Det allra dystraste med den folkpartistiska dataintrångsskandalen är att det (trots att det ser tråkigt ut för folkpartiet just nu,) är de borgerliga som tjänar på denna på längre sikt, hur det än går i årets val.

Samtliga massmedia, och de borgerliga partierna, har under många år verkat för att arbeta upp samma politikerförakt i Sverige som vi ser i USA. Ett sådant öppnar för väljarstöd för alltfler privata lösningar på samhälleliga frågor och behov. Det i sin tur ökar de ekonomiska eliternas makt, och de rikaste, på bekostnad av vanliga genomsnittliga väljares (majoritetens), makt och möjligheter att påverka samhället och samhällssutvecklingen.

Tillägg kl 16.55: I det nya numret av nättidskriften Alba, som denna blogg är en del av, kan man läsa en lite längre recension (skriven av mig) av boken Åtta år med Reinfeldt…, som jag skrivit lite om tidigare här på bloggen.

De senaste dagarna har man haft återkommande möjligheter att läsa och höra liberaler och borgerliga personer, även ett antal journalister, försvara, bortförklara eller förminska det som skett inom folkpartiet. Dessas argument är minst sagt förvirrade men de bör trots det synas och bemötas:

Argument 1:
Det var fult av socialdemokraterna att offentliggöra det här just när Reinfeldt talat i TV, allvarlig smutskastning av alliansen från deras sida.

Motargument:
1: Nu var det tydligen en folkpartist som avslöjade avlyssningen för en journalist på Dagens Industri (en Bonniertidning som ingalunda är känd för sina socialdemokratiska sympatier), enligt journalisten som fick tipset och som intervjuades i Ekot för några dagar sedan, Han berättade om hur det gick till, samt att det skulle komma mer i DI dagen efter. Det var alltså inte alls socialdemokraterna som läckte ”skandalen” och inte heller de som valde dag för offentliggörandet.

2: Om socialdemokraterna känt till saken redan tidigare (vilket inte förefaller troligt) så har de endera valt att inte gå ut med det den dagen, möjligen velat ligga på den lite till, men vilket som än skulle kunna ha varit fallet, så har socialdemokraterna därmed inte gått ut just den dagen skandalen offentliggjordes i syfte att sabotera Reinfeldts TV-teater.

3: Det visar sig ju dessutom, att en folkpartistisk ungdomsförbundare, Stina Morian (då Andersson), var inne och tjuvläste på socialdemokraternas interna nät redan 1999, och att socialdemokraterna inte brydde sig om att polisanmäla saken den gången, så så förfärligt elaka har man inte varit från socialdemokratiskt håll.

4: Eftersom folkpartiet erkänt att man vid minst två tillfällen utnyttjade informationen från dataintrången, dels för att lägga upp en kampanj om äldrevården samtidigt som socialdemokraterna genomförde en sådan, dels att vid socialdemokraternas offentliggörande av sin skolpolitik presentera sitt eget skolprogram samtidigt (i båda fallen har det handlat om att ta intresset från socialdemokraternas politiska budskap), så bör man kanske inte kasta sten. Man sitter i glashus – tunt som nattis.
Så om det hade varit så att socialdemokraterna hade bestämt datum för offentliggörandet av fp:s brottsliga verksamhet, vilket alltså inte förefaller vara fallet, så har man i det fallet bara betett sig precis enligt samma norm/mönster som folkpartiet följer. Fördömer man den ena får man samtidigt fördöma den andra – om man vill vara konsekvent och inte bara är ute i propagandistiskt syfte eller för att försvara sin sjuka mor.

Argument 2 :
Det här har ju pågått länge, så varför går socialdemokraterna ut med det just nu (underförstått eller klart utsagt, för att smutskasta folkpartiet närmare valet)?

Motargument
Alltså, man visste inte om det, av allt att döma, och om man visste gick man inte ut med det. Se ovan.

Argument 3 :
Har sossarna så dålig datasäkerhet får de skylla sig själva

Motargument
Det här är tydligen personer som anser att det är helt OK att bryta sig in hos folk, som har dåliga lås på sina dörrar, eller att sno deras nycklar, och sedan trava in i deras lägenheter och tjyvläsa deras hemliga dokument gång på gång.
Är det sådana liberaler är? Är detta vad den moderna liberala ideologin säger? Traditionell liberal ideologi gör det definitivt inte.

Argument 4 (även flitigt använt i radion som ex. på smutkastning från båda sidorna):
Folkpartiets agerande är väl inte annorlunda än sossarnas agerande. Det här kan ju jämföras med den förfärliga ryktesspridningen, via mejl om Reinfeldt, till olika tidningar.

Motargument
Nu är det här ageranden i helt olika divisioner och de kan knappast jämföras med varandra.

1: För det första kunde jag inte, då jag försökte sätta mig i vad som faktiskt hade hänt med de här mejlen, se att det egentligen handlade om ”ryktesspridning”, utan av allt att döma handlade det om tipsande till några tidningar, via mejl. Sådant tipsande är full lagligt, det är till och med skyddat enligt grundlagen, och en tipsare till en tidning har rätt att vara anonym och ska inte röjas. Sedan är det tidningens sak att undersöka om tipset har fog för sig. Om inte kommer den inte att publicera det, om det anses ha det, publicerar man det om man anser att tipset är av allmänt intresse.
I det fallet tidningen inte skriver om saken, som var fallet här, har ingen ryktesspridning skett.

2) För det andra: Nu publicerades historien om de här mejlen, och jag undrar varför? Vad jag fick fram då (men jag kan ha fel, så kan någon tala om vad som verkligen hände istället – gör det, jag är mycket nyfiken på den saken i så fall), var att tipsaren hade varit hygglig nog, (eller dum nog) att meddela Reinfeldt (alternativt moderaternas kansli) vad han hade gjort, och sedan var det moderaterna som själva gick ut med de här mejlen. Moderaterna använde i så fall detta tipsande tämligen fult, genom att med hjälp av mejlen smutskasta socialdemokraterna och genom att kalla det för ryktesspridning, trots att det inte handlade om sådan. Må vara att mejlen var felaktiga och att de inte var så snygga, men moderaternas agerande i saken var inte snyggare – om det var så här det gick till. I så fall stod de faktiskt själva för ryktesspridningen.

(Tillägg 9/9 kl.03.50, om ovanstående: Tydligen är Henrik Brors på DN av samma uppfattning om den socialdemokratiska s.k. ryktesspridningen. Han skriver nämligen: ”Vi har ju i valrörelsen fått se flera exempel på smutsiga metoder. En centralt placerad socialdemokrat som försökte lura medierna att smutskasta Fredrik Reinfeldt, som skattefifflare mm.”
Min anm: ”Lura medierna” är ett konstigt uttryck dock, ”tipsade/mejlade till medierna” hade varit mer korrekt, för medierna får väl antas kontrollera vad de skriver så de är väl inte hur lättlurade som helst! Dessutom menar även Brors att folkpartiskandalen nog var planterad just nu av s.)

3) Tillägg 7/9 kl.23.50: För övrigt sysslade tydligen folkpartisten Jodenius definitivt med ryktesspridning, vad gällde Lars Danielsson, där han uppmanade liberala bloggare att skriva att denne hade en ”kärleksaffär” med en viss person (se länk nedan).

Argument 5:
Så här gör väl alla (tränger in på andras interna nätverk) så det här är väl ingenting att hetsa upp sig för.

Motargument:
1) Ja, om de som säger detta känner andra utifrån sig själva, så vet vi numer att vi har många lagbrytare i samhället, som inte förstår vilka straff de riskerar om de blir avslöjade.

2) Om det bara handlar om att man inte förstår vad fp faktiskt har gjort, nämligen något olagligt, och något som kan straffas hårt, så är detta allmänt sorgligt, eftersom det betyder att många människor inte förstår vad dataintrång innebär.

3) De folkpartister som försvarar partiet med det här argumentet tycks heller inte vara medvetna om att lagen mot dataintrång har haft de stora företagen som främsta tillskyndare, eftersom dessa vill att industrispioner ska straffas hårt. Normalt brukar liberaler försvara rätten till företagshemligheter. Eller menar man att det är skillnad mellan intrång och intrång, i företagens datorer får man inte göra intrång, men det får man göra i politiska partiers, eller i andra privata nätverk?

Argument 6:
Man borde inte lägga ner så mycket tid på den här historien eftersom den tar intresset från de viktigare politiska frågorna, nu inför valet.

Motargument:
Exakt hur lång tid före ett val får man inte ta upp andra frågor än politiska sådana? Tre månader, en månad, två veckor före ett val?
När det gällt Lars Danielssons förehavanden på annandag jul 2004 (exemplen kunde flerfaldigas), har ingen enda liberal klagat över att den frågan tagit för stor plats i media och därmed dragit intresset från de viktigare politiska frågorna.

Avslutningsvis
Jag har alltså svårt att se konsekvensen i liberalers och alliansares indignation över att massmedia skriver så mycket om folkpartiets lagbrott, eller över att det alls ses som något fördömvärt. De vill uppenbarligen tillämpa helt olika standarder för hur man behandlar alliansen och socialdemokraterna. Vad som är fullt tillåtet och acceptabel taktik eller beteenden från de borgerligas håll kan inte accepteras från socialdemokraternas, inte ens från håll som inte styrs av socialdemokraterna (Bonnierpressens), i det fall agerandet kan tänkas gynna socialdemokraterna.

Länkar:
AB om Stina Morian
AB om folkpartistisk ryktesspridning
H. Brors i DN

Tillägg: Nytt på Skandalkalendern

Folkpartiets dataintrång har skapat viss turbulens i massmedia de senaste dagarna. Hittills har det avslöjats att flera, inte bara inom Luf utan även i partitoppen, har varit invigda i vad som försiggått, att högt uppsatta personer inom ledningen har ljugit om saken och det har också framkommit att man delvis anpassat sin egen valkampanj efter den information man fått genom dataintrånget. Förtroendet för folkpartiet, som ett eventuellt regeringsparti efter valet, borde därmed vara förverkat hos ansvarsfulla och hederliga väljare.

Här inställer sig därmed några intressanta frågor om de andra partierna inom alliansen. De har visserligen beklagat och delvis varit försiktigt kritiska till det inträffade (Reinfeldt endast indirekt) men samtliga har betonat att man borde tala om sakfrågorna i politiken istället för om den här skandalen.

Frågor alltså:

1) Hur ställer sig de andra tre i alliansen till ett fortsatt samarbete med folkpartiet?

2) Menar man att folkpartiet ska vara med i en eventuell borgerlig regering efter valet?

I så fall:

3) Kan man ha något förtroende för de andra allianspartierna om dessa anser att det är acceptabelt att tillvälla sig information om de politiska motståndarna genom att begå brottsliga handlingar? Hur stor tilltro till sådana partiers demokratiska sinnelag och hederlighet kan man ha?

Här har toppar inom folkpartiet gjort sig skyldiga till brott som kan rendera upp till två års fängelse, nämligen dataintrång, där man skaffat sig information som man dessutom missbrukat, och vad läser man på liberala och övriga borgerliga bloggar och diskussionsfora?

Jo, alltmedan fler och alltmer uppseendeväckande erkännanden kommer från folkpartiets ledning, förklarar liberaler och andra borgerliga på sina bloggar och på sina diskussionsfora, hur det hela väl inte är något att bråka om och göra en så stor affär av – såna är ju alla, hur det ju egentligen är sossarnas eget fel eftersom de haft så usel säkerhet på sitt internnät, hur de var fult av sossarna att gå ut med den här saken just då Reinfeldt hade varit så lysande i TV mm.

De liberala och borgerliga kretsarna är tydligen helt utan omdöme, från toppen till botten. Någon respekt för den lag och ordning, som de borgerliga partierna gärna talar för, eller någon etik, som man gärna framhållit som signum för sina borgerliga partier, ser man inte och respekt för demokratin och demokratiska val, har man tydligen inte heller.

Men, det är klart, har man Bush som förebild så är väl det här bara en naturlig följd. Han är nu inte heller så noga med sanningen och hans anhang tar inte heller det där med demokrati och val på så stort allvar.

Länkar: bara några exempel:
dvdforum
Digital Prozac
Svansbos blogg
Mission XP
Helle Kleins blogg/se kommentarerna

Tillägg: Nytt på Skandalkalendern

Som jag skrivit tidigare så hade jag nog inte tagit på mig uppgiften att föra Skandalkalendern om jag hade anat hur mycket arbete den skulle medföra. Framför allt har gränsdragningsproblemen varit svåra. Avsikten var ju egentligen att bara ta upp sådant som var ren smutskastning. Därmed har jag kommit i svårigheter ibland, inte minst vad gäller den senaste skandalen, den om folkpartiets dataintrång på socialdemokraterna interna sidor, ett intrång som inte bara är oetiskt utan även olagligt.

Alltså platsar denna skandal inte på Skandalkalendern, som borde ha hetat ”Smutskastningskalendern” egentligen. Men jag har upptäckt att många ”alliansare” (moderater, centerpartister, kds-are såväl som liberaler) anser att kalendern är finemang därför att den listar allt fult som socialdemokraterna, eller vänstern, gjort sig skyldig till, och att dessa borgerliga ungdomar aldrig har förstått att det handlar om något helt annat. Skandalkalendern handlar nämligen i första hand om hur de borgerliga partierna har matat massmedia med smutskastning om framför allt socialdemokraterna, eller om vänstern i allmänhet, under hela år 2006, och om hur massmedia gynnat de borgerliga inför valet, på ungefär samma sätt som Murdoch och Fox News gynnade Bush i USA.

Alltså tog jag med den här dataintrångsskandalen i kalendern till slut, fast den inte platsar där egentligen. Dessvärre ger kalendern inte möjlighet till viktning av skandalerna, där det här dataintrånget torde vara valårets allvarligaste övertramp, för att uttrycka det milt, och ett betydligt allvarligare övertramp än någon av de ”socialdemokratiska skandaler” som rapporterats i massmedia och som Skandalkalendern tar upp.

Detta är nämligen en verklig och allvarlig skandal, en av samma kaliber som Watergate, som somliga redan påpekat. Det är mycket dystert att många unga liberaler inte tycks inse vad detta dataintrång handlar om, och inte tycks förstå allvaret i vad somliga folkpartister sysslat med. Men att en hel del unga liberaler (och då talar jag om alla under 35 år) inte har någon verklig känsla för demokrati och rent spel har man ju kunnat konstatera redan tidigare, bara genom att läsa lite på deras bloggar, och vad somliga av dem skrivit på andras bloggar.

Den som gräver en grop åt andra skrattar inte alltid sist och inte heller bäst, som det nya ordspråket säger?

Sedan har jag förundrats över att ett antal alliansare (ex i Ring P1, och moderaten Litorin / se länk nedan) under dagen försökt att smutskasta socialdemokraterna genom att hävda att det fulaste i hela härvan med folkpartiets kriminella dataintrång, var att socialdemokraterna gick ut med information om detta just den kväll som Reinfeldt hade varit i TV, bara för att ta intresset från vad denne hederlige och oantastlige prick hade att säga.

Man tar sig för pannan.

Länkar:
Litorin om de fula sossarna som avslöjar dataintrånget samma kväll som Reinfeldt talat i TV
Ett ex. på hur ”fula sossar” tar ifrån Reinfeldt hans poänger
En som inte alls fattat vad Skandalkalendern handlar om

Tillägg: Ganska mycket nytt på Skandalkalendern

Reinfeldt deklararer nu att moderaterna vill bygga ut kärnkraften, ja det vill Maud Olofsson också – inte underligt att centern sålde ut sina tidningar lagom till årets valrörelse..

Reinfeldts timing verkar inte lysande, men å andra sidan har han ju massmedia med sig så majoriteten av svenska folket vet förmodligen inte att vi just haft ett tillbud, i kärnkraftverket i Forsmark, som är det allvarligaste vi någonsin har haft. Så nära en härdsmälta har inget av våra kärnkraftverk varit tidigare.

Hade det inte varit val snart, och hade man inte haft massmedia som till varje pris vill hjälpa fram alliansen till seger, hade vi sannolikt fått veta mycket mer om detta ”tillbud”. Då hade ingen i Sverige boende idag svävat i okunnighet om hur illa det faktiskt var, eller om att vi just nu har fyra kärnkraftverk avställda på grund av att de misstänks lida av samma brister vad gäller säkerheten som man kunde konstatera i Forsmark.

Men Reinfeldt ser inga problem. Han vill ha fler kärnkraftverk. Lite underligt tycker man, när det gäller en person som leder ett parti som normalt är så oerhört noga med att vi inte ska lasta över något på kommande generationer, inte ska lämna några problem efter oss, i synnerhet som vi fortfarande inte vet hur vi ska förvara avfallet på ett helt säkert sätt. Förstår han inte alls hur många generationer som kommer att få slita med den ”smuts” vi producerar i dagens kärnkraftverk?

Bit för bit, och på ett mycket försåtligt sätt, attackerar alliansen, och framför allt moderaterna, facken. Tillsammantagna blir deras förslag på det här området förödande för vanliga löntagare.

Nu, läser jag i dagens GP, föreslår man moderaterna att man ska kunna få F-skattesedel även om man bara har en enda arbetsgivare. Det kanske kan låta bra, med mindre regleringar och så och att fler får möjligheten att bli egna företagare, men i verkligheten handlar det om att möjliggöra för större arbetsgivare att kräva att folk, som arbetar hos dem, har F-skattesedel. Det innebär att företagen inte behöver anställa människor. Istället kan de köpa arbete av ”egna företagare”, som inte omfattas av de arbetsrättsliga lagarna, eftersom dessa inte gäller för egna företagare.

Man kan säga att Reinfeldt, och de nya moderaterna, verkligen behärskar konsten att luras utan att ljuga. Får man igenom de lagar som föreslås, ökade avgifter till facken, borttagande av avdragsrätten för dessa, högre A-kasseavgifter, minskad utdelning från A-kassa i fall av arbetslöshet, och det här förslaget om ”utökad rätt till F-skattesedel”, ja då behöver man inte angripa arbetsrättslagarna direkt. Då kan man se ljuv och mystomtig ut och hävda att man inte alls vill avskaffa de fackliga rättigheterna, trots att det är exakt detta man gör, men på många små och försåtligt iordningställda bakvägar.

Fick Ordfront Magasin idag och läste med stort intresse en artikel av Per-Anders Forstorp, Moa Forstorp och Brian Palmer: Moderaternas magnifika makeover, om partiets förunderliga förvandlingsnummer alltså, som inte minst svenska journalister verkar ha svalt med hull och hår. Författarna beskriver hur moderaterna, och Reinfeldt, plagierat Bushs valstrategi genom att framställa sig som något rakt motsatt det man i själva verket är, samt hur Reinfeldt fått samma stöd och hjälp av Bonnierpressen i Sverige (jag skulle nog vilja tillägga också av Svt och SR), som Bush fick av Murdoch och Fox News i USA.

Författarna av artikeln skriver också om och citerar ur Reinfeldts ”ungdomsbok”:

Som 28-årig riksdagsledamot hade Reinfeldt i sin bok , Det sovande folket, jämfört välfärdsstaten med ”pest, smittkoppor och Aids”. I boken skrev han också: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras”.
Reinfeldt skrev vidare att ”svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd”. Och han varnade för att allt fler människor som får bidrag från välfärdsstaten blir ”döva kravmaskiner”.

Jag läser vidare i artikeln och finner så att den 5 oktober 2004 förklarade Reinfeldt för tidningen Metro och senare samma år för den moderata tidskriften Linje att:

”Vi är idémässigt det parti som ligger till höger i svensk politik, och vi har inte gjort någon idémässig förflyttning”. Samma år berättar han för den moderata tidskriften svensk Linje: ”Jag vill säga en sak till alla dem som talar om en orientering mot mitten: Jag har aldrig själv, vare sig använt ordet eller haft det som utgångspunkt. Idémässigt jobbar jag utifrån precis de moderata värderingar som gjorde att jag valde det här partiet.”

Intressant eller hur? Reinfeldt anser tydligen fortfarande att svenskarna är mentalt handikappade och han menar att han inte har ändrat ståndpunkt alls sedan han blev moderat. Alltså – han ljuger som en häst travar i den just nu pågående valkampanjen, något som även ungmoderaterna tycks anse, vilket artikelförfattarna avslöjar genom att berätta att:

Mattias Thorsson, chefredaktör för moderata ungdomsförbundets tidning Blått, skrev att Reinfeldts strategi liknade dubbelspelet vid Trojas belägring.

Och för en gångs skull ger jag ungmoderaterna alldeles rätt.

Artikelförfattarna fortsätter med att påvisa hur de svenska moderaterna i stort sett i varje detalj tagit efter George W. Bushs valstrategi. Bland annat handlar denna strategi om att förvirra väljarna.

Sedan är det ju en annan sak att Bush definitivt vann sitt första val på valfusk, och troligen även det andra, vilket delvis utreds idag i USA. Det konststycket, hoppas vi väl, blir svårt för Reinfeldt att ta efter.

En mycket intressant artikel alltså. Per-Anders Forstorp och Brian Palmer har dessutom tillsammans gett ut en bok om ämnet, med titeln George W.Reinfeldt – Konsten att göra en svensk extreme makeover, som står högt på min läsagenda just nu.

Via Jinges blogg, hittar jag en artikel i Dina pengar, där Mats Qviberg, en av topparna inom svenskt näringsliv, säger att det är genetiskt betingat att kvinnor vill bli försörjda av män, det ser man i djurriket, hävdar han.

Då är vi tillbaka på 1800-talet och början av 1900-talet igen, även i detta avseende.

Den mannen kan dock inte mycket om djur. Jag skulle vilja se vilka djurarter han kan hänvisa till där honorna sitter hemma och blir försörjda av sina hanar??? Jag känner inte till en enda högre stående art där det ser ut på det sättet.

Det finns monogama arter där hanarna hjälper till att försörja ungarna men då är honorna lika aktiva med den saken som hanarna, som bland vargar och vissa arter av apor, samt bland fåglarna, men i de flesta arter är det honorna som alldeles ensamma försörjer både sig själva och sina ungar, framför allt gäller detta däggdjuren, dit vi människor brukar räknas. Det senare gäller dessutom definitivt för våra närmaste släktingar, chimpanserna!

För övrigt har jag skrivit en bok om biologismens syn på kvinnan, publicerad av Alba på nätet. Boken, Kvinnan, djur eller människa finns att läsa här. I framför allt kapitel 16 diskuterar jag just den fråga som den okunnige direktören uttalar sig om, men egentligen handlar hela boken om hur män, alltsedan Darwin, har använt biologin för att legitimera kvinnoförtryck.

Länkar:
Dina pengar / Om Mats Qviberg
Jinges blogg