inlägg om smutsgruppen)

Jag tror inte det jag ser på TV2 i kväll., att man gör ett program som ska vara neutralt vad gäller frågan om teorier om arternas uppkomst, Darwins evolutionsteori kontra teorin om intelligent design och där man låter företrädare för ”båda teorierna” framträda. Ett försök att amerikanisera Sverige ännu mer – eller?

Jag måste ju säga att om det handlar om intelligent design är intelligensen bakom designen ganska låg i viktiga avseenden. Det hade onekligen varit intelligentare att låta oss människor få nya omgångar tänder fler gånger under livet exempelvis och dessutom utrustat oss med vingar så vi slapp att förgifta atmosfären för att flyga. För att inte tala om hur mycket mer intelligent det hade varit att inte skapa en massa otyg samtidigt, virus, bakterier och ohyra. Inte nog med det, designen slår fel titt som tätt och blir inte alls som den borde ha blivit.

Men eftersom ”klockan vrids tillbaka” med ökande hastighet just nu, varför skulle vi inte tillbaka till 1800-talet även i det här avseendet