Ingen påverkas någonsin av vad de ser eller hör, ljuder den moderna ”berättelsen” så fort någon hävdar att ungdomar, eller folk i allmänhet, påverkas negativt av somligt som skrivs i tidningar och som kan ses på nätet eller på TV. Men ”berättelsen” ifråga tycks inte stämma, inte bara därför att vi alla påverkas hela tiden, vilket är typiskt mänskligt, utan också för att det då och då kommer fram att folk direkt har inspirerats till bestialiteter av vad de läser och ser.

I en artikel i AB får vi nämligen läsa om hur skolskytten i Finland såg upp till och beundrade pojkarna som anställde en skolmassaker i Columbine och i dagens DN kan vi läsa att:

Två elever, en 16 och en 17 år, på Enskede Gårds gymnasium sitter anhållna efter att skolans rektor har hotats till livet. ”De här två pojkarna är tydligt inspirerade av händelserna i Finland”, säger rektor Rolf Öden till DN.se.
 
DE TVÅ GREPS och anhölls av polis på fredagsförmiddagen. Hur hoten framförts vill Rolf Öden inte kommentera. Men han säger att det som hänt kan knytas till onsdagens dödsskjutningar på skolan i finska Jokela, och att de två tydligt fascinerats av vapen och händelserna i Columbine i april 1999.

Den moderna ”berättelsen” om verkligheten förefaller således vara behäftad med vissa defekter, i varje fall om man tror att det inte bara finns ”berättelser” utan även en faktisk verklighet därute, som vi måste förhålla oss sig till för att överleva och som inga ”berättelser” kan trolla bort.

Länk:
– Pojkar anhållna efter mordhot mot rektor, DN
– Skolpojkar anhållna, AB
– Drömmen – bli mördare, AB

Som Thomas skriver i en kommentar till mitt förra inlägg, så är nog Lars Vilks enda syfte att än en gång komma i rampljuset. Om det är så får man bara konstatera att han är en nyttig idiot för Bush med anhang, som vill börja bomba Iran också, för Israel och dess etniska rensning av de ockuperade områdena i Palestina och för muslimska fundamentalister som gör vad de kan för att uppvigla muslimer runtom i världen till terrorattentat.

Undrar hur många som idag vet att de sionister som började som terrorister i Palestina i akt och mening att skapa ett nytt Israel där, välkomnade judeförföljelsen i Europa och framför allt i Tyskland i början av 1900-talet, eftersom de ansåg att en sådan gynnade deras målsättning, att skapa en judisk stat. Det skulle leda till att fler kom till Palestina och sällade sig till sionisterna i kampen för en egen stat och att fler judar runtom i världen skulle bidra till och stödja bildandet av ett nytt Israel.

På samma sätt anser sig muslimska fundamentalister idag gynnade av en tilltagande förföljelse av muslimer i Västvärlden och i USA, eftersom de räknar med att de därmed kan få fler anhängare runtom i världen och också rekrytera fler som är beredda att ta till terrorism för den islamiska kampen. Bush och Israels ledargarnityr å sin sida har ingenting emot fler muslimska terrorattentat eftersom det ger dem anledning och stöd för uvidgat krig mot oljeländer i Främre Asien.

I samma andetag som vi köper antiislamistisk propaganda och försvarar Vilks ageranden förråder och överger vi den stora majoriteten av alla muslimer, de sekulariserade eller moderata muslimerna som inget hellre önskar än att få leva i demokrati och i fred, i de Västländer de flytt till eller i sina hemländer.

Ett TV-program om saken – värt att ses
Har vidare just skaffat mig möjligheter att se digital-TV, efter en TV-fri period på några månader, och tittade idag bl.a. på programmet om Kristallnatten som sändes i Kunskapskanalen. Filmen om denna händelse gav mig kanske inte så mycket nytt, och jag visste ju också redan det som Ester Pollack berättade i intervjun med henne efter programmet, att svenska tidningar, med få undantag (som Göteborgs Handels och Sjöfartstidning och Eskilstunakuriren, som mina föräldrar prenumerarade på då de bodde i Eskilstuna under kriget), var synnerligen följsamma gentemot tyskarnas önskemål i början av kriget samt om hur de vände kappan efter vinden då denna började blåsa i en för Västalliansen gynnsammare riktning efter 1942. Svenska massmedia kröp för Hitler då och senare för motsidan, de stora medierna kryper likadant för USA och Israel idag.

Så tror somliga idag, de där som inte förstår, eller som inte vill se vad Vilks sysslar med och som försvarar honom med näbbar och klor, eller som inte förstår vad den antiislamistiska propagandan i Västvärlden går ut på, att de är mycket förnuftigare än deras föräldar, far- och morföräldrar var!

Länk:
– Kristallnatten, Kunskapskanalen
Programmet går i repris 9/11 och 12/11 i samma kanal.
Och vad ska man säga om det här?
– Vilks Muhammedhund blir forskningsprojekt, DN
Och här en intressant bloggpostning om Israels terroristtradition:
Folke Bernadottes död och eftermäle, Förbannad Pacifist
(Tack Motbilder, för länken)

Lars Vilks vill göra musical av Muhammed som rondellhund, läser jag i DN. Han funderar på att kalla musicalen ”Dogs”, sägs det.

Varför kommer jag att tänka på Cabarét, en av de där underhållande musikaliska drifterna med judar som framfördes i Tyskland under det glada och dekadenta 20-talet?

Varför kommer jag att tänka på propagandafilmer från Nazityskland, med råttor och kackerlackor?

Varför får Vilks, och hans anhängare och försvarare, mig att tänka på den tyska kulturelitens antisemitism under 20- och 30-talen, de där som uttryckte sin antisemitism verserat och förment seriöst alltmedan de överlät åt den råa nazipöbeln att uttrycka den öppna otyglade varianten, att misshandla judar och slå sönder deras butiker och ägodelar?

Varför äcklar mig Lars Vilks, liksom alla de där som försvarar honom och hans tilltag och som tycker att hans förhånande av islam, och därmed av muslimer, är såå ytterst viktigt – just nu – ja ”bara” som försvar för det fria ordet alltså?

Än en gång: Man kan fördöma Vilks tilltag och agerande utan att kräva censur eller förbud – om nu någon har missat det. Och man behöver inte ställa upp och serva honom med plattformar för framförandet av hans vidriga hånfullheter.

För att läsa mina tidigare inlägg om saken: Skriv in Vilks i sökfältet överst till höger.

Länkar:
– Vilks gör musikal av rondellhunden, DN
– Heroisera inte Muhammedtecknarna, DN-
– Vilks Muhammedhund blir forskningsprojekt, DN

Vid det här laget har jag hunnit bli mycket konfys över avslöjandena om moderaternas skattesmitning. Vad handlar dessa drev om? Varför drar journalister plötsligt fram all smuts de kan hitta om moderaterna?

Före valet var det socialdemokraterna som fick tvätta all sin smutsiga byk offentligt och som anklagades för alla synder politiker kan begå, nära nog, medan alliansens figurer förföll i det närmaste änglalikt rekorderliga (ja fram till folkpartiets dataintrång i alla fall), ett verkligt gott alternativ till den myglande, rufflande och maktfullkomliga socialdemokratin.

Vad har hänt sedan dess? Handlar de här dreven bara om att massmedia kunnat notera att sådana här avslöjanden ger klirr i kassan? Eller handlar det om något annat, att moderater av någon anledning förargat journalistkåren? Handlar det om att de små partierna, framför allt folkpartiet, just håller på att slukas av moderaterna och att det gäller att rädda detta parti, eller något av de andra småpartierna? Beror det hela bara på att en tidning avslöjar något, så måste alla andra skaffa fram egna små scoop i samma genre? Eller är det bara så enkelt att journalister i huvudsak skriver det som andra tipsar dem om och att en hel kader av tipsare aktiverats på grund av ilska över moderaternas politik?

Jag finner det som händer i den här saken mycket märkligt, som sagt, och förstår det inte alls. Möjligen söker jag en rationell eller begriplig förklaring där ingen sådan finns.

Hörde just ett helt fantastisk argument från Robert Gidehag, VD på Skattebatalarnas förening, på Studio ett. Han menade att fusk med sjukdagar etc.var en helt annan sak än fusk med svart arbetskraft, för i det första fallet handlar det om att stjäla från skattebetalarna, i det andra handlar det om att skatterna är för höga.

Alltså, de pengar som staten redan har fått in, dem får man inte lura till sig, men de pengar som staten inte får in, för att de olagligt undanhålls staten, dem har staten inte rätt till och där gör sig de som inte betalar in skatten inte ens skyldig till något omoraliskt.

Gäller samma sak i affärer tro, att det är helt OK att inte betala för en vara man köper om man tycker att varan är för dyr? Om man stjäl pengar som tillverkaren redan fått in då är det fult eller omoraliskt för då stjäl man från tillverkaren, men om man inte betalar några pengar alls, för varor man får, då stjäl man inte från leverantören?

Mycket ska man höra innan öronen ramlar av.

Länk:
Skattetryck och skattefusk

Kan inte låta bli att citera Jeff Huber, som skriver bloggen Pen and Sword, angående ”skillnaderna” (en ironisk betraktelse) mellan USA och Pakistan:

That brings up a couple more differences between America and Pakistan. If Musharraf falls from power, Pakistan’s nuclear weapons might fall under the control of known lunatics, while America’s nuclear weapons are already under the control of known lunatics.

Inlägget Pakistan and U.S.: Pots and Kettles and Constitutions är i högsta grad läsvärt.

(Jeff Huber har tjänstgjort vid amerikanska flottan, numer pensionerad därifrån)

Så har ännu ett moderatpar, Carl och Charlotte Cederschiöld, ertappats med svartbetalning, för städhjälp i deras fall. Förvånade är vi förstås inte, dels på grund av vad vi redan sett, dels eftersom moderater gnällt på skatter i alla tider. Jag har hört dem gnälla på sådana i 50 år vid det här laget.

Den borgerliga teorin, att allting skulle betalas så vitt så vitt bara man fick sina ”hushållsnära tjänster” subventionerade, är nu klart falsifierad – även för Sveriges del. Har för mig att man hade falsifierat den i Finland, som testat denna åtgärd flera år innan vår borgerliga regering införde samma möjligheter för de bättre ställda i Sverige.

Så här skriver AB om städarna, som tjänade 80 kr/timme:

När städarna begärde löneförhöjning efter åtta år vägrade paret Cederschiöld. Argumentet var att de redan fick gratis parkering under arbetstiden, som är värt 10 kronor i timmen.
Överenskommelsen har varit att fyrarummaren skulle städas under tre timmar varannan vecka.
Övertid har inte betalats ut. Inte heller när sonen Sebastian Cederschiölds, 33, etta i samma hus tillfogades arbetsbeskrivningen.
När städarna protesterade byttes de ut mot billigare utländsk arbetskraft 2002.

Få se nu, paret Cederschiöld har, säger tidningarna, undanhållit staten sammanlagt 27.718 kronor under loppet av tretton år. Nu tjänar de tillsammans 1,9 miljoner kronor om året. 1,9 miljoner x 13 = 24,7 miljoner. De bör alltså ha dragit in sådär en 10-20 miljoner under de här tretton åren, om man räknar med att deras lön inte varit lika hög hela tiden, och så anser de sig inte ha råd att betala in drygt 2.000/år i skatt åt städaren, en ren struntsumma i det sammanhanget. Vad ska man kalla detta? Girighet, nonchalans, hänsynslöshet, arrogans, missunnsamhet – ren dumhet? Det har i alla händelser inte handlat om att de inte haft råd.

Med tanke på hur många moderater som fått schavottera på grund av skatte- och avgiftsfifflande under det senaste året, förvånas man över att inte samtliga moderata politiker redan övergått till att börja leva i enlighet med svensk lag. Hur är sådana människor funtade som inte förmår ta lärdom av vad som händer i deras omgivning? Inte nog med att de inte lyckas lära sig av andra länder och hur lagar slår där, de lyckas inte ens inse att de själva kan råka illa ut om de inte försöker att följa lagar, trots allt som hänt deras partikamrater det senaste året. Men man kanske ska utgå ifrån att eftersom de här människorna vet att människor i deras egen samhällsklass, övriga moderater och andra inom överklassen, inte dömer dem, bara det där vanliga lågtstående folket, så anser de inte att det är någon nesa att avslöjas inför hela Sverige. Att ”pöbeln” blir irriterad är förmodligen samma sak, för de här människorna, som när knähundar gläfser, något de kan skratta gott åt.

Länkar:
– Toppmoderaterna har lurat staten på skatten – i 13 år, AB
– Svart städhjälp hos Cederschiölds, DN
– Oppositionen: ”Moderater gör som de vill”, DN

Josefin Brink, vars blogg jag läser med stor behållning och vars åsikter jag för det mesta kan instämma i, har, menar jag, nog fel (fast hon hade kanske inte alla korten på bordet) när hon skrev:

Statsminsitern har nu bekräftat att Schenström var en av flera personer som under den aktuella kvällen ingick i krisberedskapsorganisationen. Hon var alltså inte DEN ansvariga.

Slutsatsen som kvarstår alltså att Schenström fick gå för att hon var full och hånglade.

Eftersom JB inte har kommentarfunktion på sin blogg så skriver jag min invändning mot detta här:

Får man tro Aftonbladet (och här utgår jag från att AB vet vad man talar om, om inte så har jag fel i följande) tvingades Schenström nog snarare gå för att hon ljög för Reinfeldt. Enligt vad som påstås i AB talade han flera gånger med henne i telefonen och då försäkrade hon att hon inte var så alkoholpåverkad att hon inte kunde klara sin krisberedskap den där krogkvällen. Därpå gick Reinfeldt ut i massmedia och hutade åt journalister och förklarade tvärsäkert att dessa inte hade någon story.

Sedan visade krognotan att det hade druckits en hel del vin under kvällen och att Schenströms försäkran till Reinfeldt inte var riktig. Hon fick, menar jag, därmed säkert sparken för att hon ljög för sin chef. Och tänk, i hans fall hade jag också sparkat henne. Den som låter sin chef göra bort sig inför hela svenska folket är inte värd förtoendet och en sådan person kan man inte samarbeta tätt med. Jag hade heller aldrig mer kunnat lita på en sådan person. Dessutom hade jag haft svårt att förlåta henne att jag gjort bort mig totalt inför massmedia pga av hennes osanna intygande.

Sannolikt hade hon varit kvar om hon talat sanning, då man kunnat finna en mycket mer trovärdig ursäkt, som den att hon inte var ensam om krisansvaret ex, och att även regeringsledamöter måste få vara som vanligt folk ibland.

Sensmoral: Det lönar sig inte att vara ohederlig och egoistiskt osolidarisk – inte ens om man tillhör moderaterna och/eller den ekonomiska eliten i landet, i synnerhet som dessa ju brukar vara mycket krävande vad gäller lojalitet och solidaritet med de egna. De har ju fullt klart för sig att det de försöker lura i vanligt folk, nämligen att solidaritet är gammalmodigt och kommunistiskt och därmed fult, är en gigantisk propagandalögn som de sprider bara för att den tjänar deras egna intressen.

PS: Så läser jag i AB att Maud Olofssons föredömen har varit i farten igen.

Länkar:
– Schenströms avgång inget att gotta sig över, Josefins Brink
– Hon ljög – två gånger, AB
– Därför litade han på henne. AB
– M-kvinna: Man hade klarat sig bättre, SvD

Detta inlägg skriver jag med anledning av en kommentar i mitt tidigare inlägg om hur invandrarfientligheten ökade i landet (kommentar nr 3) där Ulla Marianne, angående regeringen Bildts agerande i saken, skriver:

Jag vill inte påstå att den var flyktingvänlig ur den aspekten att de gjorde det bättre att vara invandrare i Sverige. Jag uttryckte mig luddigt, men de gjorde det lättare att komma in i Sverige som asylsökande. Vilket ledde till en ökande flyktingström. Statistiken är inte helt lätt att tyda, för det var ju under balkankonflikten, men man ser stigande siffror med en topp 1994 på 44 900 och året därefter bara 5 600.
Skämta och raljera kan man förstås göra, men att som du på allvar utmåla regeringen och en stor del av Sveriges befolkning som egoistisk och illvillig gör att din annars så intressanta och faktaspäckade blogg förlorar lite i trovärdighet.

Tyvärr så vet skribenten inte riktigt vad hon talar om. I invandrar-och flyktingfrågan har detta varit legio sedan slutet av 80-talet, då både jornalister och andra började anse sig vara experter på området utan att ha en aning om vad de talat om.

Det förhåller sig inte så som Ulla Marianne tror, att den förra borgerliga regeringen var mer invandrar- och flyktingvänlig än den tidigare eller senare socialdemokratiska regeringen. Den här statistiken säger bara just det hon påpekar i en bisats, att det var krig i Europa, varför det kom fler flyktingar till Sverige en period i början av 90-talet, varav somliga beviljades uppehållstillstånd till slut, andra inte.

Man måste skilja mellan asylsökande och personer med uppehållstillstånd, på frågan om vilka som anländer och söker asyl alltså och vilka som sedan får uppehållstillstånd. Det är helt enkelt olika lagar som reglerar dessa två olika områden/fenomen.

Att flyktingarna från fd Jugoslavien kunde komma in i Sverige i början, och söka asyl här, berodde inte, som Ulla Marianne tycks tro, på att den borgerliga regeringen gjorde det lättare för dem att komma in i eller till Sverige. Det berodde på den asyllagstiftning vi hade haft i Sverige sedan många årtionden. Ganska snart skulle den borgerliga regeringen emellertid vidta åtgärder för att förhindra att det kom så många flyktingar till Sverige.

Vidare tog det flera år för en asylsökande att få besked om han/hon skulle få uppehållstillstånd eller skickas ut ur landet, så de som fick uppehållstillstånd åren strax före och kring 1994, hade kommit till Sverige flera år tidigare i de flesta fall, alltså redan innan regeringen Bildt, och invandrarminister Birgit Friggebo, hade hunnit börja strypa deras möjligheter att komma in i Sverige.

Regeringen Bildt försämrade flyktingars möjlighet att komma till Sverige
Historien om hur den förra borgerliga regeringen betedde sig mot flykingar var den rakt motsatta mot den Ulla Marianne, och sannolikt många fler borgerliga personer, föreställer dig. Den borgerliga regeringen vidtog ytterligare ett antal mått och steg för att försvåra för flyktingarna att komma in i och till Sverige, vid sidan om att man försämrade för de flyktingar som redan fanns i landet. Bl.a. införde den visumtvång för Bosnierna, och dessa kunde inte skaffa sig sådant då det inte fanns någon svensk ambassad i Bosnien att söka sådant vid. Dessutom övade man påtryckning på bl.a. Polen, som somliga av flyktingarna reste igenom, för att landet inte skulle tillåta genomresa till Sverige ex.

Redan den tidigare socialdemokratiska regeringen hade försämrat villkoren för flyktingarna en del, beroende på en samlad massmediakampanj mot flyktingar och invandrare, och sedan fortsatte regeringen Bildt med att inrätta en ännu hårdare flyktingpolitik när den kom makten 1991, en politik som socialdemokraterna fortsatte att följa sedan de återkommit till makten.

Jag skrev en hel del om saken redan då, och den som är intresserad av hur det såg ut då, och vad jag ansåg om saken vid den tidpunkten, just medan det hände alltså, kan läsa om saken här.

Det är bara att gå tillbaka till perioden 1989-1994 och kontrollera, både hur det såg ut i massmedia då, och hur lagstiftningen på området förändrades, samt att ta fram Monica Werenfels-Röttorpts utredning om flyktingmottagandet och de konsekvenser denna fick på lagstiftningen under regeringen Bildts tid, för att se vad som verkligen hände då.

Regeringen Reinfeldt är också flyktingfientlig och dessutom krigsanhängare
Idag för regeringen Reinfeldt samma, eller en ännu mer flyktingfientlig politik. bl.a. genom att hans migrationsminister Tobias Billström hävdar att det inte råder krig i Irak, varför flyktingar därifrån kan utvisas tillbaka dit igen. (Som om inte detta vore nog, så företog sig han och Carl Bildt en resa till Baghdad för att stötta Bush inför dennes propagandakampanj om hur väl amerikanerna lyckats i Irak. Ovanpå detta var Bildt involverad i en organisation som skulle övertyga europeiska länder att delta i attacken på Irak en gång, vilket gör vår utrikesminister till en ren skandal.)

PS: Jag sätter nu in en länk i min länkrulle (under rurbriken Special: Flyktingpolitiken på 90-talet, samma länk som ovan) till avsnittet om regeringen Bilds flyktingpolitik. Det är dags att lägga ut lite motbilder mot Timbromaskinens lögner och spridande av vanföreställningar om vad som hände under 1900-talet i Sverige.

Inte konstigt att regeringen talar om hur mycket folk fuskar. Efter sig själv känner de tydligen andra.

Det här var den regering som tog munnen överfull före valet och uttryckte en närmast obegränsad indignation över den socialdemokratiska regeringens försyndelser. Gör man det får man nog lov att vara snövit själv om det inte ska straffa sig.

Vem vet, de här skandalerna får kanske till effekt att unga borgerliga politiska strebers börjar leva lite mer lagligt och slutar inbilla sig att de står över lagar och förordningar, om de förmår tänka framåt förstås.

Det konstigaste i hela eländet är att borgerliga tidningar avslöjar dem, den ene efter den andra, men det handlar kanske bara om det faktum att det är pengarna som styr. Jag gissar att moderaterna själva är överraskade över detta faktum, fast de inte borde vara det.

Det näst konstigaste är att det nästan bara är fuskande kvinnor som tvingas avgå.

Och två miljoner i avgångsvederlag får ju varenda en som avskedas för att han/hon missköter sitt arbete – eller?

Länkar:
– Clase köpte svarta tjänster, DN
– Clase köpte svarta tjänster, SvD
– Clase berättade inte om svartjobbet, AB
– Nu talas det om den svenska synden, AB