Ett instick mellan historieinläggen:
Kapitalet är viktigare än någonting. Frihandel är bra för kapitalet. Alltså ska allting få färdas fritt mellan länderna och jorden runt. Det faktum att människan skapat en hel del ekologiska katastrofer genom att föra med sig och sprida växter, djur, insekter och sjukdomar, bryr man sig inte om i dessa frihandelns gyllene tider. Vad spelar det de stora kapitalägarna för roll om man skapar svält och elände i spåren av hejdlöst kringfraktande av växer och djur som inte bör komma in i biotoper de inte är anpassade till och där de saknar naturliga fienden som kan hålla dem i schack.
Visst, förr eller senare inställer sig en ny ekologisk balans, frågan är bara om människan alltid har en plats i denna nya balans, eller kan överleva tills den nya balansen har inträtt. Vad ska människor exempelvis göra om de en dag inte längre kan odla växter för försörjningen?

Artioposthia triangulata
Senaste hotet, efter att vi importerade mördarsniglarna och med den allt vidrigare fästingplågan, som också till stor del är skapad av människan, är en nematod, en plattmask som heter Artioposthia triangulata. Den importerades från Nya Zeeland till England på 50-talet, troligen med importerade plantor. Den lever på vår vanliga daggmask och hotar helt enkelt att utrota daggmasken där den får fäste. Daggmasken gör ovärderlig nytta i våra jordar och för vårt odlande. Nu har vi uppenbarligen fått in den här plattmasken/nematoden på vissa platser i Sverige också.
Den här illbattingen omfattas av den lagstiftning som handlar om bekämpning av skadedjur men det är liksom lite sent att göra något åt dem när de redan etablerat sig, som vi sett på mördarsniglarna. Det handlar om att förebygga, inte bekämpa i efterskott. Det här handlar inte om tryckfrihet utan om frihet från allvarliga biologiska problem och om hot både mot folkhälsan och landets försörjning.

Ska det vara så svårt att fatta att man inte ska frakta runt växter och djur hur som helst, att man ska ha gränskontroller och förbud mot införsel av farliga växter och djur, totalförbud eller karantän i båda fallen alltså, som vi haft tidigare i Sverige.

Ska det vara så svårt att lära från historien? Är verkligen kapitalisternas profitintressen överordnade alla mänskliga möjligheter till försörjning? Bör det vara så? Varför gör man ingenting åt eländet, utom att bädda för ännu värre ekologiska katastrofer genom att tillåta alltmer av detta ur många aspekter vanvettiga kringfraktande.

PS: Börjar man inte tom misstänka att den nya influensan uppstått på grund av fraktande av grisar jorden runt?

Länkar:
– Plattmaskar kan bli lika stort problem som mördarsniglar
– Plattmasken Artioposthia triangulata – ett hot mot daggmasken?

Arbetarna organiserar sig
Det var en gång ett samhälle där de fattigaste tvingades stå med mössan i hand och bocka och buga för patron. De hade inte en chans att förbättra sina levnadsomständigheter utan kunde i stort sett användas som slavar, om de ville ha något i magen.

Det resulterade i att de fattiga arbetarna slog sig samman och bildade dels ett socialistiskt parti, dels fackföreningar för att tillsammans kämpa sig till bättre levnadsförhållanden och för att slippa att totalt underordna sig en mycket girig, egoistisk och ogin över- och kapitalistklass. (Socialdemokratiska partiet bildades 1889, kommunistiska utbrytarpartier grundades, något förenklat, då och då mellan åren 1921 och 1967)

Dessutom började man kämpa för allmän och lika rösträtt i slutet av 1800-talet. På den tiden hade man rösträtt i relation till sina inkomster. Ju högre inkomster desto fler röster till riksdagen. I början av 1900-talet hade mindre än var tionde svensk rösträtt. Män fick i princip rösträtt 1909 och kvinnor fick sin rösträtt 1921. Allmän och totalt lika rösträtt i Sverige tillkom först 1945, då även människor på fattigvården fick rösta. Så här står det i Wikipedia om diskussionen om den allmänna rösträtten

I allmänhet förhöll det sig så att socialdemokrater och liberaler ville utöka rösträtten till samtliga myndiga män, medan högern ville göra långsammare förändringar, och begränsa rösträtten på olika sätt, för att undvika att den framväxande arbetarklassens numerär skulle permanenta ett socialdemokratiskt maktinnehav.

Kooperationens, Konsums, framväxande
Eftersom säljare av livsnödvändiga varor gjorde sig enorma förtjänster, inte minst i tider då det rådde missväxt eller uppstod brister av andra skäl, slöt sig människor samman och bildade kooperationer, inköps- och försäljningsföreningar som startade affärer, framför allt mataffärer. De här kooperativa affärerna, gemensamt ägda alltså, hade som målsättning att sälja varor till vanligt folk utan de överpriser som de rika producenterna och affärsägaren tog ut och att tillhandahålla nödvändiga livsmedel även i kristider. Det blev Konsum. Kooperativa Förbundet grundades 4 september 1899.

Saltsjöbadsandan
Så småningom, men först efter första världskriget och efter revolutionen i Ryssland, där en stor del av överklassen miste både sina rikedomar och sina huvuden, lyckades man skapa bättre förhållanden för flertalet människor, i Sverige och i många andra länder i Europa.
Högern (nuvarande moderata samlingspartiet) röstade förstås emot dessa förbättringar och demokratiseringarna av landets styrelseskick.

Nu ingick fackföreningarna avtal med företagarna och perioden med den s.k. Saltsjöbadsandan tog vid (Förbundet mellan Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen grundades 4 september 1938 i Saltsjöbaden). Företagarna var nu beredda att betala de anställda anständigare löner (mot att dessa inte bråkade,) hellre än att gå samma öde tillmötes som överklassen och borgarklassen i det som numer var Sovjetunionen. Sovjet, hur illa det än blev där i många avseenden, fungerade alltså så att Västvärldens befolkningar fick det avsevärt mycket bättre efter andra världskriget, då man var orolig att Sovjetexemplet, revolutionen, skulle sprida sig till resten av Europa. Man hade sett hungeruppror i Sverige under första världskriget ex. och revolutioner hade varit nära att bryta ut på flera ställen i Europa efter kriget.

Socialdemokratins betydelse för Sverige
Nu kom också socialdemokraterna mer varaktigt till makten, en makt som de skulle behålla många år (fram till 1976, då vi fick en borgerlig regering igen som regerade till 1982), även om de sällan hade total majoritet i riksdagen och dessutom regerade i koalition med Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet) någon period under femtiotalet. Men även Folkpartiet, som på den tiden var ett sant socialliberalt parti stöttade ibland socialdemokraternas reformer.

Svenska folket får det mycket bättre
Den här perioden utmärktes av ett stort antal förbättringar för vanliga löntagare. De fick lagstadgad semester och så småningom allt längre sådan, allmän pension, 9-årig skola för alla infördes och skolan förstatligades för att bli likvärdig hela landet, många fler ungdomar kunde gå i gymnasieskola och så småningom (fram på 60-talet) studera vid universitet och högskolor.
Lönerna steg och man byggde ut sjukvården och äldrevården. Dessutom började man bygga moderna bostäder för att ersätta de omoderna och bedrövliga bostäder människor bodde i på den tiden (det s.k. miljonprogrammet, som kultureliten så gärna skäller på idag), vilket innebar att massor av människor fick moderna och fina bostäder. För många av oss som var barn och ungdomar då var dessa bostäder rena himmelriket i jämförelse med hur vi hade bott tidigare.

De flesta av de här förbättringarna för löntagarna röstade högern (nuvarande moderata samlingspartiet) emot (se nedan).

Socialdemokraternas målsättning på den tiden var att skapa bättre levnadsförhållanden och högre materiell standard för alla svenskar och att utveckla hela Sverige till ett modernt land. Detta kallas idag, med ett föraktfullt uttryck för ”den sociala ingenjörskonsten”.

Utbyggnaden av infrastrukturen och den allmänna välfärden
Man byggde ut infrastrukturen, järnvägar, postsystemet, telekommunikationssystemet och elsystemet. Dessa system byggdes oftast i offentlig regi och kom att ägas av staten, det vill säga av oss alla eftersom staten är just vi alla. Skattebetalarna betalade alltså men det var privata företag, inte minst Wallenbergs, som utförde arbetena och som tjänade bra på utbyggnaderna. Alla våra stora svenska företag har alltså byggts upp med hjälp av våra skattepengar, de där som betalade deras produktioner och rationaliseringar.

Då ansåg man att det fanns ett antal naturliga statliga monopol, just sådana som var nödvändiga för att ett modernt samhälle skulle fungera, som kommunikationssystem (järnvägar, postsystem och telesystem) och elsystem. Alltså byggdes och ägdes dessa, i huvudsak, av staten, av Svenska folket. Tanken var att de här verksamheterna inte skulle ge vinst utan producera sina produkter så billigt som möjligt så att alla människor skulle kunna få del av nyttigheterna.

Början på egoismens tidevarv
Men fram emot 60-70-talen inträffade en mängd förändringar, som jag ska fortsätta med i ett kommande blogginlägg, liksom jag ska skriva lite om hur människosynen förändrades under de senaste 125 åren.

Lista över vilka reformer högerpartiet/moderaterna röstade emot under den här tiden:
1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej till sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

1938: Nej till två veckors semester.

1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.

1976: Nej till femte semesterveckan.

Det var inte underligt att socialdemokraterna kunde sitta vid makten så länge och så relativt ohotade, men det tog slut så småningom och varför det hände återkommer jag till.

Länkar:
– allmän rösträtt, Wikipedia
– Socialdemokraterna(Sverige), Wikipedia
– Rösträttens utveckling i Sverige, Wikipedia
– Saltsjöbadsavtalet

Ytterligare en bit av den galna världen kan vi läsa om på Klas Sanbergs blogg, Vindskupan.

Vill man läsa om mer elände kan man exempelvis läsa bloggen Approximation, bloggposten om EU.

Vill man må bra ska man kratta i rabatterna, eller skaffa sig krukväxter och bara läsa Barnen i Bullerbyn.

Hörde på radion att man föreslagit att det ska vara anmälningsplikt för ”den nya influensan” och att man ska gå till doktorn om man tror att man har drabbats. Det borde rimligen vara ett bra sätt att sprida influensan.

Vore ju bra dessutom om de ansvariga på smittskyddsinstitutet talade om hur symtomen på ”den nya influensan” ser ut och hur den skiljer sig från en häftig förkylning, så att man i alla fall kan få en aning om när man ska misstänka att man har drabbats och enligt lag är skyldig att gå till doktorn för att smitta ner fler.

Undrar förresten hur många störtförkylda som kommer att sitta i väntrummen på vårdcentralerna i höst och smitta ner andra. Jag tror att jag spår en förkylningshöst utan like. Huruvida vi får en influensaepidemi vågar jag däremot inte ha någon åsikt om.

Så ska då rövarregeringen sälja ut merparten av apoteken. ”Avreglering” kallar man det.

Det här, liksom all annan privatisering, är inte avreglering, det är stöld av gemensam egendom. Alliansen rånar oss, och dessvärre gjorde Göran Perssons regering sammalunda.

Har svenska folket verkligen sagt ja till de här rånen? Jag vill hävda att vi inte har gjort det.

Först rekommenderar jag alla att se Ali Esbatis 1:a majtal i Borås på video. Det var ett bra tal som jag önskar att jag hade sett i verkligheten, och borde ha sett eftersom han talade i mina hemtrakter. Nu fick jag dessvärre detta klart för mig för sent men kunde till min glädje få se talet i alla fall, på Alis hemsida.

Sedan vill jag också, och varmt, rekommendera läsning av Mona Sahlins 1:a majtal. Det är också ett bra tal, så bra att man känner igen socialdemokratin igen. Varför i hela friden har man inte gjort det de senaste 25 åren och fram till detta tal? Varför övergav man det här tänkandet tidigare? Sverige var inte färdigbyggt 1985 och det var, har vi kunnat konstatera, ganska lätt att riva mycket av det goda.

Det är ett tal som inger mig en liten strimma av hopp igen. Må Mona Sahlin klara av att hålla den här linjen hela vägen fram till nästa val och därefter om hon får chansen. Hon kommer att behöva massor med framåtanda, energi, mod och hopp för att orka ta sig igenom den skur av smutskastning hon med stor sannolikhet kommer att utsättas för i valrörelsen. Den är i praktiken redan här, för hur mycket har vi fått höra eller läsa i media om Mona Sahlins tal? Och vad har vi fått höra?

Då och då hittar man nya intressanta bloggar. Idag inkluderar jag således bloggen Utredarna i min bloggrulle. Därmed rekommenderade jag förstås ett besök på bloggen. Den skrivs av en grupp TCO-anställda forskare, utredare och jurister.

Första maj idag. Så Motvallstanten kör sitt eget demonstrationståg här på bloggen igen.

Alliansens demonstrationståg kan man se här.

Alliansen har fått ökat förtroende bland väljarna, enligt senaste opinionsundersökningen, och detta trots att den faktiskt gör allting fel, allt den kan för att förvärra krisen och dess effekter i Sverige och allt den kan för att landet ska bli fattigare och för att alltfler ska slås ut på arbetsmarknaden.

Så nu ser jag ingen annan råd för Mona Sahlin än att gå ut och föreslå ännu värre åtgärder, sådana där som skulle få hela Sverige att stanna totalt och som skulle tvinga majoriteten av befolkningen till verklig svält och bostadslöshet exempelvis. Det borde i logikens namn göra att förtroendet för henne ökar igen.

Jag hade helt fel. Vi får fortfarande vara med och påverka i Sverige, och framför allt när det gäller väsentligheter.

Fast man måste bli utvald förstås.