mars 2007


Alliansfusk/lögner&Ideologier/propaganda09/03 04:42

MED ORDEN ”I DAG tar vi ett viktigt steg för att förbättra den enskildes personliga integritet” inledde försvarsminister Mikael Odenberg presentationen om Försvarets radioanstalts ökade avlyssningsmöjligheter.
– Sverige har bedrivit signalspaning helt utan lagreglering i över 50 Ã¥r, sade Odenberg och tackade sig själv för att avlyssningen nu äntligen lagregleras.

Det finns förvisso skillnader mellan socialdemokraterna och alliansen, men det finns också så stora likheter att man ibland inte kan skilja dem åt.

Länk:
M Odenberg om ökad avlyssning, DN

Ideologier/propaganda&Politik/ekonomi08/03 00:07

Kan inte låta bli att tipsa om en artikel i dagens GP på nätet, om flitiga bävrar, sådana där som Maud Olofsson tycker att vi ska vara allihop och som jag förmodar att regeringen anser sig vara, och vad sådana ställer till med:

Bävrarna i Partille tycks föröka sig. Nergnagda träd och bäverbyggen vittnar om deras framfart.

Lite längre ner i artikeln, och efter att man diskuterat om de ska skjutas eller förflyttas till ställen där de inte ställer till så stor skada, läser vi:

Att ha dom kvar? Nä. Det är naturen längs ån, det känsliga Natura 2000-området lite för värdefull för.
– Bävrarna har blivit fler pÃ¥ sistone, en fyra-sex stycken frÃ¥n FattighusÃ¥n upp till Aspen. Och de har gett sig pÃ¥ mÃ¥nga trän, inte bara sälg och asp utan ocksÃ¥ sÃ¥na som vi är rädda om, till exempel björk.

Jag har sett hur landskapet kan se ut med en bäverkoloni i närheten. Det är ingen vacker syn, något i stil med det som sågs efter stormen Gudruns framfart. Det är nog bara att hoppas att svenska folket inte blir sådant som Maud Olofsson vill göra det till. Det räcker med en regering av den kalibern.

Länkar:
GP om flitiga bävrar
Moder Svea och de flitiga bävrarna, Motvallstanten
Tidigare bloggning om flitiga bävrar

Internationell politik&Politik/ekonomi07/03 22:06

Jag rekommenderar alla att lyssna pÃ¥ dagens OBS (i skrivande stund ännu ej utlagt för avlyssning) och vad historieprofessorn vid Roskilde universitet, HÃ¥kan Arvidsson, har att säga om globaliseringen och om vad framtiden kan föra med sig. Jag tror att han har alldeles rätt – dessvärre.

Länk
OBS/P1, sök: Håkan Arvidsson 7/3

Här kan Arvidsson avlyssnas 30 dagar framåt
Stå bara ut med reklamen först!

Fackföreningar/företag07/03 14:51

Pågens behandlar sina anställda så illa att varje svensk borde sluta köpta deras bröd. I GP kunde man häromdagen läsa följande:

För tre år sedan blev samtliga säljare på Pågen uppsagda. Därefter återanställdes alla utom 65. Men villkoren försämrades och säljarna förlorade mellan 20 000 och 80 000 kronor per år i lön.
Samma sak igen
– Nu är företaget pÃ¥ väg att göra samma sak igen, säger Mikael Hernström, ordförande för PÃ¥gensäljarnas intresseförening som är en egen Sif-klubb inom PÃ¥gen.

Dessutom ska företaget tvinga säljarna, som också är utkörare, till ännu fler försämringar, som helgarbeten och slopade ob-tillägg, och hotar ovanpå detta att göra om tricket redan nästa år.

– Det finns ingen som helst dramatik i detta. Det handlar om formsaker för att finna den smidigaste lösningen, säger PÃ¥gens vd Mats Hallkvist i sin skriftliga kommentar.

Så får vi också veta att:

Omsättningen uppgår till cirka 2,2 miljarder kronor och vinsten för 2006 beräknas till närmare 70 miljoner kronor

Jag kommer i fortsättningen inte att köpa en enda limpa från Pågens!

Länk:
Om PÃ¥gens vidriga personalpolitik, GP 4/3

Motvallstanten (animerad)&Politik/ekonomi05/03 04:57

Klicka på bilden!

knapp

Tillägg kl. 13.45:
Jag brukar inte ha kommentarer till teckningarna, eller till de animerade satirerna, men man kan ju alltid göra undantag. Följaktligen vill jag citera ur kapitel 9, Den rimliga vägen ur en bok som ligger ute i i sin helt pÃ¥ nätet, nämligen Peter Antmans De galna Ã¥ren – politisk journalistik 1990-1995, som är väl värd att läsas och som varje person som vill fÃ¥ lite mer inblickar i de Ã¥r dÃ¥ den svenska modellen (alltsÃ¥ traditionell socialdemokratisk politik) skrotades och konsekvenserna av detta.

1991 producerade industrin 33 procent mer än 1969, samtidigt hade antalet anställda minskat med 18 procent. 1994 producerar industrin lika mycket som 1990, men med kanske 200 000 färre anställda. Säkert kommer det nyanställas en del efter som svackan vi reser oss ur är så djup. Men på lite längre sikt tyder mycket på att Hans Werthén har rätt när han i en intervju menar att tillverkningsindustrin inte kommer behöva mer än 300 000 mycket högutbildade och genom robotisering och datorisering mycket högproduktiva arbetare.

Det är bra, ty det frigör resurser

Här inställer sig emellertid två frågor: Vad ska man göra med de frigjorda resurserna? (min understrykning) Och hur ska de komma alla tilldel? I dag är allt fler överens om att när våra behov av mat, prylar och boende kan tillfredsställas av allt färre arbetare så återstår bara tjänsterna. Men hur ser de nya tjänsterna ut, hur ska de organiseras? Ställer man detta bredvid frågan hur de ökade resurserna ska komma alla till del framträder den välfärdens paradox som präglat västvärlden sedan början av 1970-talet. I takt med att allt mer resurser friställs från industriproduktionen, desto svårare blir det att uttnyttja dessa resurser till att ytterligare öka våra samhällens välfärd.

Historiens ironi är att den svenska modellen med en expanderande offentlig tjänstesektorn var en tidig lösning på just tjänstesamhällets problem. För i princip finns det endast två vägar ur knipan.

Antingen lÃ¥ter man de höga produktivitetsvinsterna tillfalla den lilla elit som äger och arbetar med produktionskapitalet. Deras rikedom sprids sedan genom överklassens konsumtion av tjänster till övriga befolkningen – vi fÃ¥r ett tjänarsamhälle i stället för ett tjänstesamhälle. De amerikanska vägen sÃ¥ledes.

Eller sÃ¥ erkänner vi att produktiviteten egentligen är samhällelig, att tillverkningsindustrins produktionsförmÃ¥ga bara är ena sidan av myntet, att den är beroende och betingad av en stor ”lÃ¥gproduktiv” omgivning av utbildning och omsorg, och att därför den höga produktiviteten mÃ¥ste komma alla till del. Den svenska modellen sÃ¥ledes. Bara sÃ¥ kan full sysselsättning skapas utan att klyftorna i samhället ökas. Ja, förmodligen är det över huvud taget det enda sättet att Ã¥stadkomma full sysselsättning.
……..
Annars återstår bara den amerikanska vägen med krossad arbetarrörelse och vidgade klyftor.
Peter Antman

Det är detta pigdebatten har handlat om. Vi har dessvärre grovt räknat c:a 20 Ã¥rskullar väljare som fÃ¥tt en totalt förvriden bild av de senaste 25 Ã¥rens politik och vad den har handlat om, som inte vet att de dysterheter vi ser i samhället idag inte alls har med traditionell socialdemokratisk politik att göra, utan istället beror pÃ¥ att socialdemokraterna föll för nyliberalernas locktoner under 80-talet, under benämningen ”förnyande”. Det enda som skilt socialdemokrater frÃ¥n alliansen de senaste 15 Ã¥ren är Ã¥sikten om takten med vilken de nyliberala reformerna ska genomföras.

Ideologier/propaganda&VÃ¥rd/omsorg04/03 03:20

Läser i DN, angående att amerikaner just nu upprörs över att åtevändande skadade soldater vanvårdas på ett sjukhus att:

ENLIGT TIDSKRIFTEN Army Times bottnar vanvården i att sjukhuset privatiserat eftervården av de krigsskadade soldaterna. Företaget som fick kontraktet på eftervården, värt 120 miljoner dollar (cirka 840 miljoner kronor), skulle klara uppgiften med femtio anställda. Tidigare arbetade 250 personer med eftervården på Walter Reed-sjukhuset.

Tycker jag känner igen det här på något sätt, konstigt?
Ännu konstigare är alla de borgerliga personer som envist påstår att vården blir så mycket bättre om den privatiseras, i synnerhet som dessa samma personer också brukar beundra USA mer än någonting annat.

Länk:
Vanvård av återvändande skadade USA-soldater, DN

Ideologier/propaganda&Internationell politik03/03 23:50

Hör just Carl Bildt hävda, i programmet Konflikt i P1, att Irak inte är att betrakta som ett ockuperat land, varför motståndsrörelserna inte är legitima.

Det kommer mig att tänka på hur man ursäktade permittenttågen till Norge under kriget, nämligen med att Norge ju inte var ockuperat utan en del av Tyskland, varför det bara handlade om att frakta tyska soldater från ett tyskt område till ett annat.

Det finns många sätt att prata bort ockupationer och att försvara kryperi inför mäktiga stormakter.

Länk:
Bildt i Konflikt, P1

Ideologier/propaganda&Motvallstanten (animerad)&Politik/ekonomi01/03 16:57

Klicka på bilden!

knapp

Ideologier/propaganda&Politik/ekonomi&Skola/utbildning01/03 00:58

Man har fått problem med kvaliteten på upphandlad tolkservice i Stockholm, hör jag på radion. Kvaliteten blev dålig då det bara blev priset som avgjorde.

FörvÃ¥nad? Inte jag. Jag arbetade inom ett av de första omrÃ¥den där politikerna började leka affär och handlade upp tjänster frÃ¥n privata företag, nämligen inom svenskundervisningen för invandrare. Detta var i slutet v 80-talet, och sfi (svenska för invandrare) var ett av de första försöken, dels med mÃ¥lstyrning, dels med kommunalisering av undervisningen, dels med konkurrensutsättning, med den nya managementmodellen för styrning av offentlig sektor alltsÃ¥. Det gick käpprätt Ã¥t…, och följdriktigt beslutade man sÃ¥ smÃ¥ningom att även ungdomsskolan skulle läggas ut pÃ¥ kommunerna och kunna privatiseras och ”konkurrensutsättas”.

Vi bjöd, till en utbildningsdag för oss lärare, in en upphandlare av sfi-undervisning på Länsarbetsnämnden, och fick våra värsta farhågor bekräftade.
Nej se kompetensen och kvaliteten pÃ¥ undervisningen som man köpte, den kontrollerade man inte. ”Man fick ju utgÃ¥ ifrÃ¥n att anordnarna (säljarna alltsÃ¥) erbjöd en fullgod undervisning” fick vi höra. Det gjorde de oftast inte.

Anordnarna bjöd under varandra i pris, anställde vem som helst, för lägsta möjliga lön (på den tiden var det brist på arbetskraft) och satte igång, med egentligen känt resultat. Invandrarna lärde sig inte svenska så bra. Sedan blev det ett himla hallå i massmedia för att invandrarna inte lärde sig svenska och ganska snart började man lasta invandrarna för detta, när de i själva verket var helt oskyldiga till eländet.

Vad hade man förväntat sig med de här privatiseringsreformerna? Man köpte undervisning av den som krävde lägst betalning, och skrev kontrakt på ganska korta perioder (några månader till några år), varefter det var dags för konkurrens igen och ny upphandling. Området blev rena Schlaraffenland för rufflare. Här gällde det ju att roffa åt sig så mycket pengar man kunde under den tid man hade kontrakterad, för man visste aldrig om kontraktet förlängdes. Följaktligen satt människor och undervisade utan att någonsin ha undervisat invandrare, ja aldrig ha unvervisat någon alls. Undervisningen organiserades inte sällan så uselt att analfabeter kunde gå i samma grupper som akademiker. Kursanordnarna resonerade som politikerna och som alla andra, att här anställde man en pratkvarn, för prata svenska lär man sig ju bäst genom att prata och prata på och prata svenska kan ju varenda svensk. Att det exempelvis är något annat att lära sig skriva svenska förstod nästan ingen, att uttal är viktigt, mycket viktigare än de flesta förstår, och att rätt träning för bra uttal kräver avancerade och kompetenta lärare inser nästan ingen.

Jag slutade arbeta med sfi 1992. Sedan dess har området varit ett sorgebarn och råkat ut för den ena lagändringen klantigare än den andra, hopkokad av folk som inte begriper någonting om vad det är att lära sig ett språk eller att undervisa invandrare i svenska.

Så att tolkservicen i Stockholm inte fungerar förvånar mig inte. I synnerhet som Stockholm varit mycket bra på att förstöra och slå sönder de sfi-kompetenssystem på området som byggts upp.

Så fort en organisation börjat fungera och lärarna börjar bygga upp en bättre kompetens, så får politiker för sig att området ska reformeras, så river man alltihop och börjar från början. Undrar hur kärnkraften skulle fungera om man gjorde samma sak inom det området? Då hade vi haft härdsmältor vid vartenda kärnkraftverk vid det här laget. Som det nu är har snålhet och direktörernas jakt på bonuspengar bara lett till sämre säkerhet och incidenter, där visserligen en varit ordentlig allvarlig men det kan säkert bli värre där också.

Köp- och sälj är bra på torget och när det gäller tomater och äpplen, men uselt när det gäller undervisning. Ännu lite mer av samma sak inom offentlig verksamhet och Sverige kommer inte att fungera alls, inom något enda område

Länk:

http://www.sr.se/cgi-bin/stockholm/nyheter/artikel.asp?Artikel=1227480

(Obs: Av någon obegriplig anledning fungerar inte länken om man klickar på den, men däremot om man kopierar den och skriver in den i adressfältet.)

« FöregÃ¥ende sida


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster