På grund av en kortare ordväxling mellan mig och en ung kvinnlig moderat på Facebook måste jag skriva några ord om en vanlig borgerlig vanföreställning, som framför allt unga människor är offer för. Den här unga kvinnan hävdade med bestämdhet att om vi fick en massa mer bidrag så skulle folk bara ligga hemma och rulla tummarna.
Tittar vi tillbaka på Sverige och på den tiden då vi hade bättre sjukförsäkring, högre ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, bättre socialbidrag och dessutom bättre förtidspensioner, så var arbetslösheten betydligt lägre än den är idag, ofta låg den på 2-2,5% vilket är väldigt lågt internationellt sett. Dessutom hade vi inte lika många långstidsarbetslösa och långtidssjukskrivna på den tiden som vi har nu. Det måste tolkas som att människor föredrog, och klarade av att arbeta trots en betydligt starkare social- och ekonomisk trygghet via våra obligatoriska trygghetsförsäkringar. Snacket om att svenskar är lata är alltså just detta, snack, dumsnack dessutom.
Men visst, den här kvinnan kan vara högst 35 år, så hon talar kanske för sin generation och erkänner att den består av en samling arbetsskygga lättingar. Det tror jag emellertid inte riktigt på. Det är nog snarare så att med propaganda kan man få folk att tro vilka dumheter som helst, i synnerhet de unga som inte har varit med tillräckligt länge och som därför inte har erfarenheter nog att se igenom den borgerliga propagandan, som dessvärre socialdemokraterna nu också ägnar sig åt att föra. Många av dem som köpt denna propaganda kommer att få betala dyrt, när de själva blir lite äldre, för att de trott på den här lögnen.
Det här är en förfärlig propaganda i tider när politiken resulterar i hög arbetslöshet och människor inte kan få ett arbete i många fall. Att lägga skulden för detta på de arbetslösa själva, eller skulden för sjukdom på de sjuka, avspeglar en fullkomligt vidrig människosyn – som är helt felaktig. Att den är fullkomligt galen har vår ganska näraliggande historia visat bortom alla tvivel.
Nu har det gått ett par år snart sedan ”upproren” började i Libyen och i Syrien. Under hela denna tid har våra stora media, s.k. main stream media, stöttat och propagerat för upprorsmakarna. De har i stort sett bara intervjuat de s.k. rebellerna, de där som tog till vapen och började skjuta människor direkt. De har hela tiden låtsats som om dessa våldsmän har hela befolkningarna bakom sig, både i Libyen och nu i Syrien. Detta kan inte handla om naivitet eller okunskap. Det måste handla om medveten krigspropaganda och propaganda för nykolonialismen. I annat fall skulle de ju försöka att lyssna även till dem som inte är på våldsmännens, dvs de s.k. rebellernas eller oppositionens, sida. Journalister kan ju inte vara så urbota korkade att de tror att 100% av befolkningarna i Libyen och Syrien hyser precis samma åsikter om landets framtid. De måste ju vara medvetna om att det inte finns ett enda land i världen där 100% stödjer den sittande regimen, eller vill störta den och därmed borde de vara nyfikna på vilken grupp som har majoritet, de som stödjer våldsmännen/rebellerna eller de som stödjer sina regimer. De måste ju idag vara medvetena om hur det gick när USA försökte bomba Irak till demokrati, hur eländigt det är i Irak idag. De måste också vara medvetna om hur det ser ut i Libyen idag, demokratin är längre bort från folket där än det var före anfallet och bombandet av landet.
Övriga stora media i Västvälden är också gravt vinklade för de imperialistiska makterna, USA, Israel, Nato/EU men i engelska stora media, även i ett och annat tyskt sådant, skymtar då och fram andra perspektiv, perspektiv som svenska media tiger som berget om. I alla fall dem jag tagit del av. Framför allt är det skandal att SR och Svt är totalt partiska för våldsmännen och därmed krigshetsande. Vi lyssnare och tittare betalar för dessa två media och har rätt att kräva åtminstone ett minimum av allsidig information. Det får vi inte från dem heller.
Alltså kan jag inte annat än dra slutsatsen att svenska journalister vill vara med och stötta USA:s/Natos nyimperialism och vill ha krig mot tredskande befolkningar i MÖ; Afrika och övriga Asien. I synnerhet som de inte skriver speciellt mycket om protesterna i Bahrain och i Saudiarabien, två redan lydiga USA-vasaller där regimerna slår ner protesterande och demonstrerande utan misskund. Diktatur eller demokrati, eller vilket annat politiskt system som helst – det struntar Västvärldens politiska och ekonomiska eliter i så länge de har kontrollen över staters naturresurser och bankväsenden.
Vill man höra vad motsidan har att säga i Libyen (där total rättslöshet råder och den USA-vänliga regimen (i praktiken tillsatt av USA,) inte har någon som helst kontroll över landet,(*) eller i Syrien, där Assads regim fortfarande sitter kvar, då får man gå till andra medier. Så kan man exempelvis läsa fyra vittnesmål från regimtrogna syrier här. Eller så kan man gå in på bloggen ”Försvara Syrien”. Ett annat alternativ är att att läsa de intressanta och upplysande inläggen på ”Syrienbloggen i oroligheternas centrum”.
På bloggen Syrienblogg kan man hitta många viktiga länkar till internationella inlägg om kriget mot Syriens folk, alternativa och därmed balanserande sådana.
Vi får inte låta oss luras, varken av revolutionsromantiska vänstersekter eller av våra stora media. De lurar skjortan av oss och livet av miljoner människor i Afrika och Asien. Jag vägrar att tala för denna vidriga och nykoloniala politik. Hoppas att alltfler svenskar och invånare i USA och övriga Europa gör samma sak framöver.
/Kerstin
Tillägg 26/9 2012 kl 02.00:
Den här mannen, Ramsey Clark (i svenska Wikipedia) (bl.a. justitieminister i USA 1967-69) har mycket att säga om tillståndet i världen som är värt att lyssna till: Build up to WW3 – U.S.A is the Biggest THREAT to WORLD PEACE (outlaid 2/3 2012)
Det är de pensionerade politikerna som säger sanningen. De har inte längre något att förlora och kan kosta på sig ärlighet. Vi borde lyssna mer till dessa.
Såg Skavlans program från 21/9 på Svt Play igår kväll. Det var ett mycket intressant program.
Först fick vi se bröderna Palme säga nästan ingenting av intresse. Men de verkar ju trevliga. Sen ett helt ointressant inslag med Lena Ohlin. Därefter kom det i sammanhanget verkligt viktiga inslaget, om en våldtagen kvinna i USA, och om mannen, som hon tvärsäkert pekade ut som den skyldige. Han dömdes mot sitt envisa nekande och fick förstås ett mycket långt fängelsestraff. Efter ett DNA-test visade det sig att han var oskyldig varför han frigavs efter elva år i fängelse. Testet avslöjade dessutom den verklige våldtäktsmannen, som hade vissa likheter, utseendemässigt, med den felaktigt dömde.
Både kvinnan, som varit tvärsäker på att man tagit och straffat rätt man, och den oskyldigt dömde deltog i programmet. Hon vittnade om sina samvetskval och sin förtvivlan för att hon hade skickat en oskyldig man i fängelse och förorsakat honom elva år i fängelse för något han inte hade gjort. Han hade förlåtit henne. Det var ett starkt inslag.
Undrar om sammansättningen av programinslagen var en slump?
Igår kväll gav regeringskansliets server upp motståndet (1), jag blev insläppt och kunde titta på siffrorna i Utgiftsområde 22, Kommunikationer.(2) Hur ser då siffrorna ut för järnvägsinvesteringar de närmaste åren? Kan jag hitta spår av de ”storsatsningar på ny räls” som regeringen har talat om? Den första september skrev jag om att de ”extra” pengarna till investering skulle avhjälpa den neddragning av investeringarna som fanns i budgeten förra året.(4)(6) Det tycks som om pengarna inte ens räcker till detta. Enligt tabellen på sidan 72 ska järnvägsinvesteringarna 2013, och de följande åren t.o.m. 2016, vara lägre varje år än de var 2011 och 2012. De når inte heller upp till den nivå som Trafikverket anser nödvändig för att få tillbaka full funktionalitet och tillförlitlighet i järnvägssystemet. Även ETC Göteborg har skrivit om detta. (5)
Regeringen fortsätter alltså sin politik med neddragningar på järnvägen under återstoden av mandatperioden och planerar att fortsätta så även om de sitter kvar efter valet 2014. Däremot planerar man för högre utgifter för väginvesteringar under de närmaste åren (sid. 70).
Vilka siffror anger då budgeten för investeringar i den nya snabbtågsjärnvägen Stockholm – Linköping och Anders Borgs alldeles egna stambana Göteborg – Västerås?(1) Inga alls. Stockholm – Linköping nämns och även ett dubbelspår på en bit av sträckan Göteborg – Borås. Borgbanan till Västerås nämns alltså inte alls i texten. Men regeringen vill ju inte påbörja något av dessa järnvägsbyggen före 2017 så därför behövs inga öronmärkta pengar i årets budget. Kostnader för nya järnvägsutredningar kan tas från Trafikverkets ordinarie driftanslag.
Vad är det regeringen sysslar med? En hypotes är att regeringspartiernas valstrateger har misstänkt att vissa väljare kan vilja rösta på oppositionen på grund av att denna har sagt sig vilja satsa på höghastighetsjärnvägar. Med ett numera välbekant strategiskt knep lägger alliansen fram samma idé: Satsa på nya, moderna järnvägar. Men det får inte se ut som om allianspartierna har övertagit idén från oppositionspartierna, så då kallar man dessa järnvägar för något annat än höghastighetsbanor. Tidpunkten för byggstart har lagts så långt fram att man inte behöver binda sig för något eller anslå några pengar. Detta förklarar också varför ingen i regeringen tycks veta vad det egentligen är man ska bygga och att Trafikverket inte heller har fått någon information om detta. Den enda rimliga slutsatsen av allt detta är att regeringens ”järnvägssatsning” är en ren bluff.
Satte på radion för att höra finansministerns föredragning av budgetpropositionen. (1) Lyssnade noga när Borg talade om satsningar på järnvägen. Konstaterade att han fortfarande talar om att bygga ”stambanor”, nu har han lagt till en mellan Göteborg och Västerås. I lördags pratade han om en sträcka mellan Göteborg och Borås. Har det tillkommit en stambana mellan Göreborg och Västerås sedan dess? Eller är det så att Borg inte vet att det finns både ett Borås och ett Västerås i Sverige. Detta bekräftar vad fler än jag påpekat, att Borg är okunnig i fråga om järnvägen. (2)
Stängde av radion. Skulle äta lunch och ville inte förstöra matsmältningen.
Efter lunchen satte jag mig vid datorn för att se efter vad som faktiskt står i budgetpropositionen. Började med att ladda ner den avdelning som kallas Kommunikationer, för att se vad som stod där om stambanorna. Datorn hänger sig när en tredjedel är nerladdat. OK, startar om datorn och gör ett nytt försök. Då syns ett felmeddelande: Dokumentet felaktigt, operationen kan ej genomföras. Kan det vara så, att även regeringen nu har kommit fram till att denna järnvägsutbyggnad inte kan genomföras, med de förutsättningar som finansdepartementet har gett? Egendomligt sätt att meddela det på i så fall.
Men det finns ju annat att kolla i propositionen. Jag går till det som kallas ”Sammanfattning, läs i fem minuter” och börjar läsa. (3) Det första diagrammet talar om att sysselsättningen har ökat. D.v.s. det har den egentligen inte, på det sätt man brukar ange sysselsättning, i procent av befolkningen i arbetsför ålder. Men den svenska regeringen har ju sitt eget sätt, de anger den i absoluta tal. Med detta hemsnickrade sätt att räkna har faktiskt sysselsättningen ökat, trots att den har minskat, men det beror ju på att Sveriges befolkning har ökat.
Men hur står det till med arbetslösheten då? I texten anges att arbetslösheten ökar från 2011 till 2012. Men regeringens kristallkula spår att bara 2012 är överståndet så kommer arbetslösheten att minska, ända ner till 5,2 procent 2016.
Diagrammet säger något annat. Vid den högra axeln, med procentsiffror, står det ”Procentuell förändring”. Det var en annan sak. Arbetslösheten ska alltså, enligt diagrammet, förändras med 5,2 procent till 2016. En förändring med 5,2 procent (inget minustecken framför!) av siffran för 2011 (7,5 %) blir (fram med miniräknaren) 7,5 + 0,39 = 7,89 procents arbetslöshet 2016. Det låter betydligt mer realistiskt än den siffra som anges i texten över diagrammet.
Fast den här regeringen brukar ju inte vara realistisk, så det kan naturligtvis var fel på diagrammet. Ett fel som i så fall inte upptäckts av någon av de kvalificerade ekonomer som torde ha anlitats för att kontrolläsa ett så viktigt dokument som en budgetproposition. Fast å andra sidan finns det ju en del som tyder på att den här regeringen inte har tillgång till särskilt många kvalificerade ekonomer.
Vi kan tydligen inte lita på femminuterssammanfattningen. Åter till den ”riktiga” texten.
Klickar på nytt på Utgiftsområde 22, Kommunikationer. Datorn hänger sig. Igen. Och igen.
Kan det verkligen vara så många som vill ta del av detaljerna i regeringens budget för kommunikationer att regeringens server inte räcker till? Eller är detta dokument så fullt av fel att Firefox vägrar att ladda ner det? I alla fall tycks regeringens kommunikation med omvärlden ha slutat att fungera, åtminstone beträffande utgiftsområdet Kommunikationer.
Den republikanske presidentkandidaten i USA, Mitt Romney, anses nu av de flesta politiska analytiker i USA vara körd,(1) efter att hans tal i videon nedan, lagts ut på internet och därmed blivit känt. Det spelades in i hemlighet när han talade med dem han tänkte skulle sponsra honom inför det kommande valet, med likasinnade, megarika människor alltså.
Så här sade han vid mötet:
Romney In Secretly Taped Video: Obama Voters ’Dependent’ On (utlagd 17/9 2012)
Nu tar vi och jämför med hur Socialdemokraterna resonerar i Sverige, i sin strategi för det kommande valet 2014. I Aftonbladet läste vi sålunda:
– Ansvar och krav ska genomsyra hela vår politikutveckling, säger en S-källa.
Målgrupp för den hemliga kommunikationsplanen är de väljare som gick över till Moderaterna i de två senaste valen. ”Väljare som delar våra värderingar och röstade på oss 2002, men röstade på Moderaterna 2006 och 2010”, står det i planen. (AB 18/9 2012)
Både Romney och Socialdemokraterna befinner sig i opposition och vill vinna makten. Men Romney är konservativ medan Socialdemokraterna är – ja vad? I opposition i alla fall.
Båda är ute efter den där gruppen i mitten, de där som är bara lite lagom konservativa.
Båda beskriver den grupp som inte är konservativ, som är Romneys opposition bland väljarna men som är socialdemokraternas kärnväljare i Sverige, som lata, arbetsovilliga kravmaskiner som inte vill ta ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Romney gör det rakt på sak. Han hymlar inte. Han befinner sig bland likasinnade och anar inte vad som sker, att han spelas in och att hans tal snart ska hamna på YouTube eller i något TV-program.
Socialdemokraterna säger samma sak om väljarna, men mer indirekt och inlindat, när de säger att deras politik ska grunda sig på krav: ”Ansvar och krav ska genomsyra hela vår politikutveckling”. De friar till rent borgerliga väljare med detta. Men det är värre än så, de talar om för sina egna kärnväljare att det finns många sådana där lata ansvarslösa människor i Sverige. Så uttryckte sig socialdemokrater aldrig om människor för 30 år sen. Man talar överhuvudtaget inte om sin politik på det sättet om man anser att man talar till en väljarkår vars övervägande majoritet tar just ansvar och vill arbeta och göra rätt för sig. Man behöver nämligen inte ställa krav på ansvarsfulla människor. Men meningen är förstås att alla ska tänka att S talar om några andra, de där som, till skillnad från mig själv, är slöa, ansvarslösa och arbetsovilliga.
För det första visar detta att Socialdemokraterna inte har någon egen ideologi längre. De är numer lika borgerliga som Alliansen. Liksom de borgerliga utgår de från att människan av naturen är en egoistisk latmask som inte vill anstränga sig för någon annan människa med mindre än de tvingas till det. Detta var inte Socialdemokraternas människosyn tidigare. Då såg de människan som en social varelse som normalt ville arbeta för allas bästa och vara med och ta ansvar för samhället.
För det andra, denna socialdemokratiska kampanj kommer att hjälpa de borgerliga att indoktrinera svenska folket i just denna människosynen, att vi alla bara är egoistiska, arbetsskygga kreatur som måste piskas att arbeta (ja inte de rikaste förstås, som istället behöver morötter, gigantiska sådana). Det blir inte något bra samhälle för någon om man lyckas inbilla alla människor, eller de flesta, att det är på det sättet, och verkligt illa blir det om man lyckas få de flesta att bete sig i enlighet med denna föreställning.
Åsikten att människan i grunden inte är något annat än en egoistisk latmask som inte är beredd att göra något för någon annan, eller att avstå något för någon annan om han/hon inte tvingas till det, är dessutom felaktig. Vore det på det sättet hade vi ännu inte lämnat grottstadiet. Den mest grundläggande mänskliga egenskapen är viljan och förmågan att samarbeta. Det är den som fört utvecklingen framåt. Vi är helt enkelt en social djurart. Men, det går att med rätt mått och steg i samhällspolitiken tvinga oss att bete oss rent egoistiskt. Det tvingar man människor till om man organiserar fram ett samhälle där alla måste konkurrera med alla andra om allting för att klara sig och där en del människor är dömda att slås ut och/eller gå under. Gladiatorspelen är den bästa metaforen för detta samhälle: Endera måste du dö eller jag.” I ett sådant samhälle stannar utvecklingen av och det går sedan obönhörligt kräftgång i alla avseenden, socialt, vetenskapligt och teknologiskt.
Socialdemokraternas valstrategi osar alltså amerikanska spin-doktors, precis som de borgerligas. Inte underligt att det blir likadant i Sverige som i USA, att valkampanjerna numer är lika fördummade och fördummande här som där och har blivit alltmer av kopior av de amerikanska smutskampanjerna.
Läser i Aftonbladet om Socialdemokraternas strategi inför nästa val och tror inte vad jag läser. De ska, påstås det i AB, klargöra för människorna att enskilda människor måste ta eget ansvar också, för att de får arbeten, och de tänker ”ställa krav” på medborgarna. De har nog, skriver man, varit lite för mesiga i det avseendet tidigare.
Kravretoriken har delvis redan sjösatts. Ett exempel är debattartikeln i DN i april där Stefan Löfven och Magdalena Andersson slog fast att S stundtals varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara.
– Ansvar och krav ska genomsyra hela vår politikutveckling, säger en S-källa.
Målgrupp för den hemliga kommunikationsplanen är de väljare som gick över till Moderaterna i de två senaste valen. ”Väljare som delar våra värderingar och röstade på oss 2002, men röstade på Moderaterna 2006 och 2010”, står det i planen. (AB 18/9 2012)
De tänker alltså göra om det en gång till, fortsätta med de borgerligas politik och fortsätta att hävda och uttrycka deras grymma människosyn. Därmed vet vi att Sossarna återigen, precis som de gjort tidigare gånger när de har kommit tillbaka i regeringsställning efter en period av borgerligt styre, bara fortsätter den borgerliga politiken.
Fattar de ledande inom partiet aldrig att när/om de röstas tillbaka så beror det på att väljarna inte vill ha mer av borgarnas politik? Vill de det så fortsätter de att rösta borgerligt och om Sossarna lovar samma politik, vad är det då för mening med att rösta på dem istället? Det faller tydligen inte ledarskiktet inom partiet in att många väljare är trötta på de borgerligas hjärtlösa politik.
Det verkar som om sodialdemokraternas ledarskikt umgås alldeles för mycket i Stockholms överklass och övre medelklass och inte har några kontakter med vanliga människor längre.
Lägg ner partiet. Det fyller ingen funktion längre, i alla fall inte för oss vanliga väljare. Varför ska vi rösta fram dem som bara vill få en chans att kvalificera sig för feta belöningar från kapitalet så att de kan köpa sig pampiga herrgårdar och lyfta fantasilöner resten av livet?
/Kerstin
PS kl 23.55:
Hittade nyss den här videon av en slump och tyckte att den passade bra här
Ett par filmer om varför USA förlorade kriget, den där förlusten som USA nu försöker ljuga bort (Filmerna är långa och den första är textad på en usel, dataöversatt svenska, så läs inte texten för den säger ibland det rakt motsatta mot vad den talande säger – när den inte är rena abrakadabran. Den kan vara löjligt rolig ibland emellertid.)
Det är en hemsk bild av Vietnamkriget som ges i båda filmerna där den första handlar om de övergripande strategin och taktiken medan den undre filmen handlar om soldaternas verklighet.
Man ansåg tydligen att ju fler fienden som dödades desto snabbare skulle man vinna kriget, varför man dödade allt som rörde sig och sen lade man till lite här och lite där, eftersom det handlade om att ”ha dödat” så många som möjligt. Sedan avancerade militärer på detta dödande. Ju fler dödade desto bättre militära ledare ansågs de vara.
Dessutom förklaras i den första filmen hur man inte hade minsta insikt i kulturen i Vietnam och inte förstod något om landet.
Det finns också några hemska beskrivningar av våldtäkter, en f.d. soldat, en röst, berättar. Jodå, även hederliga, trevliga amerikanska pojkar våldtog kvinnor på det vidrigaste sätt. (1)
Vad gäller de dollar som kastades in i Vietnam, för att vinna vietnamesernas ”hearts and minds” kan vi jämföra med situationen i Afghanistan just nu eller med Irak, där dollar för samma syfte försvinner som damm i vinden.
BBC How Vietnam Was Lost [6_6] HiQuality_(480p).flv Lost
Man förstår i alla fall, efter att ha sett den här filmen, varför amerikanerna numer inte ”do body counts” (likräkning). Dessutom förstår man varför amerikanerna är rädda för att förlora för många soldater. Det beror inte på att de bryr sig om sina egna soldater utan på att i värsta fall börjar soldaterna döda sin överordnade, som de tydligen gjorde i Vietnam ibland när de sändes ut på rena och meningslösa ”självmordsuppdrag”.
I filmen nedan, berättad från individernas perspektiv får vi veta mer om vad man utsatte vietnameserna för, där man inte gjorde någon skillnad mellan stridande och civila, gamlingar, kvinnor och barn. Männen som berättar här verifierar vad vi fått veta i filmen ovan om vad soldaterna råkade ut för. Jag kan dock inte säga att den ger någon förklaring till varför USA förlorade kriget, vilket den första filmen gör.
How Vietnam Was Lost (BBC War Documentary/utlagd 24/6 2012)
Ersatt med:Why America Lost the Vietnam War (Full Documentary)
Jag visste det mesta av detta förstås, eftersom Vietnamkriget var en så viktig och stor del av min ungdom, även om jag inte var med i någon organiserad proteströrelse. Men jag förstod plötsligt något, som jag borde ha förstått mycket tidigare, varför så många veteraner från USA:s krig fortsätter att försvara dessa krig, trots vad de varit med om och sett. Många av dem upplever att deras kamrater, de där som aldrig kom hem, skulle ha offrat sina liv alldeles i i onödan om de började tycka att kriget var meningslöst eller vansinnigt. En av de intervjuade uttrycker detta mycket känslosamt i slutet av filmen.
Men en del av veteranerna kommer ju ändå till insikt om att de har använts som kanonmat för den rika elitens intressen och blir arga på den stat som lurat dem och som dödat många av deras kamrater, som de som idag organiserar i rörelsen Veteraner mot krig och Veterans for peace. Kanske avgörs reaktionen av vad man har upplevt, kanske av personligheten.
Vi vet att soldaterna inte är trevligare i Irak eller i Afghanistan nu. Krig förråar människor och skadar de överlevande psykiskt för resten av deras liv. Det ser vi dessutom tydligt på de Vietnamveteraner som berättar i filmen ovan. Idag är det fler veteraner som tar livet av sig än som dör i krigen dessutom.
Så alltså: Sverige ut ur Afghanistan NU!
/Kerstin
Länkar:
1) Vietnam Veterans Against the War Statement by John Kerry to the Senate Committee of Foreign Relations, John Kerry, The Sixties Project 23/4 1971 (Citat som visar att USA inte förändrats sedan dess. Man kan jämföra detta med vad somliga soldater berättar och med vad vi fått veta från krigen i Irak och i Afghanistan(obs att detta sades 1971: We saw America lose her sense of morality as she accepted very coolly a My Lai and refused to give up the image of American soldiers who hand out chocolate bars and chewing gum. We learned the meaning of free fire zones, shooting anything that moves, and we watched while America placed a cheapness on the lives of orientals.)
Tittade igår på programmetUppdrag granskning, om hur USA bidrog till att en svensk och en norska dog i FN-kontoret i Mazar-i-Sharif i Afghanistan förra våren. Det var då en stor demonstration utbröt efter fredagsbönen, för att en amerikansk pastor hade bränt en Koran.
Demonstrationen var tänkt att gå till det amerikanska konsulatet men amerikansk säkerhetspersonal, som visste vart demonstrationen skulle gå, använde sig av afghanska agenter för att omdirigera demonstrationen. Arrangörerna pressades av dessa att istället tåga mot FN:s kontor, där sedan svensken Joakim Dungel och norskan Siri Skare dödades av den uppretade människomassan. (1)
Det var tacken det, från amerikanarna, för att ”vi” ställer ut för dem i deras krig i Afghanistan, apropå Hilary Clintons indignation över att libyer dödade en amerikansk ambassadör i Benghazi häromdagen, trots att amerikanerna hade ställt upp för libyerna och ”befriat” dem.(2)
Det är inte bara libyska terrorister som är otacksamma tydligen och som lönar ”gott” med ont.
Så kan man lyssna till Hilary Clintons tal till de dödade amerikanerna i Benghazi samtidigt som man tänker på de två dödade i FN-högkvarteret i Mazzar-i-Sharif för drygt ett år sen och orsaken till att de blev dödade:
– Obama says US should not be disturbed by images of protests, Arab Online 15/9 2012 (Citat: ”We are in contact with governments around the globe, to strengthen our cooperation, and underscore that every nation has a responsibility to help us protect our people,” he said. ”We have moved forward with an effort to see that justice is done for those we lost, and we will not rest until that work is done.” Min anm: Så talar en person från en utpräglad hederskultur, dvs en vars heder tillåter sig eget massmördande överallt på jorden. Inte öga för öga tand för tand, utan miljoner lik för öga, ännu fler miljoner lik för tand.)
– Sverige är en klientstat till USA (intervju med Noam Chomsky) 22/8 2012 (Citat: Han (Chomsky) säger att det är väldokumenterat att den överenskommelse som den dåvarande ryska premiärministern Michail Gorbatjov och president George Bush den äldre hade var att ena Östtyskland med Västtyskland på villkoret att inte flytta Nato ”en enda centimeter österut”. Alla vet vad som hände. USA-presidenterna har stegvis expanderat Nato till öst och sedan Clintonadministrationen har Nato blivit en internationell styrka som strider när och var det passar USA. /Min anm: Detta säger allt om USA:s pålitlighet.)
