Just nu är allting så eländigt att jag knappast orkar blogga längre.

Krisen är mycket värre än de flesta tycks inse
Nu börjar alltfler så smått att ana vidden av den ekonomiska krisen. Det ordnar sig nog, säger de verkliga optimisterna och de övertygade marknadsfundamentalisterna.

Men, vi har nu en marknadsfundamentalistisk regering, experter på nyliberalism och som visserligen inte anser att den klarar av att leda ett bilföretag men som däremot anser sig klara av att styra ett helt land, vilket den inte heller gör. Så nej, det ordnar sig inte och den som tror att den här krisen är över om ett eller två är är mer än lovligt optimistisk, eller naiv, vilket man vill. Det här är en kris som kommer att vara minst 10 år, och som kommer att lämna efter sig mycket sämre levnadsvillkor för stora delar av den svenska befolkningen, liksom för stora delar av den övriga världens befolkningar. Risken är dessutom stor att regeringen kommer att fortsätta att göra allting fel. Den har börjat bra vad gäller den saken. Den gör nämligen nästan allt fel, och gjorde det mesta fel redan innan krisen bröt ut. Alla åtgärder den vidtagit hittills har nämligen bidragit till att förvärra den kris vi nu står inför, en kris som vi kommer att se de fulla konsekvenserna av först om 1-2 år.

Hur man förstörde svenskarnas tillförsikt inför framtiden
I suveränt förakt för svenska folket vidtog man rent förödande åtgärder, sänkning av a-kassan, höjning av avgifterna till densamma och försämringar i sjukförsäkringarna samt utförsäljning av kommunala bostäder. Med detta har man gjort många människor så otrygga att de allra flesta, av dem som har ett val, ingalunda kommer att följa Anders Borgs senaste råd att konsumera mera. Det är så det fungerar nämligen, att om människor fruktar att de kan komma att förlora allt de äger och har om de blir arbetslösa eller sjuka, då sparar de så mycket de kan. Det var så krisen blev mycket djup i Japan för ett antal år sedan. Det går fort att riva förtroende och förstöra känslan av trygghet och tillförsikt inför framtiden nämligen men tar mycket mycket lång tid att bygga upp sådant igen.
Och de där gubbarna med miljonbonusarna, även om några stackare bland dem kanske har förlorat 100 av sina 200 miljoner, har visserligen råd men knappast lust att köpa mer än några stycken Volvo- eller Saabbilar. Inte ens om de vill ha en av varje färg torde det räcka långt för att rädda Volvos eller Saabs försäljning.

Om vådan av att inte ha gratis högre utbildning
Så tyckte jag att jag hörde någon i regeringen glunka om att man nog borde införa avgifter för högre studier för någon vecka sedan, för att studenterna skulle studera effektivare. Det är ett förslag så illa tajmat som man bara kan tänka sig. Undrar om regeringen har klart för sig att amerikanernas sparande för sina barns utbildning är en del av orsakerna till finanskrisen. I grunden handlar denna om att det har funnits alldeles för mycket sparade pengar för finanssvindlarna att skyffla runt och tjäna pengar på och alldeles för lite pengar i fickorna på vanligt folk. Amerikaner, framför allt medelklassamerikaner, har alltså sparat i fonder bl.a. för att bekosta sina barns utbildning. Med gratis sådan, som vi har, hade pengarna aldrig hamnat i casionokarusellen. Sak samma med våra och amerikanernas pensionspengar, som också hjälpt till att skapa krisen. Ju mer pengar som rasslar runt i casinot desto större spekulationsbubblor kan blåsas upp och desto värre blir kraschen – när den kommer.

Om vådan av att inte ha tillräckligt med hyfsat billiga hyreslägenheter
Men, nej säger någon, krisen berodde ju på att amerikanska staten uppmuntrade de fattiga att låna för att köpa hus, på statliga ingripanden alltså. Jodå, det är en del av orsaken, vid sidan av de amerikanska bankernas bedrägerier med försäljning av de osäkra fordringarna. Men orsaken till att så många, som egentligen inte hade råd till det, inte kunde få anständiga bostäder med mindre än de lånade pengar till sådana, är att det finns så ytterst få vanliga hyreslägenheter i USA, alltså precis den situationen som alliansen varit ivrig att skapa även i Sverige. Jamen, invänder den övertygade nyliberalen, man har ju gjort samma sak i Sverige, när man uppmuntrade människor att låna till sina hus, som exempelvis i egnahemsrörelsens tid. Saken är emellertid den att på den tiden fick arbetare mer med av företagens vinster, högre löner relativt sett, och hade alltså råd med sina lån. Det handlar alltså inte om att allt staten kan tänkas göra är dåligt, utan om vad regeringen gör.

Ojämlika system genererar överproduktionskriser
Det har blivit så tydligt idag att rikedomarna, pengarna, är alldeles för orättvist fördelade. Om man tänker efter inser man ju att det har funnits resurser i ex. USA, att bygga alla de hus som nu tycks stå och förfalla istället för att vara bebodda och vårdas, därför att folk tvingats lämna dem. Om dessa resurser inte hade funnits, så hade husen aldrig blivit byggda. Men eftersom vanligt folk inte fick så mycket med av företagens vinster, medan de tillverkade husen, och annat, så hade de flesta inte råd att betala för sina bostadslån. Hade de haft det, alltså högre löner (större del av vinsterna alltså), så hade bolånekrisen aldrig blivit så allvarlig, liksom inte heller om det hade funnits hyreslägenheter att bo i och om bankväsendet inte hade kunnat göra som man önskade. Men OK, det mesta annat som konsumerats i USA har varit importerat och USA lider av ett gigantiskt handelsunderskott och landet har hittills hållits igång av andra länders försök att rädda sin egen sysselsättning, andra staters stöd alltså. Dock, visst hade man haft möjligheter att producera det mesta inom landet, om man hade velat göra det, istället för att suga ut och förslava en massa kineser.

Vart tog förgudningen av frihandel och globalisering vägen?
Nu var det ju också så att globaliseringen var en sådan välsignelse, och frihandeln skapade ju ett sådant välstånd jorden runt, ju friare dessutom, desto mer välstånd och desto fler fick del av detta, ja ända tills några kom på att det gick bra att spekulera i födoämnen förstås, då allt fler människor började svälta igen. Och vad hör man idag? Jo, Anders Borg går ut till svenska folket och talar om att vi ska köpa mer och köpa svenska produkter dessutom. Detsamma säger Obama i USA, fast om amerikanska produkter. Vart tog frihandelns välsignelse vägen nu då? Och hur tänker Anders Borg sig att somliga ska kunna köpa mer när hans regering har sett till att allt fler fått allt mindre pengar att köpa för?

Man får väl i alla fall vara glad över att både Borg, industrimagnater och finansherrar har kommit på att det inte lönar sig att producera om ingen har råd att köpa det som produceras. Tänk, det hade Karl Marx kunnat tala om för dem om de inte varit så förblindade av Friedmans teori om att en stor arbetskraftsreserv, arbetslösa alltså, är bra, för att det drar ner lönenivåerna och att en offentlig sektor är enbart tärande.

Karl Marx hade rätt
Karl Marx skrev någonstans, tror det var i Kapitalet del I, att de av honom förutsagda ekonomiska överproduktionskriserna kunde undvikas om företagarna betalade sina anställda högre löner så att de hade råd att köpa deras produkter- men tillade han, det kommer inte att ske. Företagarna är inte villiga att dela med sig av företagens vinster. Han fick delvis fel i det avseendet, för efter 1930-talets ekonomiska kris, då företagarna plötsligt förstod att de behövde konsumenter för att göra några vinster, för att inte tala om deras skräck inför tanken på en revolution a la Rysslands och att bli av med sina huvuden, gick de med på att höja löner och annat för arbetarna. Och se, det fungerade väldigt väl under 50 år. Men sedan var lärdomen, den som man gör nu igen fast jag betvivlar att man kommer att ta till samma lösning som då, glömd och Friedman kunde bli den nya ekonomiska gurun. Lustigt är det också att de där överproduktionskriserna, som Karl Marx förutsåg och förklarade, hävdar marknadsliberalerna idag är ”naturliga” och något som något vi måste lära oss att leva med. Marknadsfundamentalisterna är numer alltså helt överens med Karl Marx om oundvikligheten av ekonomiska kriser i en liberal/kapitalistisk ekonomi. Vem hade trott det för 10 år sedan? Däremot har de förra nog fortfarande helt andra åsikter om hur kriserna ska lösas, nämligen genom att de allra flesta författigas. Ett samhälle kan ju gå ekonomisk kräftgång samtidigt som den ekonomiska eliten lever mycket gott, ja ännu bättre eftersom de då kan använda de fattiga som de vill, som kanonmat i något av sina nykolonala krig, de där som ska ge dem kontroll över all jordens naturresurser, och som billigt tjänstefolk på de egna godsen och herresätena, i ”hushållsnära tjänster”.

Värsta tänkbara scenario för att rädda de ekonomiska eliternas intressen
Risken är överhängande att de styrande eliterna kommer på den strålande idén att sysselsätta de unga arbetslösa i något eller några krig. Den här gången behöver vi ju inte stå utanför utan får vara med och offra de övertaliga unga männen, om det värsta skulle hända. Det måste ju kännas bra för alla dem som envetet hävdat att vi borde skämmas att ”vi inte tog vår del av ansvaret under andra världskriget”. Somliga av dem skulle inte finnas idag om vi hade gjort det, förstås, men den näsa de tänker med räcker väl inte långt nog att inse den saken.

Länkar:
– Ett sjukt system, E24
– Så ska de rädda Sverige, AB
– Anders Borg sågar Obamas modell, AB

Samtidigt som man börjar tala om att tillåta dödshjälp med/på den äldres/sjukes tillstånd/begäran, lägger man fram förslag om tvångsåtgärder i äldrevården. Det är inte utan att man börjar misstänka en samband:
”- Nu skrämmer vi slaget på dem som är lite äldre och ger dem möjligheter att få hjälp till självmord – och snip, snap snut, så kan vi trolla bort, eller i varje fall minska ner ”köttberget” avsevärt.”

I ett samhälle där människorna är till för att berika de rikaste, där inte samhället är till för människorna, har man ju ingen användning av åldringar eller av folk som inte kan bidra till att de rikaste blir ännu rikare.

De föreslagna tvångsåtgärderna ska öka rättstryggheten hos de dementa, sägs det. Vadå? Blir fastbindning eller tvångsmedicinering (sådan som de gamla blir yra i huvudena av och faller och bryter lårbenshalsen av eller blir mer förvirrade av) trevligare för att det blir lagligt? Att hävda detta är som att säga att nu inför vi agan i skolan igen, då kommer barnen att känna sig mycket rättssäkrare, för då kommer ingen lärare att kunna slå dem olagligt.

Dessutom ska man omöjliggöra den hjälp jag lyckades ge min dementa mamma, med mycket möda och i en fruktansvärt påfrestande kamp för henne. Barn ska nämligen inte få lägga sig i hur deras gamla föräldrar sköts. Istället ska en god man bevaka de gamlas intressen, enligt det lagförslag som föreligger nu.

Varför kommer jag att tänka på de där rumänska barnen på de rumänska barnhemmen, som satt uppradade på bänkar och vaggade fram och tillbaka med kropparna, när jag läser det här förslaget? Tala om tvångssamhällen, tala om ofrihet, om övergrepp, tala om inhumanism, tala om odemokrati! Detta är något av det vidrigaste jag hört de senaste åren. Det är att slå mot de svagaste, det är att vidta åtgärder så att man kan skära ner ännu mer på personalen på äldreboendena – det blir högre profiter för de multinationella privata ”vårdgivarna”, Carema Care m.fl. på det sättet. Det är att börja betrakta gamla och dementa människor som djur, som Untermenschen.

Steget över till nazismens syn på mentalt störda eller inkapaciterade människor är därmed i praktiken redan taget.

Är det någon gång som vi, de omtalat så ”oregerliga och självständiga 40-talisterna” ska vara verkligt besvärliga så är det NU. När vi blivit 20 år äldre är det för sent.

Länkar:
– Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssnukdom, regeringens hemsida
– Lagförslaget som ska göra tvångsåtgärder lagliga, AB
– “Lagförslaget som ska göra tvångsåtgärder lagliga”, Alliansupproret
– Vem tar hand om alla gamla år 2030?, AB
– Glömda på toaletten, AB
– Vågar du bli gammal?, AB
– Benke – fånge i äldrevården,AB

Tillägg:
Vågar du bli gammal, frågar journalisten Monica Gunne, som arbetat med serien om äldrevården i Aftonbladet, och besvarar frågan med ”ja”. Hennes söner kommer att fixa det för henne, tror hon.
– Nej, säger jag. Jag försökte fixa det för min mamma och det var ett lite helvete. Jag vill aldrig förorsaka min dotter ett sådant för min skull. Jag vet hur det ser ut i äldrevården och där vill jag inte hamna, inte ens om det blir en god man som får ta ansvaret (dvs, ingen som tar ansvaret för att jag behandlas anständigt) och min dotter inte får ta det. Kan tänka mig det som ett ännu värre helvete. Jag kommer tacksamt att ta emot den nazilösning som också diskuteras just nu, dvs. hjälp till självmord.

Liberalismen som förstadium till fascism/nazism – som sagt.

Jag har inte ord för att beskriva det jag känner när jag läser om det här lagförslaget. Bara att lägga fram det tyder på ett rent nazistiskt/fascistiskt sinnelag. Skäms utredare, skäms och sjufalt skäms!

Klas Sandbergs senaste blogginlägg, om vem Barack Obama är och vad han kan tänkas göra i framtiden är, som alla hans inlägg, läsvärd.

Sedan kan jag bara hoppas att han spår fel, för han är inte speciellt optimistisk om Obamas verkliga vilja, förmåga eller möjlighet, till den förändring både USA och resten av världen, med få men viktiga undantag, helst vill se. Ja han menar tom att Obama, som alla andra amerikanska presidenter, redan är köpt för icke-förändring, i varje fall vad gäller utrikespolitiken.

Läs Sandbergs inlägg och bedöm själv.

Tänk så bra att alliansen sänkt a-kasseersättningarna och drivit bort en massa människor från facken. Så förträffligt att de har drivit sin arbetslinje så effektivt och sett till att alla nu är ordentligt ängsliga för hur de ska klara sig om de blir arbetslösa. Det innebär förstås att de flesta kommer att spara, frenetiskt, de närmaste åren, för att klara sig hjälpligt om de förlorar jobben – oj förlåt, om de förfaller till lättja framöver och bestämmer sig för att fuska istället för att jobba. Nu har alliansen alla tiders chans alltså, att genomföra den chockterapi som Naomi Klein har beskrivit. Verkar väl som de redan påbörjat den.

Bildt granskas. Det är bara att hoppas att han inte, som vanligt, slipper undan genom att han uppträder arrogant och tvärsäkert.

Länk:
– Bildts affärer ska granskas, AB

Så har då Carl Bildt ännu en gång visat att han tillhör fuskarna och myglarna i alliansregeringen , den där regeringen som gått till storms mot vanliga sjuka och arbetslösa människor och kallat dem fuskare allihop. Men det är väl så, att efter sig själv känner man andra.

“Barntanten” (för det handlar om en 46-åring, inte om en flicka), en ukrainska, är skriven i Sverige men betalar skatt i Italien, enligt paret Bildt. Om detta säger Anna Maria Corazza Bildt först att barntanten inte bor i Sverige så ofta eller så länge. Så tillägger hon:

– Men skälet till att vi har ordnat folkbokföring här är att vi vill ge henne så mycket rättigheter som möjligt. Det är därför jag vill ha både uppehållstillstånd, arbetstillstånd och folkbokföring, även om det inte behövs.
– Sedan tycker jag inte att folkbokföringen betyder någonting när det gäller skatten. Det är många svenskar som bor någon annanstans som inte är skattskyldiga i Sverige fast de är svenska medborgare.

Vi får väl hoppas att fru Bildt tillhör dem som får skriva på det föreslagna kontraktet och försäkra att hon känner till svenska lagar och värderingar och att hon åtminstone inte sätts upp på valbar plats på listan till EU-parlamentet om hon inte skriver på. Och innan hon gör det kanske någon ska upplysa henne, och maken, den ständigt okunnige och ofantligt klantige Carl Bildt, om att skatter och arbetsgivaravgifter är till för att just bekosta de rättigheter, till sjukvård och sjukersättning om man blir sjuk ex., som anställda har i Sverige.

Paret kanske skulle förstå vad det handlar om om man jämför med privata försäkringar, att någon måste betala också. Dvs. att en person, vars bostad brunnit ner aldrig kan få ut ersättning från något privatägt försäkringsbolag om personen ifråga aldrig har tagit någon brandförsäkring på sitt hus och aldrig betalat någon försäkringspremie. Den liknelsen kanske paret kan förstå, för jag misstänker att ordet ”solidaritet” inte ingår i deras olika vokabulärer.

Vad annat kan man säga? Bildt har gjort det igen, bort sig alltså. Och som vanligt fattar han det inte själv.

Länkar:
– Betalar inte skatt för sin barnflicka, AB
– Hon bor bara här då och då, Anna Maria Corazza Bildt, AB
– Migrationsverket ville hemligstämpla arbetstillståndet, AB

Först tyckte jag nog att Slingermannens förslag om att invandrare skulle skriva på ett kontrakt där de försäkrar att de känner till svenska lagar, värderinga och seder och bruk, var lite korkat. Men så tänkte jag till lite och kom på att idén i själva verket är glimrande. Med kontraktskrivande, också med (sedan hedenhös) infödda svenskar skulle man ju kunna avskaffa en massa samhällsproblem och sänka skatterna för de rikaste med stora summor. Här några förslag till besparande och problemlösande kontrakt mellan samhället och svenska folket:

1: Alla barn får skriva på ett kontrakt när de börjar i skolan där de försäkrar att de vet vad de ska lära sig i skolan. Därmed kunde man säkert dra ner antalet lärare till en 1/3, eller kanske ännu mer, och spara en massa pengar på skolan.

2: När barnen kommer upp i högstadiet får de skriva på ett kontrakt där de försäkrar att de vet att man inte får stjäla, inte får röka, inte får knarka, inte får supa och att de dessutom vet vad de ska lära sig i höstadiet. Även här kan en massa lärare avskedas därmed och dessutom kan vi avskaffa hela domstolsväsendet, som ju kostar alldeles för mycket, liksom polisväsendet och alla fängelser.

3: När ungdomarna fyller 18 och blir myndiga får de skriva ett kontrakt med samhället där de försäkrar att de aldrig kommer att gå arbetslösa och aldrig kommer att bli sjuka, ja helst också att de aldrig ska bli äldre. Detta skulle möjliggöra avskaffandet av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och dessutom möjliggöra nedläggning av arbetsförmedlingar, sjukhus och vårdcentraler

4: När folk fyller 50 kan de få skriva på ett kontrakt om att och de aldrig kommer att bli pensionärer varvid man kan avskaffa pensionsförsäkringarna och all äldrevård.

Att ingen kommit på denna fantastiska idé tidigare?

Länk:
– M: Svenskkontrakt för invandrare, DN
– Stoppa folkpartiets medborgarkontrakt, Å. Petersen, AB

När jag idag läser om USA, och vad som händer där, och runtom i världen, får jag en känsla av att jag sett det här förut, närmare bestämt i Storbritannien på 60- och 70-talen. Det var då det började gå upp för engelsmännen att de inte levde i en stormakt längre. Deras kolonier hade erhållit självständighet nästan allihop, efter kriget, och plötsligt började en massa engelsmän skämmas över sin ignorans. När man kom till England förklarade människor för en att de var förfärligt att de inte hade lärt sig några främmande språk, och fantastiskt att alla andra kunde tala så god engelska.

Jag minns en resa till England i slutet av 60-talet, och hur jag förundrades över engelsmännens enorma ineffektivitet när de arbetade. Målaren som målade fönstren på huset, som vi hyrde ett bed & breakfast i en vecka, målade desamma med en sådan pensel som konstnärer använder när de målar oljetavlor och när veckan hade gått, hade han inte hunnit med mer än hälften av fönstren i huset. Det där var ett jobb som en svensk målare hade fixat på en dag.
Vi satt också en god stund och iakttog roat ett par murare som höll på att mura ett hus. Det var det festligaste vi hade sett, tyckte vi, som jämförde med de svenska murare vi hade sett. Där de svenska slafsade på bruk på en sten, langade på stenen och drog av överflödet, och fortsatte med nästa tegelsten, liknade de engelska murarnas arbetssätt närmast en pedantisk husfrus som breder smör på en smörgås. De lade försiktigt lite murbruk på den undre stenen, smetade ut det, noga, och måttade in lika noga, så att inget murbruk rann utanför, lade så på stenen och kollade in, från alla vinklar, att den låg precis rätt, innan de började med nästan murbrukspåbredning. Under den tid som det tog den engelske muraren att lägga en tegelsten, hade en svensk murare lagt åtminstone fem till tio stenar.
Vi konstaterade också att infrastrukturen var tämligen gammalmodig, lastbilarna ynkligt små och det allra mesta tämligen ineffektivt.

Inte så långt senare hade i stort sett hela den engelska industrin rasat ihop, bilfabrikerna sålts eller lagts ner och hela ön drabbats av allvarlig kris. Storbritannien kunde inte längre leva högt på sina kolonier.

Idag förefaller USA befinna sig i samma situation. Jag talade för något år sedan med en elektriker som gjorde lite jobb hemma hos oss. Han hade varit över i USA och utfört ett arbete. Han berättade dels om de otroligt gammalmodiga och usla elsystemen där, dels om hur lika otroligt ineffektiva de amerikanska elektrikerna, som han samarbetade med, var. En annan bekant person, med egen transportfirma, hade haft en transportföretagare på besök från USA, som hade tappat hakan över de svenska lastbilschaufförernas effektivitet och produktivitet. Han hade bett svensken att komma över till USA och göra ett större jobb åt honom, och även denne person berättade om den fullständigt otroliga ineffektiviteten på området i USA och om hur han och hans mannar hade hunnit med c:a tio gånger så mycket/per man på en dag som de amerikanska chaufförerna.

Nu håller amerikansk bilindustri på att falla samman, och USA:s infrastruktur har förfallit, i den mån den någonsin moderniserats. Dessutom förefaller resten av världen inte lika beredd att acceptera USA:s överhöghet efter det senaste ekonomiska fiaskot. Ovanpå detta har USA nött ner sina militära styrkor så att man inte har mycket att sätta in längre, för att upprätthålla sin dominans över världen. Om hur USA håller på att totalt förlora greppet om Irak, det grepp som man hade tänkt sig skulle ge total kontroll över Mellanöstern och oljekällorna där, skriver Klas Sandberg ett mycket intressant blogginlägg i dag (länk nedan: en bloggpost som verkligen rekommenderas).

Ovanpå allt detta håller tydligen Japan på att köpa upp resten av USA – på rea.

Likheterna mellan Storbritannien för 40 år sedan och USA idag förefaller stora alltså, och även på områden som jag inte tagit upp här, som befolkningarnas, relativt sett, dåliga utbildning. Så nu undrar jag bara när amerikaner ska börja förstå att de inte kan något om resten av världen och börja skämmas för att de inte talar några andra språk än amerikansk engelska.

Ska vi gissa att det nu är Asien som tar vid och att USA:s och Västeuropas storhetstid börjar gå mot sitt slut? I varje fall arbetar de styrande, de ekonomiska eliterna såväl som politikerna både i USA och här i Europa, ivrigt för att så ska bli fallet.

Länk:
– Betydelsen av ett avtal, Klas Sanberg på bloggen Vindskupan

Jag hittade en så rolig paragraf ur brottsbalken på Rune Lanestrands blogg:

19 kap. §1, brottsbalken, om högförräderi:
”Den som, med uppsåt att riket eller del därav skall, med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas, företager handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, dömes för högförräderi till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran var ringa, i lägst fyra och högst tio år.”

Länk:
Högförrädarna vann slaget om Lissabonfördraget, R.Lanestrands blogg

Och hela riksdagen visste, och vet, att en majoritet av svenska folket är emot ratificeringen av Lissabonavtalet.

Länk:
Ulf Öberg/Gunnar Persson: 54 ledamöter skolkade från Lissabonomröstningen, svt