Ny ruta i Smutskalendern, om Anders Borgs uttalande om Margareta Winbergs mellanhavande med Svenska Spel, som redan är reglerat.

/Kerstin

Bloggen hackad igen, tredje gången på en månad. Det finns tydligen många antidemokratiska krafter därute i cyberrymden.

/Kerstin

Varför skäller jag numer mest på Socialdemokraterna?
Kort svar: Av dem förväntar jag mig mer och lite förnuft.
Av Alliansen förväntar jag mig ingenting. Den är så usel i alla avseenden att jag inte vet var jag ska börja om jag ska skälla på den.

Alliansens politik är så bedrövlig och drabbar så många människor att man inte har ord för eländet.

– Folk jagas och bestraffas för att de är sjuka eller för att vi har hög arbetslöshet.

– Alla ansträngningar görs för att de mindre välbeställda inte ska få adekvat sjukvård.

– Alla ansträngningar görs för att sjuka och arbetslösa ska tvingas göra sig av med allt de äger och har och för att de ska tvingas leva på existensminimum.

– Alla ansträngningar görs för att de välbeställdas barn ska få bättre utbildning och få gå i bättre skolor än vanliga människors barn.

– Alla ansträngningar görs för att det inte ska finnas någon andra möjlighet, vad gäller utbildning, för de icke-rika. För dem ska det vara kört för alltid om de misslyckas i de sämre ungdomsskolor de får gå i.

– Inga allvarliga ansträngningar görs för att se till att ungdomar ska kunna få egna lägenheter. Tvärtom gör man vad man kan för att endast de rika ska få tillgång till bostäder i framtiden.

– Alla ansträngningar görs för att göra Sverige urarva och för att förvandla landet till ett rent råvarulevererande U-land, där vinsterna vid försäljningen av råvarorna och vid produktion i landet, hamnar utomlands.

– Man ljuger oss rakt upp i ansiktet om Sveriges ekonomi och om den faktiska ekonomiska situationen i Sverige, i Europa och i världen.

Det enda man anstränger sig för är att de allra rikaste ska bli ännu rikare och kunna sno åt sig ännu mer, ja allt, av vad landet har att erbjuda – i form av råvaror, i form av energi, i form av produktionsresultat.

Så trots allt – Leve de röda partierna!
Det blir inte lika illa med dem.

/Kerstin

Trots den politiska bedrövelsen finns det ju glädjeämen. Just nu är det härligt i trädgården. Den rosa malvan längst bort i mitten av bilden är omkring 1,80 m hög. Jag blir glad av att bara se på den. Den är otroligt pampig och det surrar mängder av humlor i den. Den lite längre till vänster är också imponerande, men inte riktigt lika hög i år. Och nu börjar rudbeckiorna utmed husväggen blomma också och stockrosen, som man inte kan urskilja så lätt på bilden, liksom floxen och stormhattarna, som tyvärr befinner sig bakom busken till höger och inte syns på bilden.
På somrarna har vi vårt lilla Shang Ri La här i skogen. Smultronen, som det fanns mängder av i år i utkanten av tomten, har vi ätit upp. Vinbären tar trastarna hand om och hallonen knaprar getingarna i sig, det dock till min stora förtret för de är jättegoda.
Det enda jag saknar är fruktträd. Det känns inte så meningsfullt att plantera sådana emellertid eftersom de inte kommer att bära frukt inom vår livstid förmodligen.

/Kerstin

Om alla röstberättigade hade läst boken ”Åtta år med Reinfeldt” så hade vi troligen aldrig fått en Alliansregering. Nu är det väl bara att hoppas att ingen läser Mona Sahlins nya bok, eller att alla som gör det i alla fall röstar på Vänsterpartiet. Jag har inte läst boken och efter att ha läst Katrine Kielos recension av den i Aftonbladet känner jag mig inte heller frestad att göra det. Jag skulle troligen drabbas av blodstörtning om jag gjorde det.

Ska man tro på Katrine Kielos så avslöjar Mona Sahlin i boken ifråga att hon inte lärt sig något sedan krisen i början på 90-talet (inför valet 1991, som socialdemokraterna förlorade), då när hon envisades med att lägga skulden för fastighetskraschen på ”oss”, det svenska folket, ”vi”, som enligt Sahlin, ”hade levt över våra tillgångar”.

Vad jag minns så var det inte vanligt folk som hade belånat sig över öronen i slutet av 80-talet, och köpt upp halva Europas fastighetsbestånd på spekulation utan denna karusell, med ty åtföljande storkrasch, sparprogram och arbetslöshetskris, hade möjliggjorts av avregleringarna i mitten av 80-talet, som genomfördes av Socialdemokraterna under andlös och bifallande tystnad från de borgerliga, och av en liten grupp finansvalpar. Svenska folket var helt oskyldigt till eländet och hade aldrig bett om det – men fick förstås betala för det. Mona Sahlin slog dock fast att det var ”vi” som förorsakat kraschen genom att ”vi hade levt över våra tillgångar” och nu var det ”vi” som skulle betala för våra synder. Kraschen då resulterade i 60.000 konkurser och i en arbetslöshet som vi inte hade sett sedan 30-talet och i knäckandet av väldigt många människor.

När Katrine Kielos nu skriver att det är bra att Mona Sahlin har skrivit en bok om ”Möjligheternas land” för det gör det möjligt att förstå lite mer om hur hon tänker, då förstår man att Kielos anser att människor inte ska rösta på Mona Sahlin. Av det hon skriver om bokens innehåll att döma skulle de flesta avstå från den saken om de läste den. Mona Sahlin har tydligen samma budskap till Greklands, Spaniens, Irlands och Baltikums arbetande befolkningar idag som hon hade till det svenska folket i början på 90-talet, att det är deras fel att deras ekonomier raserats trots att det inte alls är på det sättet.1) Med detta rapar Mona Sahlin bara storfinansens propaganda och går målmedvetet dennas ärenden, den här som förra gången.

Vidare, skriver Katrine Kielos att Mona Sahlin anser att:

Medlemsländer som skaffar sig för stora underskott inte bör få del av EU-medel, jordbruksstöd eller fonder och Sahlin öppnar till och med för att det tillfälligt ska kunna mista sin rösträtt i Europeiska rådet. 2)

Jag tror alltså att Katrine Kielos har alldeles fel när hon skriver att: ”Sahlin skriver det partiet vill höra” såvida partiet inte består enbart av familjen Wallenberg och denna familjs nickedockor. Dessutom får vi väl hoppas att de allra flesta inte har hört vad hon nyligen sade om Sveriges första krig på 200 år, det ”vi” för i Afghanistan – av alla möjliga och omöjliga skäl.

Man kan inte var mer fel ute än Mona Sahlin är idag alltså. Det bästa hon kan hoppas på, efter vad hon gjort och sagt på sistone, är att de flesta inte förstår vad hon säger men jag ogillar den typ av politik som går ut på att bedra människor. Jag ogillar den inte mindre om lurendrejaren själv tror på vad den säger och risken är stor att det är fallet här.

Jag förstår alltså inte hur en toppolitiker kan vara så totalt fel ute, varenda gång, och inte förstå ett dugg, varken av nationalekonomi, av politik eller om människor i allmänhet.

Så där står vi idag, i ett val mellan pest och kolera med Mona Sahlin som sannolikt bästa vallokomotiv för SD. Ledsen att behöva säga det, men jag vet fortfarande inte om jag ska bry mig om att rösta i det här valet, ett tillstånd som jag aldrig tidigare befunnit mig i. Men i slutänden blir det väl en fråga, för min del, om att rösta emot, emot SD och emot Alliansen med vars politik de närmaste fyra åren med stor sannolikhet blir ännu värre än med en röd/grön regering. Det går dock inte att rösta för något, för något sådant alternativ ser jag inte numer i svensk politik. Numer handlar valen bara om att rösta fram det minst onda.

/ En tämligen förtvivlad Kerstin

Länkar:
- Sahlin skriver det partiet vill höra, K Kielos, AB
- Sverige efter åtta år med Reinfeldt, K Berminge, Alba
1) The High Priests of Fiscal Rectitude Win Again. Greece Signs Its National Suicide Pact, M Auerback, counterpunch.org
1) Skyll inte på lata greker, Dan Josefsson
2) Ernst Wigfors mot ”underskottsterroristerna”, Björnbrum
- Really Existing Thatcherism. The Baltic Riots, J Summers, counterpunch. org
- The Specter of Debt Revolt Is Haunting Europe, Why Iceland and Latvia Won’t (and Can’t) Pay for the Kleptocrats’ Rifoffs, M Hudson, counterpunch.org
- Land of Squandered Opportunity. An Avoidable Depression, M Whitney, counterpunch.org

Maud Olofsson vill sälja ut Vattenfall, hör jag, eller till en början delar av företaget. Varför, undrar man?

När Volvo såldes till Ford tyckte Göran Persson detta var utmärkt. Det skulle nämligen innebära, menade han, att det kom in mer kapital i Sverige. Jag antar att Alliansen är av samma uppfattning eftersom man arbetar som flitiga bävrar för att sälja ut våra gemensamt ägda företag.

Men, det är inte för att kasta in kapital i Sverige som utländska multinationella företag, eller utländska stater, köper svenska verksamheter och företag. Det är för att dra så mycket kapital som möjligt ut ur Sverige de gör det. Det begriper minsta barn.

Frågan är alltså på vad sätt Sverige berikas av dessa utförsäljningar?

Det är överhuvudtaget mycket som är mystiskt med ”the new public management”, den där idén att stater ska förvaltas som om de vore privata företag och i enlighet med företagsekonomiska principer. Vattenfall, för att ta ett exempel, byggdes ut av svenska folket en gång för att alla skulle få tillgång till så billig elenergi som möjligt, vilket har varit mycket bra för Sveriges ekonomi. Ett privat företag däremot har inte som första målsättning att tillhandahålla varor så billigt som möjligt, utan att generera så höga vinster som möjligt till ägarna. Så på vad sätt, och enligt vilken teori, blir varor eller tjänster billigare om de ägs av privata företag? På vad sätt gynnas svenska folket av att några få plockar ut vinsterna ur företagen och att dessa, i det fall företaget genererar sådan, inte tillfaller svenska folket?

Så har vi ju frågan om varför det stora företagen redovisar så stora vinster (vilket torde innebära att vinsterna är ännu större i verkligheten) när de, enligt teorin, borde ha konkurrerat sig ner till minimala sådana?

/Kerstin

Länk:
- Tidningskrönikan, om Centern och Vattenfall, SR
- Jag har ingen sedelpress i källaren, Maud Olofsson, AB
- ”Vi vill sälja delar av statens ägande i Vattenfall”, Maud Olofsson, DN
- C vill sälja fler statliga bolag, DN
- C vill sälja fler statliga bolag, SvD
- C: Sälj ut Vattenfall, Svd
Rekommenderad läsning:
- Hur kan finanssektorn ha gjort så stora vinster de senaste decennierna, Bengtssonz

Sveriges ekonomi är god, försäkrar Anders Borg, ja närmast lysande, så på grund av att det går sämre än väntat för svensk ekonomi kommer man att sänka pensionerna med drygt 4,3% nästa år.

/Kerstin

Länkar:
- Ytterligare skattesänkningar för pesionärer, SR
- Borg summerar svensk ekonomi. Affärsvärlden
- Anders Borg: Svensk ekonomi är solid, DN ekonomi
- Anders Borg inte orolig fär svensk ekonomi, opinion.se
Tillägg 30/7 kl. 01.40:
Rekommenderad läsning, en dystopi;
- When Globalism Runs Its Course. The Year America Dissolved, P C Roberts, counterpunch.org

Läser i AB 1) (fast först hos Svensson 2)), att Littorin ansöker om avgångsersättning. Jag som trodde att han hade gått upp i rök.

Nån som vet vart han tog vägen eller var han finns nu – för att inte tala om varför han finns där, var det nu är?

Menar, grabben är ju vit som snö, så han hade ju ingen anledning alls att försvinna så där plötsligt – och så totalt.

Jag har ett vagt minne av att någon annan försvann totalt en period efter förra valet, för att sedan, när media tappat intresset, dyka upp som gubben i lådan. Någon annan som minns?

/Kerstin

Länkar:
1) Littorin ansöker om avgångsersättning, AB
2) Littorin begär ut sin fallskärm, Svensson
Och här är en intressant artikel – för den som tänker:
– Inget åtal mot Aftonbladet för Littorinartiklarna, AB

Jag vill börja med att säga att jag givetvis kommer att rösta på de Röd-gröna (om jag röstar). Jag är nämligen övertygad om att det blir avsevärt mycket värre med Alliansen än med de Röd-gröna.

Detta sagt, så vill jag skriva lite om det numer vedertagna påståendet att ”Moderaterna dragit sig in mot mitten på den politiska höger-vänsterskalan”. Det här är precis vad Moderaterna arbetat för att vi ska tro. Men det är en myt att Moderaterna dragit sig mot Mitten. Tvärtom har de Nya Moderaterna dragit sig allt längre ut åt höger på senare år. I många avseenden är partiet idag konservativare och inhumanare än det var på 70-talet, då moderaterna faktiskt var mer socialt ansvarstagande och mer medkännande, tom i praktisk politik, än man är idag. Det enda som Moderaterna har ändrat sedan 1975, vid sidan av att de gått längre ut åt höger, är retoriken.

Det är istället Socialdemokraterna, (liksom även Vänsterpartiet,) som har förändrats radikalt och därmed mest sedan 70-talet och framför allt sedan mitten av 80-talet, så rejält att man gjort en total helomvändning.

Idag är Socialdemokraterna mer borgerliga än Folkpartiet och Centern var på 70-talet, medan Vänsterpartiet är ungefär vad Socialdemokraterna var fram till mitten av 80-talet och Moderaterna/Högern ligger avsevärt mycket längre åt höger idag.

Om vi illustrerar vad som hänt i svensk politik, vad gäller praktik och retorik, de senaste 30 åren, skulle det se ut ungefär som på bilden nedan, där den streckade linjen representerar den nya Mittlinjen på den politiska höger-vänsterskalan:

Bilden illustrerar principen, de kvalitativa förändringarna i skeendet och är givetvis ingen numeriskt exakt tabell över vad som skett. Den lila linjen representerar hur Mitten för den praktiska politiken förflyttats. (Miljöpartiet och Kd /fd Kds finns inte med eftersom dessa båda partier inte fanns i början av 70-talet)

.

Hela det politiska fältet har dragits högerut de senaste 30 åren.

Denna omtalade Mitten har förflyttat sig ut åt höger sedan 70-talet. Moderaterna har alltså inte” dragit sig in mot Mitten” i det politiska fältet som nästan alla påstår idag. Partiet har istället dragit med sig denna Mitten åt höger, långt ut åt höger.

Dagens Socialdemokratiska parti däremot, är det parti som ändrat sig allra mest sedan mitten av 70-talet, ja sedan partiet startades i slutet av 1800-talet. Det är numer rätt och slätt ännu ett nyliberalt borgerligt parti. Famför allt har det ändrat sig i de för arbetarrörelsen grundläggande frågorna, frågor som gäller människosynen och den ekonomiska politiken. Här har partiet övertagit de borgerliga partiernas åsikter och politik helt. Därmed har man anammat just den politik som partiet, och LO, en gång bildades för att bekämpa. Detta är en mycket stor politisk förändring, mycket större än den vi sett hos Moderaterna, som bara har gått tillbaka till en äldre, mer konservativ politik, alltså ”lite mer av samma sak” som man alltid kämpat för.

När journalister och statsvetare återkommande upprepar påståendet om att Moderaterna ”numer befinner sig närmare Mitten”, som de gör, då åstadkommer de två ting: Dels gynnar de Moderaterna, som just velat ge det intrycket med sin retorik inför förra valet och inför det kommande valet i år: ”Vi De Nya Moderaterna” och ”Vi Det Nya Arbetarpartiet”. Dels ger man många unga människor en helt felaktig bild av vår moderna politska historia, ja av hela 1900-talets. Därmed bidrar man till att skapa ren förvirring.  Säg istället som det är:

Dagens Mitten, där vi vill placera Moderaterna, står väldigt mycket längre åt höger än den gjorde för 30 år sedan.

Det är helt enkelt inte Moderaterna, f.d. högerpartiet, som har dragit sig mer mot Mitten och ändrat sig mest, det är det socialdemokratiska partiet som ändrat sig mest, ja totalt sedan mitten av 1980-talet. På kuppen har partiet förlorat stora delar av sitt parti, liksom väldigt många väljare och bidragit till att förskjuta Mitten en bra bit högerut.

Tillägg 26/7 kl 01.30

De  gamla Moderaterna röstade:

• 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej till sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

De Nya Moderaterna/Det Nya Arbetarpartiet röstade:

• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.
• Vidare har man fördyrat medlemskap i A-kassan i första hand för dem som tjänar minst.
• Man har också satt en bortre gräns för hur länge människor får vara sjuka (dvs få sjukersättning) och sett till att det är lättare för företagare att avskeda sjukskrivna
• Man har sänkt skatter, men allra mest för de rikaste

/Kerstin

Länkar:
- Motsägelsernas manifest, AB
- Svenska folket – vänster eller höger, U Bjerelds blogg
- Hur tänkte Arena Idé? A Esbati, Flamman

Rekommenderas också:
- Postindustri. Kunskapssamhälle. Kreativitet, Bjönbrum
Läs om vad nuvarande moderatledda regering gjort mot de sjuka, något som samma parti inte hade en tanke på att göra 1975, eller i varje fall inte försökte göra när de satt i regering då. Om inte annat hade de aldrig någonsin fått med sig Centern och Folkpartiet på något liknande den gången.  (Tack Ett Hjärta Rött för länkarna nedan.)
- Sjuka vägrar tystna. Sanningen om sjukförsäkringen, Nätverket Resurs, My NewsDesk

Se också filmen:
- Det är inte Okey, på You Tube

Enligt översättaren av den här filmen, som sändes på israeliska Kanal 10, gör Netanyaho, förra gången han var perminärminister,  mer eller  mindre narr av hela världen, och framför allt av USA. Filmen togs för nio år sedan. Just då hade han ett avbrott i sin politiska gärning men han kom snart tillbaka igen.

Se filmen här (Har tagit bort filmen för att testa bloggen)

På den här filmen, där det talas hebreiska, finns engelsk text direkt i filmen. Den här videosnutten finns i många upplagor på You Tube. På en annan visning av samma video kan man istället nedanför filmen läsa en engelsk översättning av det viktigaste . Den lyder så här i (min svenska) översättning:

Bibi: Araberna fokuserar just nu på ett terrorkrig och de tror att det kommer att krossa oss. Huvudsaken och först av allt gäller att slå till mot dem. Inte bara ett slag utan slag som är så plågsamma att priset blir för tungt att bära. Priset är inte för tungt att bära nu- En bred attack på den palestinska styret. För att få dem dit att de blir rädda för att allting håller på att kollapsa…..

Kvinna: Vänta ett tag, men i så fall kommer världen att säga ”hur kommer det sig att ni håller på att slåss (are conquering) igen?

Netanyahu: Världen kommer inte att säga någonting. Den kommer bara att säga att vi försvarar oss.

Kvinna: Är du inte rädd för världen Bibi?

Netanyahu: Särskilt idag, med Amerika. Jag vet vad Amerika är. Amerika är något som lätt kan ledas. Ledas i rätt riktning.

Barn: De säger att de är för oss, men, det är som om….

Netanyahu: Nå anta att de säger något. Så sade de det. De sade det. 80% av amerikerna stödjer oss. Det är absurt. Vi  har ett så starkt stöd och vi säger ”vad vi ska göra med dem…” Hör här. Den där regeringen (Clintons) var extremt pro-palestinsk. Jag var inte rädd för att mannövrera där. Jag var inte rädd för att motsäga Clinton. Jag var inte rädd för att säga emot Förenta Nationerna. Jag betalade priset dock, jag föredrog att erhålla ett värde, ett värde för priset.

.

I det följande segmentet skryter Bibi med hur han tömde Osloavtalet på innehåll genom en tolkning som gjorde narr av dem.

.

Kvinna: Osloavtalet är en katastrof.

Netanyahu: Ja. Du vet det och jag vet det …Folket (nationen) måste veta det….

Vad handlade Osloavtalet om? Osloavtalet som Knesset signerade, jag tillfrågades före omröstningen: ”Kommer du att agera i enlighet med det?” och jag svarade: ”ja, i enlighet med ömsesidigheten och de begränsade reträtterna. ”Men  hur ämnar du begränsa reträtterna?” ” Jag kommer att tolka avtalet så att det gör det möjligt för mig att stoppa detta gallopperande tillbaka till 67-årsgränserna. Hur åstadkom vi det?

.

Speakern/talaren: Osloavtalet stipulerade att vid med tiden skulle Israel gradvis räcka över territorier till palestinierna i tre olika omgångar såvida inte territorierna ifråga hade bosättningar eller var militära zoner (site). Det var här Netanyahu hittade ett kryphål.

Netanyahu: Ingen sade vad som definierade militära zoner. Definierade zoner, sade jag, var säkerhetszoner. För mitt vidkommande är Jordandalen en definierad militär zon.

Kvinna: Rätt [skratt] Beit She’an dalen.

Netanyahu: Hur kan man veta. Hur kan man veta? Men sen kom frågan upp om vad militära zoner var. Jag fick ett brev — till mig och till Arafat, samtidigt — som sade att Israel, och bara Israel skulle bestämma vad som var sådana, belägenheten av zonerna och deras storlek. Nu ville de inte ge mig detta brev så jag erkände inte Hebronöverenskommelsen. Jag stoppade regeringsmötet, jag sade: ”Jag skriver inte under.” Först när brevet (papperet) kom, till mig och till Arafat, under regeringsmötet, först då skrev jag under Hebronavtalet – Varför är detta viktigt? Därför att i det ögonblicket hade jag faktiskt stoppat Osloavtalet.

Kvinna: Och trots det, en av våra egna, ursäkta mig, som visste att det var en svindel, och att vi skulle begå självmord med Osloavtalet, ger dem — till exempel — Hebron.

Netanyahu: Just, Hebron gör ont. Det gör ont. Det är en sak som gör ont. En berömd rabbin, som jag respekterar högt, rabbinen i Eretz Yisrael, han sade till mig: ”Vad skulle din far ha sagt?” Jag gick till min far. Vet du något om min fars inställning?

Han är inte precis någon liljevit duva, om man säger så. Så min far lyssnade på frågan och sade: ”Säg rabbinen att din farfar, Rabbinen Natan Milikowski, var en smart jude. Säg honom det är bättre att ge bort två procent än att ge bort hundra procent. Och det är valet här. Du gav bort två procent och på det sättet stoppade du återdragandet. Istället för hundra procent.” Tricket är inte att vara där och krossas. Tricket är att vara där och betala ett minimalt pris.”

- Netanyahu säger vad han verkligen tycker för första gången:

Han skryter över hur lätt det är att manipulera USA och han förklarar stolt hur han saboterade Osloprocessen.

Kommentarer är överflödiga här. Vad Netanyahu säger är uppseendeväckande. Men det är ingen nyhet att han anser detta för att detta är israeliska regeringars hållning sedan 1948, och att Israel lyckas lura och leda ledarna i hela Västvärlden dit man vill, har varje initierad sett länge. Det uppseendeväckande är att han säger det. Så det är inte utan att man känner sig aningen tveksam om de engelska översättningarna. Men vem skulle ha anledning att ljuga om vad Netanyahu säger och vem tror att det skulle gå att hålla en sådan lögn hemlig när film och översättning läggs på YouTube? Så man kan nog utgå ifrån att översättningarna är korrekta.

.

/Kerstin

.

Länkar:

- Damaging Video Released. Netanyahu: I Decieved the US to Destroy Oslo Accords, J Cook, counterpunch.org

- Raise and Fold. The Bibi & Obama Show, S Richman, counterpunch.org

- A Parliamentary Mob. Inside the Israeli Knesset, Uri Avnery, counterpunch.org