Kaliber (P1) har gjort en undersökning bland forskare, och resultaten är förskräckande – i absolut varje tänkbart avseende. SR presenterar programmet under rubriken Beställningsjobb och köpt tystnad – är den fria forskningen hotad?. Som vanligt uttrycker man sig med ett understatement. Det somliga forskare sade i programmet innebär inte att den fria forskningen är hotad, det innebär att den redan är delvis avskaffad.

I min förra postning skrev jag att vi var på väg tillbaka till 1800-talet, med det man berättar i programmet är vi snarare på väg tillbaka till medeltiden, till den förkopernikanska tiden då mecenater anställde ”vetenskapsmän”, alkemister, för att dessa skulle framställa guld åt dem. Idag handlar det om mer indirekt framställning av guld, att med hjälp av propaganda, PR-kampanjer, tystnad om obehagliga resultat etc. lura människor att köpa storföretagens produkter, inte minst läkemedel. Det var nämligen framför allt forskare inom teknologin och medicinen som finansierades av företagen. Lyssna på programmet och se även postningen Läkemedelstillverkning ska ske i statlig regi nedan.
Framstegen de senaste 100 åren har gjorts just för att forskare haft fritt utbyte av tankar och idéer, för att den ene forskaren har kunnat bygga vidare på, eller inspirerats av vad en annan gjort och publicerat. När det fria tankeutbytet förhindras, då förhindrar man också vetenskapliga framsteg.
Det vi ser nu är en stagnationspolitik – i alla avseenden.

Dessutom satte jag mig att se filmen Corporation ikväll, som sändes på TV2 i lördags kväll, vid en tid som ingen ung människa ser på TV, gissar jag, förmodligen inte så många andra heller. Den kan även ses på nätet. Den handlar om samma sak som privaföretagens uppköp av forskare och vetenskap.

THE CORPORATION explores the nature and spectacular rise of the dominant institution of our time. Footage from pop culture, advertising, TV news, and corporate propaganda, illuminates the corporation’s grip on our lives. Taking its legal status as a ”person” to its logical conclusion, the film puts the corporation on the psychiatrist’s couch to ask ”What kind of person is it?” Provoking, witty, sweepingly informative, The Corporation includes forty interviews with corporate insiders and critics – including Milton Friedman, Noam Chomsky, Naomi Klein, and Michael Moore – plus true confessions, case studies and strategies for change.

Jag visste det mesta tidigare. Jag visste exempelvis att folket i Bolivia hade lyckats stoppa privatiseringen, utförsäljningen av rättigheterna att distribuera vattnet till USA-jätten Bechtel, men jag visste inte att det tom hade blivit förbjudet för människorna att samla in regnvatten utan att betala för det!!

Naturligtvis utbildas för många lärare (fast en chockerande stor andel av lärarkåren är icke-behörig).

När målsättningen, den man inte talar så högt om, är att endast gräddans barn ska få en god utbildning, på speciella elitskolor, så behöver man ju egentligen bara fångvaktare på skolorna för pöbelns ungar. Förberedelser görs redan, under det förljugna talet om att barnen ska lära sig forska och arbeta självständigt redan i grundskolan. Då klarar de sig förstås bra utan utbildade lärare. Dessa ska ju ändå bara fungera som ”handledare”. Struntar man i att utbilda handledarna så kostar de mindre och kostar de mindre kan man sänka skatterna för de välbeställda.

I den sköna nya världen, den totalt oreglerade Marknadsekonomin, med större lönespridning, ska vanligt folks ungar ändå bara jobba som lågavlönat och skattesubventionerat tjänstefolk åt de finare människorna, och användas som förbrukningsvaror inom industrin, sådana som man tar ut det bästa ur och sedan kastar på samhällets avskrädeshögar.

Nu ska åter evolutionens lagar gälla. De starkare (läs de redan rika) ska åter få visa sin överlägsenhet och de fattiga ska återigen slås ut i den biologiska kampen för tillvaron, eller för att bevisa att Gud gynnar de sina – välj det som passar.

I Dagens Medicin kan vi läsa om hur ett läkemedelsbolag just nu går ut med reklam till läkare för ett ännu icke godkänt preparat, och detta fall är inget undantag – tvärtom. Om detta skriver distriktsläkare Bengt Järhult:

I sämsta fall är det kommersiell marknadsföring som skapar långsiktiga medicinska problem. Boehringer Ingelheims (BI) omfattande lansering av pramipexol (Sifrol) innan Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) godkänt indikationen restless legs (RLS) är ett sådant exempel – jätteannonserna med myrburkar i Dagens Medicin och alla andra medicinska tidskrifter. Prelanseringen är de facto ett lagbrott.

Vi känner igen reklamen. Den har också presenterats oss i vanliga dagstidningar, men då maskerad som artiklar om att det nu finns bot för alla dem som lider av restless legs. Läkemedelsföretagen hyr eller övertalar försökspersoner att gå ut till massmedia och berätta hur bra de mår sedan de fått ett visst medel. I andra fall går läkare eller köpta forskare ut till massmedia och varnar för olika åkommor, som måste förebyggas i tid och nu finns det lägligt nog medel mot sjukdomarna, eller för att minimera risken att drabbas av dem.

Järhult berättar också att i den dokumentation som han har fått från BI om det ”nya medlet mot myrkrypningar”, är flertalet studier sexveckorsstudier med små material, 230 personer under 46 veckor. De långsiktiga verkningar av preparatet känner man inte till ännu:

Man tycker att BI skulle hämmas i sin marknadsföring av kunskapen att dopaminagonister misstänks påverka hjärnans belöningssystem med hypersexualitet och spelmissbruk som följd. Det vore inget vidare om BI om fem år får ett antal fall med läkemedelsorsakad våldtäkt som förs till domstol för skadestånd. Även läkare har anledning att betänka sin roll som ansvariga förskrivare om de vill slippa stå inför skranket när deras patienter som spelmissbrukare blivit ruinerade.

Nu är det förstås så att eventuella framtida våldtäktsmän som begått sin gärning under inflytande av medicinen ifråga, knappast kommer att frånkännas ansvar. Han kommer att dömas för sin gärning, och ingen skugga kommer att falla på läkemedelstillverkaren. Den som börjar spela (som somliga gör även pga av andra mediciner) kommer inte att få någon ekonomisk kompensation i det här landet, sådant sker inte i Sverige. Dessutom kommer han eller hon inte att ha medel till en privat stämning inför domstol och läkemedelsbolaget fortsätter att tjäna massor med pengar
Slutligen och inte minst intressant:

Professor Lars Werkö redovisade i Läkartidningen nr 35/2005 hur läkemedelsindustrin formar nya diagnoser, behandlingsimperativ utifrån skapade behov och föreställningar om sjukdom. Inte nog med det! Läkarkåren har släppt den professionella kontrollen av kunskapsutvecklingen för existerande sjukdomar och lagt den i händerna på kommersiella aktörer.

Tack för den artikeln Bengt Järhult. Det är dags att avslöja vad privata vinstdrivande läkemedelsföretag egentligen sysslar med. Storkapitalet har många sätt att lura av oss våra pengar, både direkt och indirekt.

Blir lite mindre bloggande nu kanske, i synnerhet under soliga dagar. Håller på att anlägga nya rabatter och vårstädning inomhus är också av behovet påkallad.

Det finns bara en sak som är klar ifråga om våldtäkter av kvinnor, och det är att det manliga kollektivet inte är ett dugg överens om varför sådana förekommer.

Domare tycks vara ganska överens om att det är kvinnornas korta kjolar och djupa urringningar som gör det omöjligt för ett antal män att avhålla sig från våldtäkt. Är sedan kvinnorna alkoholpåverkade tycks de vara otroligt upphetsande, ja så oemotståndliga att somliga män bara inte klarar av att kontrollera sina instinktiva drifter. Dessa domare får dessutom gott stöd av forskarna Randy Thornhill och Craig Palmer, som i boken A Natural History of Rape, menar att det har varit en evolutionär fördel att våldta, och är kvinnorna lätt klädda, ja då kan män inte hjälpa att de……

Vad gäller Hagamannen är det helt annorlunda däremot, enligt Expressen. Han måste vara sjuk på något sätt, kanske har han en hjärnskada, för som han betett sig beter sig ingen normal man.

Så hur förhåller det sig nu – egentligen? Är det biologiskt fullt naturligt för män att våldta (ja det gör ju även andhanar), för att sådant beteende gett en evolutionär fördel, eller är det biologiskt sjukt att göra det?

Tillägg: Nytt på Skandalkalendern

När jag i slutet av 80-talet läste boken Kritisk teori – en introduktion* (1987), som handlade om Frankfurtskolan, tyckte jag att dess företrädare överdrev ordentligt och att de hade helt fel vad gällde de grundläggande teserna, som John Burrill, som skrivit inledningen till boken, sammanfattar sålunda:

Till grund för Frankfurtskolans analys av nationalsocialismen låg tesen, att nationalsocialismen inte innebar ett brott med liberalismen och monopolkapitalismen. Den var tvärtom fullbordandet av liberalismen och det logiska resultatet av den kapitalistiska världsmarknaden (s.17)

Mot mitten av 90-talet började jag tänka om i det avséendet och idag känner jag mig betydligt mer övertygad om att det trots allt ligger en hel del i Frankfurtskolans tes.

Under de senaste dagarna har jag plockat fram lite böcker ur bokhyllan, som jag visserligen läst tidigare men som tålde att läsas om i ljuset av det som händer just nu, och plöjt dem från pärm till pärm.

**
I Kapitalet,se kan vi exempelvis läsa om Patrik Engelau, en av systemskiftets arkitekter och ivrigaste konsulter:

Huruvida samhället går mot planekonomi eller förnyad marknadsekonomi är inte en fråga om sant eller falskt skrev han 1982. Det är två myter som står mot varandra. Vilken av dem som segrar bestäms av vad vi tror och gör. ”Det är bara att välja”. Själv valde han myten om marknadens återkomst. Fick han tillräckligt många att omfatta den skulle den bli sann. (s.136)

Så sant så sant!
Mikael Nyberg, författaren till boken ifråga, redogör utförligt (450 sidor) för all den energi och de otroliga summor pengar som amerikanska och svenska företag lagt och lägger ner för att vända opinionen mot välfärdsamhället och för marknadsliberalismen. I centrum för propagandan för ”systemskiftet” står Aspeninstitutet i USA, bekostat av de stora företagen därstädes, där även många kända svenskar inom ”eliten” skolats in i propagandans konster och där man dragit upp riktlinjerna för kampanjer mot den allmänna välfärdstaten.

Efterkrigstidens sociala kontrakt är i upplösning, heter det i Aspeninstitutets rapport. Åtta timmars arbetsdag fem dagar i veckan är en ”historisk abnormitet” och full sysselsättning ”bör inte accepteras som ett mål i sig och naturligtvis inte som något absolut gott som ska uppnås till varje pris”. Men i omställningen till bestående arbetslöshet riskerar samhället att upplösas i vilda strejker, sabotage och politisk oro. ”Om vi inte är kloka nog att förhindra det, kan trettiotalets klasskrig lätt blossa upp på nytt och förvärras.” (s.143)

Jag får kanske anledning att återkomma till den här boken, som bland annat innehåller mycket intressanta avsnitt om ”lean production” och hur den genomförs. Tror att många svenskar känner igen sig och sin situation om de läser den här boken. ”Lean production” handlar helt enkelt om att tvinga människor att arbeta hårdare genom att se till att deras arbetsplatser alltid är underbemannade! Det, har kapitalägarna kommit underfund med, tar fram de anställdas egen kreativitet, dvs hur de ska hinna mer på kortare tid, men det förutsätter förstås att de samtidigt hotas av arbetslöshet.

I S Å Axelssons m.fl. bok kan man läsa om hur det gick i Nya Zeeland, som genomförde ”systemenskiftet” redan för 20 år sedan och som klarade av att knäcka fackföreningarna inom några år. Det ledde inte till bättre förhållanden för de flesta kan man sammanfatta saken, med ett understatement. Och i Stefan Kochs bok leds vi genom utvecklingen och tanketrendens förändring från 60-talet fram till dagens, på ett sätt som jag anser stämmer väl med mina minnen, med vad jag läste under tiden och med mina erfarenheter från de här åren.

Så kommer TV-programmet om Folkpartiet liberalerna, och kompletterar bilden. Det handlar om makt. Det handlar om att urholka, ta risken ur demokratin, det handar om att härska genom att söndra och den vägen liberalerna vandrar just nu är till förvillelse lik den väg som många vandrade fram till nazismen. Nu leder vägen till förtryck av arbetare världen över och till krig mot muslimerna, det nya hotet mot oss alla. Det är ett nytt liberalt parti, inte längre det socialliberala parti vi varit vana vid. Det liknar mer Frankfurtskolans uppfattning om liberalismens logiska slutpunkt.

För den som är lite insatt i tanketrenderna och samhällsfilosofin under förra sekelskiftet, är dagens tanketrend, på nästan alla områden, nästan exakt densamma som då. Inre fienden är de undermåliga människorna, de sjuka, de lata, du odugliga gamla samt eventuella missnöjda arbetare, de yttre fienden är emellertid andra än de var då, Idag är det muslimerna. Det handlar om kontroll av människorna, det handlar om att ta risken ur demokratin, men lite smartare än Hitler gjorde.

Men nej, historien upprepar sig aldrig exakt. Vi kommer inte att få se samma sak upprepas igen, och säkert inte några gaskamrar, men det finns komponenter som återkommer, gång på gång; hur man leder människor dit man vill med propaganda, hur man härskar genom att söndra, hur man förleder människor genom att skrämma dem med yttre och inre fiender, urgamla härskarknep som nazismen och fascismen använde sig av. Folkpartiet liberalerna har kommit på att det är dessa knep man ska ta till för att komma till makten. Det är en farlig och mycket otäck väg Folkpartiet har börjat vandra.

*
En antologi med uppsatser av Theodor Adorno, Walter Benjamin, Erich Fromm, Max Horkheiner, Leo Löwenthal, Herbert Marcuse och Franz Neuman, med förord av av John Burril
**
Böckerna på bilden är:
1) Axelsson S Å, Sandell A, Scheele von C, 1994, Nya Zeeland –systemskifte i kris
2) Koch Stefan, 1999, Höger om. En svensk historia 1968-1998.
3) Galbraith, J K, 1996, Min ekonomiska historia
4) Galbraith J K, 1991, Den stora börskraschen
5) Mikael Nyberg, 1998, Kapitalet.se. Myten om det postindustriella paradiset

Länk tillagd 18/10 2008:
Aliansfritt Sverige Samarbete med sverigedemokraterna inte uteslutet

En ny form av superbakterie som kan orsaka bland annat urinvägsinfektion, blodförgiftning och lunginflammation, sprider sig i landet. Det handlar om en smart form av tarmbakterie som lärt sig bryta ner antibiotika, säger man på Dagens Eko.

Det går att forska fram nya antibiotikasorter men läkemedelsföretagen är endast intresserade av de stora profiterna. Det var länge sedan dessa kom på att det inte ligger så stora vinster i att forska fram och producera läkemedel som botar snabbt, som antibiotikan gjort hittills. Det man tjänar de stora pengarna på är preparat som man kan lura eller övertyga människor om att de måste äta hela livet, eller i varje fall under många år, som kolesterolhämmare, östrogenpreparat och andra tveksamma men mycket lönsamma medel.

Att förespråka statligt ägda företag, som har folks välfärd och bästa för ögonen, är ju liksom inte modernt längre. Så vad ska vi göra istället, ”fromt” önska att läkemedelsföretagens VD:ar, och deras anhöriga, drabbas av antibiotikaresistenta bakterier, så att företagen åter finner det mödan värt att ta fram nya antibiotikasorter och andra snabbt botande mediciner?

För att lyckas i sin ambition att återskapa det totalitära samhället, skriver Svenska Dagbladet, detta som i dagens politiska fikonspråk brukar kallas att ”förstärka maktvertikalen”, måste Kreml måla upp bilden av en permanent fiende som hotar utifrån och lurar inifrån. En fiende som måste bekämpas men som samtidigt är bekväm att ha som syndabock för alla utrikespolitiska och inrikespolitiska misstag.

Låter det inte som en rysk motsvarighet till USA:s terroristbekämpning och varningar för massförstörelsevapen runtom i världen?

Jag önskar att jag inte vore världens rikaste man, säger Bill Gates.
Det måste ju vara världens enklaste önskan för honom att uppfylla!