När ”avslöjandet” om sammansvärjningen för att spränga en massa flygplan i luften kom, gick Bush ut och förklarade att man nu måste ta itu med de muslimska fascisterna. Visserligen har somliga senare kopplat terroristplanerna till Al Qaida (vad detta nu är i verkligheten) men jag kan inte låta bli att misstänka att det nya begreppet ”muslimska fascister” snart kommer att tillämpas på Syriens och Irans ledare, för att skapa samband mellan dessa länders regimer och terrorismen – som ju måste bekämpas med det eviga kriget.

Det krävs inte så mycket konspirationstänkande för att föreställa sig att introducerandet av det nya begreppet är ett första steg för att förbereda befolkningarna i Väst på militära angrepp på Syrien och Iran, och att få dem att acceptera angreppen.

Alltför många i Väst har redan genomskådat lögnen om sambandet mellan Saddam och Bin Laden, och dessutom har ju USA oskadliggjort Al Qaidas viktigaste ledare redan (några framsteg i kriget mot terrorismen måste man ju visa upp), så det måste förstås till nya propagandafloskler med jämna mellarum.

Och redan Eisenhower varnade, framsynt nog, för det militärindustriella komplexet?

Jag spår följande om vi får en borgerlig regering efter valet:

1: Arbetslöshetssiffrorna kommer att stiga igen oavsett vem som sitter som chef för AMS.

2: Den borgerliga regeringen kommer att hävda att nu har man avslöjat hur socialdemokraterna misskött landets ekonomi under 12 år, och det är detta vi måste betala nu, med en svångremspolitik eller med ett nytt stålbad (ev. kommer man att mynta ett tredje uttryck för samma sak eftersom man redan använt dessa båda uttryck direkt efter de tidigare maktövertagandena).

3: Detta stålbad (eller vad det kommer att kallas tredje gången) kommer att innebära nedskärningar inom offentlig sektor samt utförsäljning av de sista resterna av svenska folkets gemensamt uppbyggda och ägda infrastuktur, ja vid sidan om nedskärningar av bidrag till arbetslösa, sjuka och utpensionerade förstås.

Om spådomen slår in vid ett ev. regeringsskifte är det dags att fråga sig om jag är en sjutusan till siare eller om den borgerliga regeringen använt denna bloggpostning som läromedel, alternativt om den borgerliga regeringen bara gör som sådana brukar gör när de får chansen – och jag råkar bara ha gott minne.

Tillägg: Nytt på Skandalkalendern

Hör på radion att ungdomarna inte pensionssparar (underförstått som de borde göra). Men vem kan förvånas över den saken?

Staten bedrog oss på ATP (socialdemokraterna och folkpartiet), staten förskingrade löntagarfonderna (den borgerliga regeringen), som var pengar som löntagarna hade avstått från och privata försäkringsbolag kan kursa, säljas, förskingra inbetalda pensionspengar i bonusar till de styrande stortjyvarna, direktörerna, eller pga allmän misskötsel. Så ungdomarna har nog insett att man inte kan lita på att någonsin får se sina inbetalade pengar och att man aldrig kan veta vad som händer eller hur läget är om 50 år, en erfarenhet som deras föräldrageneration redan har gjort. Inte så konstigt att de inte pensionssparar alltså.

Och som sagt, inte sedan 1600-talet har vi i Sverige sett en sådan kraftig omfördelning av landets tillgångar – från de vanliga genomsnittssvenskarna till de redan rika.

Tänk, det finns fortfarande folk som förstår sig på människor och som inte köper de nyliberala flosklerna om homo egoisticus konkurensis.

Zanyar Adami, som är chefredaktör på för tidningen Gringo, med 22 anställda idag, som blandas in i Metro, har förstått något som ingen enda liberal eller nyliberal någonsin begripit, nämligen att människor arbetar bättre, håller längre och blir mer kreativa om de känner sig trygga på sina jobb och om de slipper konkurrera om de högre lönerna. Hans recept beskrivs så här i GP måndagen 7/8.

Zanyar Adamis företagsfilosofi bygger på att alla anställda ska känna sig lika mycket värda. Därför tjänar också alla anställda lika mycket. Han beskriver det som ett plant eller kollektivt, lönesystem.
– Alla anställda har samma ingångslön och löneökningen är samma för alla, oavsett om du är vd eller receptionist.
Ingångslönen än 18.000 kronor. Efter provanställningen höjs den till 20.000 och därefter höjs lönen med 2.000 per år. Dessutom anser Zanyar att den som har studerat inte ska behöva förlora på det i arbetslivet. Företaget betalar därför alla studieskulder åt de anställda. Får man barn innebär även det en extra lönehöjning

Dessutom anser Zanyar Adami att en blandning av människor, med olika åsikter, med olika bakgrunder och från olika kulturer skapar en kreativ miljö som hela företaget tjänar på.

Socialism som företagsprincip alltså – och den tycks fungera. Den nyliberala föreställningen att man får ut mer av människor som pressas och stressas hela tiden, som känner sig hotade hela tiden, som ser, eller tror att andra på arbetsplatsen belönas mer än de själva, och som dessutom blir illa bemötta av sina chefer, ger helt enkelt inte lika mycket av sig själva. De gör nog vad de måste, men management by stress skapar inte en kreativ miljö, inte lojala medarbetare som samarbetar bra, bara rädda sådana och rädda människor är varken samarbetsskickliga, kreativa eller lojala och de förblir inte friska.

Allt nyliberalt tjafs om egoismens och konkurrensens välsignelser är bara nys. I själva verket är människan en utpräglat social varelse med en djup känsla för jämlikhet och rättvisa.

Har alltså inte läst tidningar, inte lyssnat på nyheter under en hel vecka, men kommer hem och hör glunkas om åtminstone en sådan, handlande om socialdemokrater som skänker delar av sina arvoden till partiet men kan inte hitta någon artikel om detta i SR, SVT, SvD, DN, AB eller Expressen (mina inknackade sökord har inte fungerat).

Har kanske missat flera skandaler, så jag efterlyser tips från er, mina dyra besökare, med länk till det rikstäckande medium som skandalen har publicerats i och tackar på förhand.

En 56-åring tog gisslan på ett äldreboende sedan han en längre tid varit kritisk till personalens behandling av hans mamma läser jag i Sydsvenskan.

Mathildenborgs sjukhem drivs av aktiebolaget Förenade Care. Ingen på sjukhemet får uttala sig i media eftersom det strider mot företagets policy (min kursivering). Förenade Cares vd Christer Henriksson säger till Sydsvenskan att företaget omedelbart ska starta en internutredning för att ta reda på hur gisslansituationen kunde uppstå.
– Vår regionchef har omedelbart begett sig till Mathildenborg för att genomföra krissamtal med de inblandade. Vi ser allvarligt på händelsen och vår egen säkerhet kommer i första hand, säger han.

Det står var och en skattefinansierad företagare med offentliga arbetsuppgifter fritt att avskaffa yttrandefriheten tydligen. Numer har vi alltså både ett privatiserat och ett statligt Bodströmsamhälle?

Men vi får ju rösta fortfarande förstås, fast på ett antal partier som alla tycker ungefär likadant och som inte besvärar sig med att diskutera eller avslöja för oss väljare vad de verkligen tänker ta sig för efter valet – i de viktigaste frågorna.

Demokratin är död – Leve demokratin!

Länk:
Sydsvenskan

Tillbaka igen från sommarens sista semesterutflykt. Finner att situationen i världen inte har blivit ett dugg bättre, snarare värre, under den vecka som jag skurit bort den ur medvetandet. Det är skönt att vara hund en vecka med andra ord – en naturens egen antidepressiva medicin.

Sökträning på förra årets träningsläger

Mitt i natten, det är packat och klart och i morgon bitti ger jag mig iväg till de värmländska skogarna där jag ska tillbringa en vecka för att tillsammans med andra hundägare träna brukshundar, utan dator, ytterst sporadiskt lyssnande på nyheter och inget tidningsläsande. Dessutom serveras god lagad mat flera gånger om dagen och man behöver inte diska efter sig.

Total avkoppling med andra ord – och dessutom med trevliga kvällar i goda hundvänners lag.

Inget bloggande förrän i början av nästa vecka alltså.

Det drar ihop sig till min sista semestervecka, och därmed ganska lite tid till bloggande de två dagarna fram till dess – mycket som ska hinnas med innan jag ger mig av.

Idag stjäl jag mitt blogginlägg genom att kort och gott citera Gustav Fridolin, från Bokfrontutskicket som kom igår, och som bland annat handlade om hans bok Från Vittsjö till världen, en bok jag ska läsa efter semesterveckan.

Det mest förfärliga är kanske inte att det faktum att det finns rika och fattiga utan att dessa klasskillnader skapas hela tiden, reproduceras, försvaras, ideologiseras. Att det görs av starka, skickliga, kunniga, högutbildade människor. Det kanske alla värsta: att de som fått silverskedarna i käften står där och tror att de är moraliskt överlägsna. Deras skenheliga miner

Fortsättningen på texten i citatet är också värd att citeras:

Ta den typiske ledaren i DN, Svenskan, Sydsvenskan m.m. om globaliseringen och den fria marknaden, hur de avhånar dem som kritiserar de transnationella bolagens sweatshops i Kina och Bangladesh som bakåtsträvare och fattigdomsbevarare. Skicka dessa skribenter i en tidsmaskin till det tidiga 1800-talet och de kommer att göra underbara saker till försvar för de samtida slavfartygens humant rationella utnyttjande av tillgänglig skeppsyta.

Det är sådana texter från unga människor som ger mig en strimma av hopp.

Länk:
Gustav Fridolin skriver i Alba om fredsaktiviteter i Israel