Ideologier/propaganda&Internationell politik08/01 03:27

Amnesty International i USA utlyste i slutet av förra året en omröstning på nätet om årets Human Rights Hero. Pinsamt nog visade den framröstade listan snart en överväldigande majoritet för Muammar Ghadafi. Då avslutades omröstningen och resultaten ströks från hemsidan (1).

Nu tycks det ha varit så att det utgick organiserade upprop till likasinnade att rösta på Ghadafi och eftersom det handlar om en vanlig nätomröstning så är resultatet förstås inte speciellt tillförlitligt. Men trots detta tyder det ändå på att Ghadafi hade många vänner i världen. En av de mer kända är Nelson Mandela som försvarade Ghadafi för att Ghadafi hade stött ANC, bl.a.(2) Ghadafi har  också hela tiden stött palestiniernas sak för att nämna ytterligare ett exempel.

När jag tänker efter så, varför skulle inte Ghadafi kunna bli denna hjälte ett år med tanke på att han konsekvent har stött befrielserörelser runtom i världen sedan han tog över ledarskapet i Libyen 1969, och med tanke på att Barack Obama, som har ofantligt många mer liv och mycket fler torterade på sitt samvete än Ghadafi hade, kunde få Nobels fredspris, inte för vad han hade gjort, för då hade han inte ens börjat göra något, utan för att man hoppades att han inte skulle vara lika krigisk som Bush, vilket han senare varit, och mer därtill.

Obamas Fredspris borde återkallas nu – för vad han faktiskt gjort och gör i synnerhet som han nu tycks vilja ställa världen inför de värsta hoten om ett mycket omfattande krig sedan 30-talet,(3) istället för det fredskommittén hoppades att han skulle göra och Amnesty borde skämmas – åtminstone en aning.

/Kerstin

Källor:
1) Gaddafi Leads In Human Rights Hero Poll – Amnesty Int’l Deletes Poll, World future online
- The Jamahiryan Resistance Network – MEDD- RCM_ELAC_ALAC
- Muammar Gaddafi is leading the Human Rights Hero of 2011 award of Amnesty International USA’s online poll, Infowars Ireland 31/12 2011
- Human Rights Hero: Vote for Muammar Gaddafi – Eroe per i Diritti Umani: vota per Muammar Gaddafi (Eng-Ita), Libyan Free Press 2/1 2012
- After Qaddafi Comes in the Lead, Amnesty International Pulls Online Poll On Human Rights Heroes, Anti-Imperialism.com 5/1 2012
-ELAC & ALAC Committees / Western Censorship on the Website of oF Amnesty International: Moammar Gaddafi ”Hero for the Protection of Human Rights” 2011!!!
- Amnesty International Closes Online Poll, Hides Human Rights Hero Winner, 20/12 2011
2) We won’t turn our back on Gaddafi – Nelson Mandela, Politics web 21/2 2011
- The Destruction of Libya and the Murder of Muammar Gaddafi. NATO’s Moral Defeat, P. Ngigi Njoroge, Global Research 25/10 2011
3) AMERICA ON A WAR FOOTING: Thousands of US troops deploying to Israel, 6/1 2012
– America’s ”Mini Air Force”: Long-range drones directed against China, Michael Richardson, Global Research 5/1 2012

Ideologier/propaganda&Massmedia05/01 02:48

De flesta av de s.k. färgade revolutioner vi har sett de senaste åren har varit understödda och bekostade av The National Endowment for Democracy (NED). NED är en organisation i USA som startades 1983 och som finansieras av Kongressen och av privata donatorer. Så här presenterar man sig på sin hemsida:

The National Endowment for Democracy (NED) is a private, nonprofit foundation dedicated to the growth and strengthening of democratic institutions around the world. Each year, with funding from the US Congress, NED supports more than 1,000 projects of non-governmental groups abroad who are working for democratic goals in more than 90 countries.(1)
(min översättning: The National Endowment for Democracy (NED) är en privat, icke vinstdrivande organisation vars syfte är att förstärka/stötta demokratiska institutioner runtom i världen. Varje år, med bidrag från USA:s kongress, stödjer NED mer än 1.000 projekt i icke-regeringsstödda grupper (min anm: NGO:s = Non Government organisations) utomlands, i mer än 90 länder,  som arbetar för demokrati.

Den som vill donera pengar till NED:s verksamhet kan läsa följande på NED:s hemsida:

Donate
When you contribute to the National Endowment for Democracy, you are helping to strengthen and advance the efforts of grass-roots democrats who are working in every corner of the world to build democratic institutions and protect basic rights and freedoms.
The National Endowment for Democracy is a private 501(c)(3) not for profit organization and your donations are tax-deductible. (2)
(min översättning: Donera
När du skänker ditt bidrag till National Endowment for Democracy, hjälper du till att stärka de ansträngningar som grässrotsdemokrater som arbetar i varje hörn av världen för att bygga demokratiska institutioner och skydda grundläggande rättigheter och friheter .
The National Endowment for Democracy  är en a privat (501(c)(3)??) icke vinstdrivande organisation och dina donationer är avdragsgilla.)

Som av en slump kan man numer dra av pengar som man skänker till välgörenhet även i Sverige.(3) Allt gott kommer från USA som vi ju vet, nu när även alltfler svenskar börjar bli fattiga och några få av oss blivit rika som troll och förresten understödjer även Sverige grupper i Ryssland som ska hjälpa till att utveckla demokratin där – och fri-och rättigheterna (4) (i huvudsak de västliga storföretagens frihet och rättigheter att köpa upp och exploatera alla naturtillgångar i Ryssland, men det säger man förstås inte).

Bara i Ryssland stödjer NED 52 organisationer med pengar, organisationer som är aktivist-och propagandainriktade och som ofta kallas NGO:er (= non governmental organisations – för att vilseleda får vi anta eftersom NED är kopplat till State departement/USA:s utrikesdepartement). Den grupp som vi hörde talas om för lite sen, Golos (5), och som började hävda valfusk i Ryssland, betalas av NED. Golos fick 65.000 dollar från NED förra året och det skulle förvåna mig om det inte är fler amerikanska organisationer som kanaliserar pengar dit. (6) I USA anses det nämligen inte alls inopportunt att USA för propaganda och ingriper i andra länders inre angelägenheter och affärer och att initiera oppositionella demonstrationer där i akt och mening att skapa kaos för att kunna påverka politiken i dessa andra stater.

Men den ryska TV-stationen RT, som ofta ger ”den andra sidans” information på engelska, den information Västvärldens megamedia inte serverar oss, tycks inte falla amerikanska media på läppen. I somras förklarade dessa uppenbarligen krig mot RT, på samma sätt som USA krigade, och rent bokstavligt dessutom, mot Al Jazeera, på den tiden denna kanal gav annan information än den som föll Västvärldens ledare på läppen, alltså innan Al Jazeera lade om policy och började att propagera och ljuga för samma intressen som USA/Nato.

Här  RT:s syn på den amerikanska kritiken mot kanalen:

War on RT? (25/5 2012)

Jag säger inte att RT alltid är mer objektiva än andra media, men kanalen ger en annan bild och det skadar aldrig att ta del av andra synpunkter än den vi får med vår västliga mediapropaganda, som ofta bara rapar vad våra makthavare vill att de ska rapa. Dessutom tycker jag att man kan kräva lite logik och konsekvens. Säger man i EU och i USA att man vill ha och försvarar yttrandefrihet i hela världen, ja då ska man inte gnälla på somligas yttranden. Säger man att mångfald är bra, då ska man inte verka för att inskränka mångfalden. Då ska man gå i svaromål – i sak i den offentliga, demokratiska diskussionen.

Slutligen: Det där med demokrati verkar väldigt knepigt. Nu rapporteras det att ingen som haft kontakter med Ghadafi får ställa upp i det val som annonseras i Libyen till juni.(7) Så var det alltså med det libyska folkets rätt att själva bestämma sin framtid. När Ghadafi i somras erbjöd sig att anordna val i Libyen med internationella valobservatörer, då vägrade USA/Nato att tala med honom. Då fördrog man att bomba och bomba mer i Libyen. Alltså, libyerna får bestämma vilken framtid de vill, men bara den framtid i Libyen som USA/Nato vill se. (8)

/Kerstin

Länkar/källor
1) The National Endowment for Democracy (NED), hemsida
2) The National Endowment for Democracy, donate
- Regime Change in the Russian Federation? Why Washington Wants ‘Finito’ with Vladimir Putin, F. William Engdahl, Global Research 10/1 2012
3) God Jul och Gott Nytt År med Välgörenhet istället för Välfärd, Ett Hjärta Rött
4) Rysk tv attackerar Sveriges ambassad, SR
5) 12 20113) 3) Länkar till artiklar om Golos på SVT
6) The National Endowment for Democracy (NED), Russia
7) Kadaffi-anhängare stängs ute i val, Rapport Svt 2/1 2012
8.) Gadaffi föreslår val i Libyen, SvD 26/6 2011

Läs gärna vad engelska Wikipedia har att säga om NED.

Djur/natur04/01 01:10

Uppdaterat 4/1 2012 kl.19.15:
Nu  är elavbrottet, som varade drygt 12 timmar, avhjälpt. Hoppas det inte återkommer.
/Kerstin

Nyss blinkade ljuset så snart sitter jag här utan el, misstänker jag, och ute har det börjat dåna i skogen. Om det är dött på bloggen några dagar så vet ni som tittar in här vad det beror på.

Dagen har ägnats åt att förbereda oss för det värsta, några dagars strömlöshet. Var inne i byn på eftermiddagen. Precis som jag satte mig i bilen övergick regnet i ett ymnigt snöfall med flingor stora som hus. Det var inte kul. Sikten framåt var c:a 8-10 meter så jag fick krypa i 15 km/tim så där en fem kilometer för jag såg inte nästa snöstolpe förrän jag hade passerat en och kommit halvvägs fram till nästa. Inte kul alls för jag hade ibland ingen aning om var vägkanten fanns i allt det vita.

I byn inhandlade jag nödmat, sådan där mat som går snabbt och lätt att laga i en enda kastrull, för att slippa stå med komplicerad matlagning vid vedspisen. Så har vi tappat upp en massa vattenhinkar och tagit in rejält med ved. Men jag hoppas förstås på det bästa, att det inte bli strömavbrott.

/Kerstin

Motvallstanten02/01 14:06

år 2012

/Kerstin

Motvallstanten&Vem tipsar/vad skrivs?30/12 13:18

trender

Gott Nytt År!

/Kerstin

Ideologier/propaganda&Internationell politik28/12 04:39

Så här under sista dagarna av nådens år 2011 kan det vara lämpligt att visa en video som sammanfattar vad FN och Nato, samt Sverige, har åstadkommit i Libyen och allt ont man drabbat den libyska befolkningen med under året (tack Stan för tipset). Att kalla det som hände i Libyen för ”att skydda civila” är en lögn som även Goebbels hade varit stolt över, ja kanske tom avundats Västalliansen.

Året har bjudit på den värsta krigspropaganda jag har upplevt i det här landet. Givetvis serveras vi den för att Sverige deltog i vidrigheterna i Libyen. Den här videon, som avslöjar en del av den falska rapportering vi bestods medan det pågick, borde varenda journalist på varenda svensk tidning samt alla reportrar från Sveriges Radio och TV se – och begrunda.

Det har inte varit speciellt svårt att få fram den här informationen medan det pågick, om man velat ha den. Jag har, på den här bloggen, skrivit om det mesta av det vi ser och hör om i filmen, liksom flera andra bloggare gjort på sina bloggar . Men västerländska journalister ville, eller fick tydligen inte ge oss svenskar korrekt information. Det kommer en dag dock, när det här blir allmänt känt och erkänt, på samma sätt som det idag är en erkänd sanning att Saddam Hussein aldrig hade några massförstörelsevapen. Skäms journalisterna inte nu kommer de att få göra det framöver?

Libyan Crisis: Events, Causes and Facts (Documentary) / 13/11 2011/

(Videon från bloggen Global Civilians for Peace in Libya)

Skäms inte Cecilia Uddén ex, som talar arabiska och som utan större problem hade kunnat servera oss något helt annat än den propagandasmörja som hon bestått oss med under året, inte bara från Libyen utan även från och om Syrien och om vad som händer där, där Västvärlden under nästan hela året, och i detta nu, försöker upprepa samma scenario som det vi såg i Libyen.(1)

Till råga på allt har Sveriges Radio mage att säga att man är stolt över att Bonniers stora journalistpris tilldelades just Cecilia Uddén för hennes rapporter från Mellersta Östern. (2)

Lögnaren och Fredspristagaren Barack Obama stod för några dagar sedan, i samband med att USA drog tillbaka en del av sina soldater från Irak, och sade att Irak nu var ett fritt och stabilt land. Sanningen är att situationen i Irak är eländig, ett inbördeskrig bryter sannolikt ut när som helst. Samhället fungerar inte, mängder dödade, torterade, sårade och mängder har flytt landet, och nu förefaller Libyen befinna sig i samma situation.(3) Ledarnas i Västvärlden lögner och skönmålningar är otroliga och media hjälper till att sprida dem, alltså är de medskyldiga till vad som händer, för om befolkningarna i USA och Europa fick reda på vad deras regeringar gör i deras namn, skulle de sannolikt bli ordentligt upprörda.

Det är dags nu för norska Nobelpriskommittén att ta ifrån Barack Obama Nobels fredspris och att i framtiden gå in för att tilldela dem priset som gjort en viktig insats för freden under året, såsom Alfred Nobel har önskat, istället för att använda priset för att uttrycka förhoppningar om framtida stordåd. Dessa har alltför ofta kommit på skam.

Här står hela EU vid ruinens brant (ja inte Tyskland förstås) men Nato/EU har råd att vräka ut bomber, död och förintelse över ett totalt oskyldigt folk i norra Afrika och man vill bomba även Syrien sönder och samman. Vi, som betalar bomberna ska inte få veta vad som sker emellertid. Vi har kommit ganska långt från demokrati när detta får och kan fortgå.

Jag är inte stolt numer för att jag är svensk.

/Kerstin

Källor:
1) The Manufacturing of the War on Syria, Christof Lehmann, nsnbc 15/12 2011
2) Stora Journalistpriset till Uddén. SR 24/11 2011
3) Iraq Trembles Amid Renewed Sectarian Violence, Patrick Cockburn, counterpunch.org 23-25/12 2011
- Cecilia Uddén, korrespondent i Mellanöstern, samlade MÖ-reportage, SR

Länkar övrigt:
- Syrien: varifrån kommer all information om Syrien? Mavera 27/12 2011 (Citat ur: All information, som de stora västerländska mediabolag refererar till, kommer från en enda punkt som ligger i London! Källan som alla världens stora medier hänvisar till och som i sin tur hänvisas till av svenska massmedier, kallas för Syrian Observatory for Human Rights.)
- Syrien: Hundratals av libyska rebeller är beredda att ta till vapen för att störta presidenten Assad, Mavera 26/12 2011
- I strid mot Nobels vilja, Nyhetsbanken 12/12 2011

Motvallstanten (animerad)23/12 13:34
knapp Årets animerade julkort från Motvallsbloggen ser man om man klickar på tomten.

Början är kanske bekant för den som såg förra årets julkort. Tiden var knapp i år.

Så ska jag ägna resten av dagen åt mitt vanliga dagen-före-julafton-stök, åka och handla lutfisk och lite annat, skura trägolven och sedan steka skinkan.

/Kerstin

Ideologier/propaganda&Internationell politik22/12 05:28

Irak skulle befrias sades det när USA inledde sin invasion i Irak för nio år sen. Men vad befriades människorna i Irak från. Vilken skillnad gjorde det att Saddam hängdes? Befriarna har också ägnat sig åt dödande av oskyldiga, åt terrorstyre, åt att tortera mängder av människor, varav de flesta varit helt oskyldiga och dessutom har de bombat Irak sönder och samman.

Studio Ett hade ett inslag igår om hur det är i Irak idag, om det blev så bra som det var tänkt när USA anföll och invaderade i Irak. Två personer intervjuades. Urban Hamid och Abir Al Sahlani. Den senare riksdagsledamot för Centern. (1)

Vi fick höra att situationen är långtifrån bra i Irak, vilket förstås är en underdrift, och Urban Hamid nämnde att det fanns de i Irak som ansåg att det var bättre på Saddams tid. På en fråga om störtandet av Saddam var värt det pris irakierna har fått betala för att få honom hängd, svarade Abir Al Sahlani, till skillnad från Urban Hamid, att bortsett från att hon inte är för dödsstraff, så var det värt priset att bli av med Saddam Hussein och dessutom ansåg hon att hängningen av Saddam stabiliserade Irak!!

När man hör detta undrar man hur somliga människor tänker. Menar Abir Al Sahlani verkligen vad hon säger? Ja, det där med stabilitet i Irak pga av avlivningen av Saddam, det menade hon uppenbarligen inte, eftersom hon strax därpå hävdade att nu är det stor risk för inbördeskrig för att situationen är så instabil och hon ansåg att USA skulle stannat längre. Så var det alltså med den stabiliteten. Hon skyllde dessutom instabiliteten på att gränserna öppnades för terrorister. Vad hon inte sade var att Saddam var mycket hård mot terrorister och var det något han motarbetade, och som alla vet, med alla medel, så var det religiös fanatism och terrorister.

Saddam hade visserligen avlivat och torterat en hel del människor och hans gasattacker på kurderna var förstås förfärliga, men  1 – 1 1/2 miljön döda, en miljon flyktingar och en totalförstörd infrastruktur, för att inte tala om ganska många torterade även av USA och ovanpå detta spridandet av utarmat uran över Irak, som sägs förorsaka en hel del missbildade barn idag – var det verkligen ett pris värt att betala? Saddam Hussein hade inte mördat lika många människor under hela sin diktatorstid och det är väl tveksamt om han  torterade fler än amerikanerna har gjort, eller tillåtit de nya irakiska makthavarana att tortera. Saddam Hussein var till åren kommen så han hade inte haft så väldigt många år kvar och han hade med mycket stor  sannolikhet inte dödat mellan 1 och 1 1/2 miljon människor och lyckats driva en miljon ur landet under resten av sitt liv.

Man undrar ju dessutom om Abir Sahlani, som alltså ansåg att man inte hade betalat ett för högt pris för att bli av med Saddam, hade egna släktingar och vänner som mördats och/eller torterats av Saddam Hussein och om detta inte lett till någon medkänsla med alla dem som förlorat anhöriga i kriget, eller som torterats de här åren sedan invasionen? Total empatibefrielse kallar jag sådana resonemang. Den som säger så kan bara inte förstå vad det är man säger. Men visst, Al Sahlani var av samma uppfattning som Madeleine Fulbright, tidigare USA:s utrikesminister, som också tyckte att en massa dödande av oskyldiga barn var ett pris värt att betala (för andra märk väl).

Det är lätt att skära breda remmar ur andras läder, som min pappa brukade säga, att i det här fallet anse att andras död är ett lågt eller acceptabelt pris att betala – och betala för vad? Risken, menade man i radioprogrammet, att det blossar upp ordentliga inbördeskrig när de flesta amerikanerna (men långtifrån alla som man låtsas idag) lämnar Irak.

Vidare menade Abir Al Sahlani att Saddam hade försummat att modernisera infrastrukturen under flera årtionden och att Irak före kriget inte hade en bättre infrastruktur än man har nu efter kriget. Detta torde inte vara riktigt sant. Dessutom, hur illa man än tycker om Saddam, så måste man erkänna att en av orsakerna till att infrastrukturen eventuellt blev eftersatt var de ekonomiska sanktionerna och det ständiga terrorbombandet av Irak under de 10 åren innan USA invaderade landet.

Jag funderade på allt detta när jag såg filmen Gazas Tårar på TV igår, om kriget mot befolkningen i Gaza, enligt filmaren en antikrigsfilm.(2) Det var en mycket stark film och när jag såg den tänkte jag på att ungefär så måste det ha varit även i de städer i Libyen som bombades intensivt av Nato, Bani Walid och Sirte bl.a., liksom i vissa delar av Irak i början av kriget, i Faludja exempelvis.

Det var så förfärligt att se scener från Gazakriget att man inte kan förstå att någon vill få sitt land sönderbombat av Nato, som somliga syrier idag tycks önska sig för Syriens del också. Tänker de som ber om samma aktion mot Syrien som Nato och andra arabstater utsatte Libyen för inte alls? Förstår de inte vad det är de ber om? Saknar de helt empati och insikter om vilket lidande sådant ställer till med? Önskar de verkligen se sina släktingar bombade och kanske sina barn dödade? Önskar de få sitt lands ekosystem förstört av utarmat uran som fnns kvar och som är farligt i årtusenden?

Och nog ser det redan ut som om situationen i Libyen blir  densamma som i Irak. Läs på bloggen Klassperspektiv om situationen där just nu.(3) Inte verkar det lugnt och fredligt och som om alla är nöjda och belåtna med NTC och den nuvarande situationen. Det är ju märkligt med tanke på att alla, NTC själva, Nato, EU, de stora media över hela Västvärlden, försäkrade oss om att hela det libyska folket stod bakom NTC. Om det hade varit fallet hade Ghadafi bara haft att tacka och gå senast på dag tre av upproret – men så var det ju inte, som alla som tänker till lite inser.

/Kerstin

Källor:

1) USA lämnar Irak, Studio Ett 21/12 2011
2) Gazas tårar, SvT 20/12 2011
3) Libyen: Revolution mot ”rebell”-miliserna och NTC, Klassperspektiv, 20/12 2011
3) Libyen: Revolution mot ”rebell”-miliserna och NTC, Klassperspektiv 20/12 2011
- Obama at Fort Bragg: A hypocritical embrace of a criminal war, Bill Van Auken, Global Research 14/12 2011 (Citat ur: Obama referred to the “heavy cost of this war,” citing the nearly 4,500 US troops killed and the more than 30,000 wounded. Yet, he suggested, it was worth it, because nearly nine years of war had led to a “moment of success.”…..Missing from this narrative was any reference to the cost that the US war imposed on its unwilling victims, the Iraqi people. According to credible estimates, these costs include a million Iraqi lives. Some four million people were driven from their homes, forced to flee the country or become internal refugees. Basic infrastructure was smashed, leaving masses of the population without adequate access to electricity, clean water and other basic necessities of life.
A country of 30 million has been left with 4.5 million orphans, some 600,000 of them living in the streets. There are an estimated 1.5 million widows in the country, 10 percent of Iraq’s female population. The poverty rate has risen from 15 percent before the war and occupation to 55 percent today, with a quarter of the population living in extreme poverty. The United Nations gives the unemployment rate at 28 percent, while others suggest that the share of the population without real jobs is closer to 50 percent.
“Because you sacrificed so much for a people that you had never met, Iraqis have a chance to forge their own destiny,” he said. “That’s part of what makes us special as Americans. Unlike the old empires, we don’t make these sacrifices for territory or for resources. We do it because it’s right.”
The lying and glorification of the Iraq war—which gave the world the horrors of Abu Ghraib, the siege of Fallujah, the massacre in Haditha and countless other war crimes—is not just a matter of electoral calculations. Obama is compelled to defend this war because its original aims—the use of military might to offset the decline of American capitalism through the armed occupation of the world’s key energy producing regions—are still pursued by the US ruling elite.)
- Colonial Iraq: The Reality behind ”the End of the Iraq War”
U.S. retains thousands of troops, Brian Becker, Global Research 19/12 2011

Infrastruktur&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi20/12 23:49

Risken att skadas eller omkomma när man åker tåg är utomordentligt låg statistiskt sett. 2010 hade det gått 20 år sedan den senaste olyckan när en resande omkom ombord på ett tåg i Sverige. Men den 12 september slog slumpen till. Eller var det bara slumpen?

Vid Kimstad mellan Norrköping och Linköping höll man på med banarbete. Arbetet skulle utföras på natten och vid halvåttatiden på kvällen var en av arbetsmaskinerna, en tung spårgående traktorgrävare, på väg ut till arbetsplatsen. Det var ju dubbelspår, så det skulle inte vara något problem att arbeta på det ena spåret medan tågen gick på det andra. När föraren skulle köra upp maskinen på spåret halkade traktordäcken av rälsen innan spårföljarhjulen hade fällts ned. När traktorföraren sedan vred fordonet för att komma upp på spåret igen, kom ett tåg på det andra spåret, ett X2000 från Stockholm till Malmö. Lokföraren hann precis uppfatta att det stod någonting alldeles för nära det spår som tåget kom på, innan smällen kom. Traktorgrävarens frontskopa rev upp hela sidan på tågets drivenhet och när sedan grävaren snurrade runt, slog den upp stora hål i vagnsidorna utefter hela tåget. Traktorgrävarens förare kastades ur sitt fordon och fick inga svårare skador. Men på tåget skadades 18 personer, två av dem svårt, varav en avled på sjukhuset.

Hur kunde något sådant inträffa? Trafikverkets utredning av händelsen har en lista på bakomliggande orsaker. Traktorföraren saknade erfarenhet av ”arbete i spårmiljö”. Han hade inte heller läst säkerhetsinstruktionerna för spårgående arbetsmaskiner. Tillsyningsmannen, som skulle ansvara för säkerheten på platsen, fanns på en annan plats. Entreprenören hade inte uppmärksammat risken för ” intrång i säkerhetszonen” vid sin säkerhetsplanering.

Men bakom de bakomliggande orsakerna finns andra bakomliggande orsaker. Det är Trafikverket som ansvarar för banan, men detta verk har numera ingen personal för att utföra praktiskt arbete på spåret. Allt sådant läggs ut på anbud. Företaget som hade fått entreprenaden för just detta arbete hette Strukton Rail. Strukton Rail lejde i sin tur ut jobbet till ett annat företag, Svensk Järnvägsteknik. Men traktorföraren var inte anställd på det företaget, han var inhyrd från en firma i Vänersborg. Det är kanske inte så konstigt att ”detaljer” som säkerhetsplanering och personalutbildning tappas bort när varje företag i entreprenadhierarkin har vunnit sitt anbud med lägsta pris och det därefter gäller att även pressa lite vinst ur affären. Med så många parter inblandade är det naturligtvis också svårt att hitta vilket företag som är ansvarigt för olyckan.

I Storbritannien har man av tradition haft stort förtroende för järnvägen och människor har känt sig trygga när de åkt tåg. Detta har ändrat sig. Efter privatiseringarna 1996 inträffade en serie svåra olyckor: Southall 1997, med sju döda; Ladbroke Grove 1999, två döda; Hatfield år 2000, 4 döda; Potters Bar 2002.

I järnvägsolyckan vid Potters Bar den 10 maj 2002 omkom 7 personer och skadades 76. Olyckan orsakades av att ett stag som förbinder växeltungorna (de rörliga delarna) i en växel hade lossnat. Det ledde till att den bakre delen av den sista vagnen i tåget styrdes in på ett annat spår och att hela vagnen slungades upp och blev liggande på tvären över en perrong på stationen. Tåget höll 150 km/t vid olyckstillfället.

Det var muttrarna som håller staget på plats som hade gängat upp sig på grund av vibrationerna när tågen passerar. Vid kontroll efter olyckan hittade man fler växlar i samma område med liknande defekter. Om inspektion och underhåll av växlarna hade fungerat så borde den typen av fel ha avhjälpts långt innan de kunde orsaka en olycka.

Tågkraschen vid Potters Bar 2002 fick långtgående verkningar.  2003 tillkännagav Network Rail, det brittiska ”Banverket”, att de i fortsättningen skulle sköta allt spårunderhåll i egen regi.

I boken Det stora tågrånet redogör Mikael Nyberg för en rad svenska järnvägsolyckor som kan kopplas till avregleringen och privatiseringen. Kimstadolyckan är en av dem. Hur många fler olyckor måste det inträffa innan ett sammanhållet system för banunderhåll, med yrkesfolk som har utbildning och erfarenhet, återinförs i Sverige?

/Dan Gmark

Källor:
– Mikael Nyberg, Det stora tågrånet, s. 119
- Ur spår till marknadspris, Brendan Martin, Clarté nr 3/2010, s. 30 (Förkortad version på nätet)
- Utredningsrapport, Trafikverket 8/2 2011 (Om Kimstadolyckan)
- Potters Bar rail accidents (Wikipedia om olyckan i Potters Bar)
- Potters Bar crash investigation reopens as inquest blames unsafe points, Guardian 30/7 2010 (Citat: ”Basic failures of inspection and of maintenance, driven by the greed and fragmentation of rail privatisation, led us to Potters Bar. Those responsible for creating that lethal culture – the politicians and their business associates – will never share the pain of the victims of their gross mismanagement.”)
- Network Rail fined £3m over Potters Bar crash, Guardian 13/5 2011
- Miljoner i bonus trots tågkaos, SR Ekot 19 december
- Stora brister i Trafikverkets uppföljning, SR Ekot 19 december
-Trafikverkets datafel ligger bakom miljonregn, SR Ekot 19 december

Ej kategoriserad&Fackföreningar/företag&Infrastruktur&Miljövård&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi16/12 19:50
boksida Den 21 februari 2010 skrev jag en artikel på denna blogg om orsakerna till ”snökaoset” på de svenska järnvägarna.(1) Rubriken ”En avreglerad och konkurrensutsatt snövinter” antyder vad jag ansåg låg bakom järnvägens vinterproblem. Detta blogginlägg, om snöplogloken som skrotades, bearbetade jag sedan till artiklar för några olika tidskrifter som visat intresse. En av de tidskriftsredaktörer som hörde av sig var Mikael Nyberg på Clarté. Rubriken på min artikel i Clarté blev ”Tågen står i marknadens spår”.(2)

Nu har Mikael Nyberg kommit ut med Det stora tågrånet, en bok där han samlat vad han kommit fram till efter ett års grundlig undersökning av den svenska järnvägssektorn. (Redan hösten 2010 skrev han en artikel i Aftonbladet med samma titel.)(3) I boken kartlägger han det mygel och det hemlighetsmakeri som möjliggjorde uppsplittringen av SJ och utförsäljningen av centrala delar av järnvägsverksamheten till riskkapitalbolag. Han jämför med andra samhällssektorer som utsatts för ”marknadsanpassning” och privatisering. Mikael Nyberg vidgar även perspektivet och ser på utvecklingen i marknadsliberala länder som USA och Storbritannien. Han jämför med Frankrike och Tyskland, där man har insett att spåren och tågen som rullar på dem är ett system, där en uppsplittring minskar effektiviteten och hotar säkerheten.

Vilka är då orsakerna till att så mycket blivit fel med den svenska järnvägen idag? Grundorsaken är att så många hade en övertro på Marknaden, på dess förmåga att allokera resurserna rätt, minimera byråkratin och att leverera just det som medborgarna behöver och vill ha. Inom det som var offentlig sektor skulle marknadskrafterna bringas att verka genom den frälsningslära som benämndes New Public Management. Offentliga verksamheter skulle enligt denna doktrin delas upp i smådelar, där chefen för varje del skulle ha ansvar för att budgeten för just denna del gick ihop, utan att behöva ta några ”ovidkommande hänsyn”. När en sådan uppdelning var gjord, kunde de små delarna lätt säljas ut.

Boken Det stora tågrånet är till stor del baserad på intervjuer med personer som arbetar inom de olika bitarna av den svenska järnvägen. Vi kan läsa om usel arbetsmiljö, om ständiga omorganisationer och slöseri med resurserna, framför allt de mänskliga. Intervjuerna med de män som var med och styckade och sålde ut SJ är också intressanta. De trodde nog att resultatet skulle bli en bättre järnväg till lägre kostnader. Nu har en del av dem kommit fram till att styckningen av SJ kanske inte var så lyckad. Citat: ”Vi öppnade bara marknaden, vi trodde att marknaden fixar det här. Men avreglering kräver väldigt mycket reglering. Vi var kanske lite naiva.”

Efter genomgången av alla fel och brister med det nuvarande sättet att sköta den del av infrastrukturen som är järnvägen, kommer Mikael Nyberg fram till att det inte går att fortsätta på den inslagna vägen. Radikala reformer måste till om vi ska ha en fungerande järnväg i framtiden, när brist på fossila bränslen och tvånget att minska utsläppen av växthusgaser gör järnvägen viktigare än någonsin. Så här lyder sammanfattningen av vad som måste göras:

”Tre saker är alldeles klara:
Vi tar oss inte ur klimatkrisen utan en planmässig omställning av samhället och dess transportsystem.
Vi avstyr inte kalabaliken i spåren utan en rekonstruktion av någon form av planhushållning inom järnvägen.
Vi behöver omfattande statliga investeringar i underhåll och ny kapacitet på spåren.”

Vi är ett antal personer som kommit fram till samma slutsatser. För att något ska ske måste emellertid politiker och andra beslutsfattare komma till samma insikt. Boken Det stora tågrånet skulle kunna bidra till detta. Jag rekommenderar den till alla som är intresserade av vad som händer med järnvägen, eller posten, apoteken, skolan, äldreomsorgen etc. Vi kan se samma mönster i många sektorer.

/Dan Gmark

Länkar:
(1) En avreglerad och konkurrensutsatt snövinter, Motvallsbloggen 21/2 2010
(2) Tågen står i marknadens spår, Dan Gunnemark, Clarté 23/7 2010
(3) Det stora tågrånet, Mikael Nyberg, Aftonbladet 28/9 2010
- Det stora Tågrånet, en utförlig presentation på Karneval förlag (halva priset 160 kr för den som beställer boken före jul)
- Vinsten först! Carl Tham recenserar, Aftonbladet 9/11 2011

« Föregående sidaNästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster